Redaktionen

Visst berömde tre nordiska ministrar för utrikeshandeln och tre chefer för Finlands, Sveriges och Norges organisationer för utrikeshandel varandra för konkretion och goda idéer så att det stod härliga till. De uttryckte då och då också att de var imponerade av varandra.Men det var inte mycket konkret som kom ut av Finsk-svenska handelskammarens digitala seminarium den 16 september om hur nordiskt samarbete i exportfrågor ska få fart. […]

Ökat försvarssamarbete nämndes i förbigående på det digitala mötet. Men det gäller nog i så fall i huvudsak mellan Finland och Sverige. Detta eftersom Norge och Danmark är med i Nato även om Sverige lutar sig allt tätare mot försvarsalliansen både mentalt och med deltagande i allt fler övningar – där också Finland har deltagit på senare år.

Men visst, i början av förra året beställde Finlands försvarsmakt hos svenska vapenkoncernen Saab virtuella simulatorer för stridsutbildning som ett litet exempel.

Den stora prövostenen kommer om ett drygt år när Finland ska bestämma sig för nytt stridsflyg, som dock kan komma att uppskjutas med tanke på det nya läget för statsfinanserna. När Finland på 1990-talet valde amerikanska i stället för svenska stridsflyg blev besvikelsen stor i Sverige. Eftersom en order normalt också leder till omfattande motköp av annat hade sådana då kunnat ge ett redan stort ekonomiskt utbyte mellan länderna en ordentlig skjuts uppåt på tekniskt avancerade områden. Läs artikel

Tillit i Nordområdene må bygge på gjensidige forventninger om å avstå fra fiendtlig adferd. Bare på den måten skapes normer for konfliktløsning som gjør militær maktbruk upassende og illegitim. Ambisjonen bør være at Norden igjen, som under den kalde krigen, styrker rollen som brobygger mellom øst og vest. Å skape et lavspenningsområde på NATOs nordflanke vil være i norsk, nordisk, russisk og amerikansk interesse. For norsk sikkerhet vil dette være en bedre strategi enn hva myndighetene i dag legger opp til, der «avskrekking er den viktigste funksjonen for Forsvaret.» (FD 2020, 30). Dette er en ensidig og svært farlig tilnærming i Nord-områdene, fordi en mer fremoverlent holdning fra myndighetene kan øke spenningenmellom norske og amerikanske styrker på den ene siden, og russiske styrker på den annen.

Formålet med militære styrker er å forhindre krig, og dette skjer ikke utelukkende gjennom å skremme. Vel så viktig er evnen til å kommunisere ønsker om dialog og samarbeid gjennom tillitsskapende virksomhet. Det er summen av beroligende og avskrekkende tiltak som gjør det mulig å unngå at mindre hendelser, episoder eller kriser eskalerer og kommer ut av kontroll. Militære styrker har derfor en normgivende kraft som også kan bidra til lavspenning. […]

Med sin nøytralitetspolitikk og selvpålagte begrensninger i NATO, var Norden en buffer mellom øst og vest under den kalde krigen; et lavspennings-
område der sikkerhet kun var oppnåelig om også naboen i øst opplevde det samme. Denne formen for «stilltiende samarbeid», der Norge hadde en
egeninteresse av å gi Russlands militære styrker lang varslingstid ved å holde USA på en armlengdes avstand (Holst 1967), og hvor sikkerhet ble ansett som et udelelig fremfor et eksklusivt gode, er i dag borte. I stedet har Norge og de øvrige nordiske landene blitt eksponert for en intensivert militær stormaktsrivalisering. […]

Konsekvensen er at nordiske land i økende grad utsettes for et sikkerhetsdilemma der mer opprustning på den ene siden automatisk fører til mer opprustning på den andre siden. Dette er et paradoks, fordi opprustningen som var ment å styrke egen sikkerhet i realiteten fører til det motsatte. Egen befolkning utsettes i økende grad for risikable operasjoner fra stormaktene, utenfor egen stuedør. For Norge og Norden for øvrig betyr dette at landene trekkes tettere inn i en amerikansk–russisk maktkamp som gir stat og samfunn mindre sikkerhet. Dette er hovedgrunnen til at tillits- skapende tiltak igjen har blitt et nødvendig anliggende. Läs rapporten

[…] Kränkningar av svenskt territorium är numera sällsynta, men det betyder inte att läget är avspänt och lugnt. Tvärtom: i själva verket genomförs dygnet runt militära övningar, operationer och spaningsuppdrag i en omfattning som få svenskar känner till.

