Redaktionen

[…] Regeringens utrikespolitiska redogörelse är avbetad, i turen står den försvarspolitiska redogörelsen som borde vara klar att överlämnas till riksdagen om några veckor. Mycket lite har avslöjats om innehållet, trots att försvarsminister Antti Kaikkonen ofta låtit sig intervjuas av Yle.

I en av dessa sändningar i början av december ställde Yle-journalisten en fråga om de Patriot-missiler som Sverige kommer att skaffa kan bli aktuella att ingå i samarbetet mellan Finland och Sverige inom ramen för det finsk-svenska integrerade försvarssamarbetet. Kaikkonen sade att Finland för tillfället har brister när det gäller att bemöta hot från till exempel fientliga missiler men att Patriot inte är aktuella för Finlands del. Kaikkonen nämnde dock att försvaret som bäst håller på att utveckla luftvärnssystemet som helhet.

Det fick undertecknad att reagera och ställa en fråga om saken till Kaikkonen. Försvarsministern ställde inte upp på en intervju men svarade på följande fråga per e-post:

Sverige skaffar Patriot-missiler. Finland ersätter uttjänta BUK-missiler med en luftvärnsförmåga på hög höjd. Enligt tidningen Iltalehti är alternativen 5. Stämmer detta och när ska detta system vara klart? Varför har här blivit/lämnats en öppning, eftersom denna förmåga för tillfället helt och hållet finns bara hos Hornet-planen?

Och så här svarar försvarsministern (något förkortat, hänvisningarna till regeringsprogrammet har lämnats bort):

”Jaktplan med multipel avvärjningsförmåga och luftvärnsförmågan på hög höjd kompletterar varandra. Ingendera kan ersätta den andra inom den helhet som luftvärnet består av. […]

På frågan om Patriot-missilerna svarar försvarsministern alltså inte. I tv-intervjun i början av december sade Kaikkonen att Finland inte har några som helst planer på att skaffa Patriot-missiler. Det är för dyrt, den förmåga man nu satsar på ryms inom försvarsbudgeten. Läs artikel

NATO is ready for dialogue with Russia on military transparency and risk reduction within the Russia-NATO Council following Russia’s decision to withdraw from the Open Skies Treaty, NATO’s deputy spokesperson Piers Cazalet told TASS on Friday.

”We have taken note of Russia’s stated intention to withdraw from the Open Skies Treaty.” He said. ”Allies continue to consult closely on the future of arms control. We also remain open to dialogue in the NATO-Russia Council on risk reduction and transparency.”[…]

For years, Washington had been accusing Moscow of exercising a selective approach to the implementation of the Open Skies Treaty and violating a number of its provisions. Russia had been laying counter claims. In 2017, Washington imposed a number of restrictions on Russia’s observation flights over the US territory. Moscow gave a tit-for-tat response. In November 2020, the United States withdrew from the treaty. Läs artikel

Ett krav från EU-kommissionen kan stoppa den svenska 5G-auktionen då lagen som stoppade Huawei riskerar att ogiltigförklaras, skriver DI.

Säpo och Försvarsmakten kunde stoppa den kinesiska telekomjätten genom ändringar i Lagen om elektronisk kommunikation. Men EU-kommissionens rättsavdelning har mejlat Sverige och begärt information om ”tekniska föreskrifter” i lagändringen, något medlemsländer är skyldiga att underrätta kommissionen om i de fall sådana förekommer. Annars blir bestämmelsen ogiltig.

Enligt Regeringskansliet pågår inget arbete med att svara på EU:s mejl, skriver DI. På tisdag ska 5G-auktionen inledas. Läs artikel

USA har oppnådd målet om å redusere antallet soldater i Afghanistan og Irak til 2.500 i hvert av landene, opplyser Pentagon. Fungerende forsvarsminister Christopher Miller påpeker at dette er det laveste antallet amerikanske soldater i landene siden 2001.