En enda dag – onsdagen den 16 september – pågick minst 15 militära övningar och operationer runt Sverige visar DN:s sammanställning. Utöver Östersjöns nio strandstater bedrev ett dussin andra länder också militär verksamhet vårt närområde. […]

De senaste åren har den militära verksamheten runt Sverige ökat, men krisen i Belarus har vridit upp den till en ny nivå. Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, säger:

– Under sensommaren och tidig höst är det ofta högre militär aktivitet. Men nu försämras säkerhetsläget snabbt, nu tas ytterligare steg, säger Niklas Granholm.

Som största Östersjöland måste Sverige reagera. Ryska landstigningsfartyg med eskortfartyg som gick öster om Gotland den 25 augusti utlöste en höjd svensk militär beredskap. Och den senaste veckan har svenska spaningsplan varje dygn lyft och gått ut över Östersjön.

– Säkerhetsläget har försämrats över tid. Det är ju inte så att de här övningarna och aktiviteterna görs för sin egen skull. Utan varje aktivitet, varje övning innehåller ett säkerhetspolitiskt signalmoment – det måste man förstå, säger försvarsminister Peter Hultqvist. Läs artikel

I juni 2019 skrev en utenrikspolitisk tenketank i Singapore at dersom den amerikanske vedvarende og stadig skarpere kritikken av Kina ikke opphører vil det bryte ut krig mellom statene innen atten måneder. I stedet for å avta i styrke er den amerikanske kritikken blitt stadig sterkere. Henimot utløpet av de atten måneder er det interessant å se nærmere på hva  menneskene i Singapore forespeilet om utviklingen i Asia. […]

Midtens Rike har en historie som er mer enn fire tusen år, og Maos revolusjonære tanker har visse eldgamle kulturelle trekk. I sin bok ‘Om å styre Kina’ skriver president Xi at målet er å gjøre Kina til en supermakt i 2049. Det kinesiske statsstyret har en tidshorisont på åtti år når enhver avgjørelse fattes. Motsetningen er USAs markedsliberale tankegang der raske fortjenester og ‘Bottom Line’ er styrende, tidshorisonten rekker kanskje frem til neste presidentvalg. Når disse skarpe motsetningene møtes i handelspolitikken er det oppstått konflikter som også kaller på smilebåndet. Läs artikel

Verket som utgavs år 2018 är uppdelat i temakapitel som behandlar Försvarsmaktens första århundrade.

Finlands försvarsmakts verksamhet har under hela självständighetstiden byggt på finländarnas orubbliga vilja att försvara det egna landet. Den allmänna värnplikten är den stabila grund med stöd av vilken Försvarsmakten utför sina uppgifter.

Verket Suomen puolustusvoimat 100 vuotta behandlar det självständiga Finlands försvarsmakts första århundrade. Med den militärvetenskapliga forskningens medel målar man upp en så sanningsenlig bild av Försvarsmaktens utveckling som möjligt. På verkets sidor ges utöver den fredstida verksamheten även utrymme åt bistra erfarenheter från krigstiden.

Verkets artikelförfattare består av trettio akademiska forskare av vilka största delen är doktorer. Skribenterna inom varje ämnesområde är ledande militärhistoriska forskare inom sitt eget område. Läs presentationen

Verket som

Danmark tilbyder at stå i spidsen for den europæiske mission i Hormuzstrædet, Emasoh, fra næste år. Det oplyser udenrigsminister Jeppe Kofod (S).

Emasoh-missionen er en såkaldt observationsmission med otte europæiske lande som deltagere. Missionen har både et diplomatisk ben og et militært ben.

Det diplomatiske ben er allerede under dansk ledelse af Julie Elisabeth Pruzan-Jørgensen, der er Danmarks ambassadør i Libyen.

Det er under et besøg på fregatten, at udenrigsministeren oplyser, at missionen efter hans opfattelse har været en succes og er lykkedes med at bidrage til ro og fri sejlads gennem Hormuzstrædet.

– Danmark viser lederskab, og den mission vi har været en del af har været en succes. […]

I juni sidste år skød Iran en amerikansk drone ned over Hormuzstrædet. Ifølge USA befandt den sig over internationalt farvand. Ifølge Iran befandt den sig over iransk territorium. Derfor gik Danmark, Frankrig, Holland, Tyskland, Belgien, Grækenland, Italien og Portugal sammen om en såkaldt observationsmission i strædet. Läs artikel

Den amerikanska regeringen har svartlistat Shanghai Manufacturing International Corporation, SMIC,  Kinas största chiptillverkare. Det rapporterar Financial Times.

Det är den senaste åtgärden i Donald Trumps intensifiering av stridsåtgärder mot kinesiska teknikbolag. […]

SMIC är Kinas stora hopp om att bli självförsörjande i sin chiptillverkning. Bolaget noterades på Shanghaibörsen i somras och rusade då över 200 procent första handelsdagen. Sedan dess har aktien dock fallit tillbaka rejält. Läs artikel

Da jeg fornylig var i Grønland, slog det mig igen, hvor smukt Grønland er. Jeg bliver altid overvældet over naturen, der i hvert fald er noget helt andet end de bløde bakker på Sydfyn, hvor jeg er vokset op. Grønland er noget helt særligt. Det skal vi bevare og passe på.

Det gælder ikke kun naturen. Men også alle jer, der bor i Grønland. For alle i rigsfællesskabet skal kunne føle sig sikre og trygge. Uanset om man bor i Nyborg eller Nuuk.

Arktis udvikler sig på grund af klimaforandringerne. Forventningen er, at sejlruter de kommende år vil ændres. Nye passager vil åbne sig. Det er den primære baggrund for den stadig større bevågenhed, som Arktis har fået – både politisk og militært.

Retten til fri sejlads er en vigtig værdi – ikke mindst for rigsfællesskabet, hvor de maritime erhverv har stor betydning. Det er baggrunden for, at vi skal holde nøje øje med de aktiviteter der foregår i Arktis i disse år. Og det er baggrunden for, at vi i de kommende år skal være bedre i stand til at holde øje med de aktiviteter der er i Arktis og Nordatlanten. Civile såvel som militære. Vi skal have et bedre overblik over, hvad der sker i luften, på vandet og under vandet. Läs talet

Det var både rigtigt og vigtigt, da det danske forsvar tidligere på måneden deltog med et militærfly til en øvelse i Arktis, hvor krigsskibe fra USA, Storbritannien og Norge sejlede ind i en russisk zone i Barentshavet. Det har udenrigsminister Jeppe Kofod (S) flere gange fastholdt, selv om kritikere har sat spørgsmålstegn ved, hvorfor det danske forsvar dog skulle blande sig i det kolde hav nordøst for Norge.

På den baggrund kan det virke mærkeligt, at Danmark, der er del af det fællesnordiske militærsamarbejde, Nordefco, onsdag ikke var repræsenteret på militærbasen Porsangermoen i Nordnorge. Her underskrev forsvarsministrene fra de tre Nordefco-lande Norge, Finland og Sverige en ny aftale om operationelt samarbejde i den selv samme arktiske region, som Danmark bidrog til militærøvelsen i.

Regionen kaldes Nordkalotten og omfatter de nordligste dele af Norge, Sverige, Finland og det vestligste Rusland. Ifølge Forsvarsministeriet er der en oplagt grund til, at Danmark ikke er med i det nye samarbejde.