Målet ble nådd fredag, etter at Donald Trump dagen før henviste til sitt valgløfte om å trekke USA ut av de rundt 20 årene med krigshandlinger i Afghanistan og Irak. […]

Hvordan situasjonen vil påvirkes av Joe Bidens inntog i Det hvite hus 20. januar, er foreløpig ukjent. Biden har uttrykt ønske om å beholde en liten antiterrorenhet i Afghanistan for å hindre terrorangrep mot USA. Läs artikel

[…] Og hvordan nu det? Jo, USA har gjort klart, at man nu seriøst kigger sig omkring i Grønland for at finde det, man kalder egnede landingsbaner, samt mulige flådebaser. Meddelelsen blev bredt modtaget med et skuldertræk, men var, synes jeg, meget foruroligende. […]

Tanken om, at Kongeriget nu – bortset fra Thule, som har en ganske særlig historie – skulle lægge areal til et andet lands baser og landingsbaner huer bestemt ikke os i Dansk Folkeparti. For det er jo som nævnt udtryk for, at der ikke længere er tiltro til, at vort militær har viljen til at forsvare Kongeriget, og derfor agter USA at gøre det for os.

Det være sig her bemærket, at som det er nu, er ethvert amerikansk fly hjertelig velkommen til at benytte en hvilken som helst landingsbane i Grønland – ligesom ethvert amerikansk flådefartøj er hjertelig velkommen til at lægge til i en hvilken som helst havn i Grønland. Selvfølgelig! For sådan behandler man sine nære allierede.

Men der er en verden til forskel derfra og så til, at USA opretter en decideret flådebase og en decideret flyvestation i Grønland. Dette ville vi ikke kunne acceptere!   […]

Kravet til Forsvaret er nu, at vor tilstedeværelse atter bliver permanentgjort. Det er jo netop også det, som USA har tanke om, men i stedet for at blive mere eller mindre tvunget til at overlade det til USA, bør vi gøre det selv, og vort forslag er, at Søværnet genopretter en decideret flådebase – og det bedste bud herpå er Grønnedal i Godthåbsfjorden, som jo indtil 2014 netop var dansk flådebase.    Läs artikel

Den svenska försvarsmakten jobbar idag med en gigantisk återtagning av den förmåga att försvara landet som raserats av, som det idag visat sig, huvudlösa beslut för 20 år sedan. Den enkla åtgärden för att visa handlingskraft är att tilldela pengar och självfallet är det så att inget fungerar utan ekonomiska resurser. Tyvärr är dock vissa problem av en mer strukturell art och är svåra att åtgärda bara genom att tillskjuta ekonomiska medel. Det första av de strukturella problemen är att försvarsmakten är för liten till sin numerär.

För att vi ska vara uthålliga vid angrepp och därigenom avskräckande mot angrepp måste motståndaren veta att vi är tillräckligt många och tillräckligt välutbildade för att kriget ska kosta för mycket i tid, pengar och människoliv för att bli lönsamt för angriparen. Om kriget blir kort har Sverige förlorat det och vår viktigaste ambition måste vara att vara så uthålliga att motståndaren väljer bort ett angrepp och om han ändå kommer måste vi kunna hålla ut länge nog för att hjälp ska hinna komma från vänligt sinnade makter. Avskräckning kan nås genom kärnvapen eller en sådan uthållighet att en potentiell motståndare inte anser det mödan värt att angripa oss. Sverige har valt bort kärnvapenalternativet och kvar blir totalförsvaret byggt på allmän värnplikt. För att värnplikten ska kallas allmän måste den övervägande majoriteten av landets unga män och kvinnor utbildas antingen i vapnens bruk eller för civilförsvarstjänst och vi behöver kraftigt bygga ut grundutbildningen av våra ungdomar om vi skall vara trovärdiga. […]

Svenska soldater ska inte vara bäst i världen på stormakts-krigföring utan på att försvara sitt eget land. Detta innebär att vi behöver organisera oss utifrån en doktrin som utgår mer från hur vi i Sverige ska agera för att tvinga motståndaren att strida på våra villkor, inte utifrån att vi ska strida på hans. Vi ska vara bäst i världen på att uppträda dolt och slå hårt där det gynnar våra syften. Duellstrid mot stormakten är utsiktslös för ett litet land.  Historien lär oss att svagare länder som försökt strida mot stormakten på stormaktens villkor snabbt besegrats. Läs artikel

Varför går 500 000 skattekronor från UD:s budget till Carl Bildts årliga deltagande i den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council, som i praktiken fungerar som Natos propagandaorganisation. En feministisk regering i ett alliansfritt land borde ha andra prioriteringar och föra en självständig utrikespolitik.