»Danmark er geografisk ikke en del af dette område,« skriver ministeriet i en kommentar til Ritzau. Läs artikel

Fire norske F-16 øvde med amerikansk bombefly og et tankfly utenfor Ørland.

Det opplyser Ivar Moen ved Forsvarets operative hovedkvarter til Forsvarets forum .

– De fire norske F-16 tok av fra Bodø og «linket» opp med et amerikansk B-1B bombefly og et K-135 tankfly. De amerikanske flyene hadde tatt av fra en base i USA og flydd over Nordpolen. Øvelsen er nå over og de amerikanske flyene er på vei hjemover, sier oberstløytnant Moen.

Samtreningen startet cirka i 11-tiden på formiddagen fredag 25. september, opplyser Moen. Han kan ikke si om man kan forvente ytterligere øvelsesaktivitet i norsk luftrom de nærmeste dagene.

Tidligere har blant andre seniorforsker ved Norsk utenrikspolitisk institutt, Julie Wilhelmsen, utrykt bekymring amerikanske militær tilstedeværelse i norsk luftrom og nærområder:

– Jeg oppfatter at det har vært en økning i aktiviteten. USA har gitt tydelige signaler om at de må vil satse mer i Nord-Atlanteren. Det fører til at Norge blir stående i midten mellom USA og Russland, sa Wilhelmsen til Forsvarets forum. Läs artikel

I løpet av det kommende året skal Finland avgjøre hva slags fly de skal kjøpe inn for å erstatte dagens F/A-18C/D Hornet som skal fases ut i perioden 2025–2030.

I HX-konkurransen står det mellom Eurofighter Typhoon, Dassault Rafale, Saab Jas-39E/F, Lockheed Martin F-35A og Boeing F/A-18E/F. De fem kandidatene ble testet ei uke hver i januar og februar på den finske flybasen Pirkkala i Tampere for å vise hvordan de duger i vinterforhold. Et av kravene er at flyet må være i stand til å operere fra veinettet.

I likhet med Sverige har Finland en rekke såkalte vegbaser som supplerer de ordinære flystasjonene med avgangs- og landingsmuligheter dersom de førstnevnte blir ødelagt i en krig.

Direktør for HX-prosjektet, Juha-Pekka Keränen sier til Tekniikan Maailma at de enkelt kan øke banelengdene, men at dette ikke er det viktigste poenget når det gjelder å operere fra vegbaser. Stabilitet er en viktigere problemstilling, ifølge ham.

De fire amerikanske F-35A-flyene som stilte på HX Challenge i februar var ikke utstyrt med bremseskjerm som foreløpig er en særnorsk løsning. Läs artikel

Sjefen for den danske etterretningstjenesten (FE), Lars Findsen, er permittert, mens flere andre medarbeidere er fritatt fra sine oppgaver. Onsdag møtte forsvarsminister Trine Bramsen i Folketingets forsvarsudvalg for å redegjøre for hva hun har visst om saken på hvilket tidspunkt.

Bramsen fortalte at hun først ble kjent med den konkrete kritikken i saken 21. august, da hun mottok fire bind med materiale om saken. […]

Den alvorlige saken ble utløst av at en eller flere varslere i etterretningstjenesten i vinter delte en «betydelig mengde materiale» om FE med Tilsynet med Etterretningstjenestene (TET). Den påfølgende undersøkelsen ble lagt fram i august og innebar alvorlig kritikk av FE, skriver danske TV 2.

Tilsynets undersøkelse tyder på at FE har igangsatt ulovlige aktiviteter knyttet til innhenting og deling av opplysninger om danske statsborgere.

Tilsynet konkluderer dessuten med at etterretningstjenesten i flere omganger har tilbakeholdt sentrale opplysninger og gitt uriktige opplysninger om innhenting og deling. TET mener også at det i deler av FE er en kultur der det blir forsøkt å legge lokk på ulovlige aktiviteter og uhensiktsmessige forhold. Läs artikel