Atlantic Council (AC) är en resursstark tankesmedja med högkvarter i Washington, grundad under kalla kriget för att främja transatlantiskt samarbete kring säkerhetspolitik och handelsfrågor. AC har i praktiken kommit att fungera som Natos egen tankesmedja och propagandaorganisation, officiellt oberoende men i hög grad finansierad av försvars- och utrikesdepartementen i Natos medlemsländer. Krigsmaterielföretag, oljebolag, storbanker, Facebook, ukrainska oligarker och fossiltunga monarkier i Mellanöstern hör också till AC:s finansiärer.

2013, när Carl Bildt var utrikesminister, tog UD beslut om att ge årliga bidrag till AC på ett par miljoner kronor. Att medfinansiera en tankesmedja nära knuten till en USA-ledd kärnvapenallians undergräver obönhörligen trovärdigheten i Sveriges militära alliansfrihet, vilket förmodligen var just den signal Bildt ville sända till omvärlden. Men varför fortsätter vår nuvarande rödgröna regering, med sin uttalade ambition att föra en feministisk utrikespolitik, att ge stöd till en organisation med nära kopplingar till Nato, krigsmaterielföretag och fossilnäringarna? Läs artikel

Soldatene ble rammet av en veibombe på vei fra byen Douentza til Timbuktu, opplyser FN-operasjonen Minusma.

Væpnede menn begynte deretter å skyte på soldatene. I tillegg til dem som ble drept, ble seks soldater såret.

FNs generalsekretær António Guterres fordømmer angrepet på kolonnen med FN-kjøretøy. Han understreker at et angrep mot FNs fredsbevarende styrke kan være en krigsforbrytelse, og han ba myndighetene i Mali om å gjøre alt det de kan for å identifisere og raskt straffe de ansvarlige for angrepet.

FNs fredsbevarende styrke har vært i Mali siden 2013, etter at islamske ekstremister tok kontroll over større byer i nord. En franskledet militæroperasjon tok tilbake kontrollen over byene men jihadistene har siden omgruppert seg i landlige områder og angriper i større omfang, blant annet Malis hær og FN-styrker. Läs artikel

Victoria Nuland helped fuel a coup and violent war in Ukraine, yet the president-elect thinks she’s a perfect fit.

On Monday, President-elect Joe Biden announced a number of new additions to his national security team. It was widely reported that Wendy Sherman, the former undersecretary of state for political affairs under Barack Obama and John Kerry, would receive a promotion and become the department’s number two, under secretary of state designee Antony Blinken. Sherman was widely and rightfully hailed over her role as the lead American negotiator of the Iran nuclear accord.

Biden also announced his plan to name the former head of policy planning at the State Department, Jon Finer, as deputy national security adviser. These are, by the low standards set by the Biden transition, sensible appointments. The same, however, cannot be said for Biden’s nominee for Sherman’s old job, that of undersecretary for political affairs, Victoria Nuland. Läs artikel

Utrikesminister Ann Linde:  Svar på fråga  av Hans Wallmark (M) om
Irans ambition att öka anrikningsgraden på landets uran.

Hans Wallmark har frågat mig hur jag kommer att agera för att Sverige, ensamt eller tillsammans med övriga EU-länder, ska understryka det stora allvaret i Irans ambition att öka anrikningsgraden på landets uran och frångå NPT:s (icke-spridningsavtalet) tilläggsprotokoll – allt med sammantaget ökad risk för turbulens i regionen.

Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA) ingicks 2015 mellan Iran och UK, Frankrike, Tyskland (”E3”), USA, Ryssland och Kina i syfte att avveckla de mest spridningskänsliga delarna av Irans kärntekniska program. 2018 drog sig USA ur och 2019 började Iran göra avsteg från JCPOA. Sverige och EU har vid upprepade tillfällen uttryckt växande oro över Irans agerande och uppmanat Iran att återgå till full efterlevnad. Att Iran inlett anrikning till 20% medför stora spridningsrisker. Sverige är starkt engagerat för att bevara överenskommelsen. Sverige och EU har vid upprepade tillfällen beklagat att USA lämnade överenskommelsen och vi vill underlätta för USA att åter ansluta sig till JCPOA. […]

Vi avser ta upp JCPOA snarast med den nya amerikanska administrationen. Vid EU:s utrikesministermöten har jag föreslagit ett EU-sändebud för Gulfen och en EU-delegation i Teheran. Med åtta andra länder har vi anslutit oss till INSTEX (betalningsinstrument som stärker förutsättningar för europeiska länder att fullfölja sina åtaganden enligt JCPOA). Läs svaret