Redaktionen

[….] Liksom i sitt nyårstal noterade Niinistö att världspolitiken nu befinner sig i en ny vändpunkt med stormaktsrelationer som söker ny balans.

– Ännu vet vi inte hur bitarna kommer att falla på plats. Men det som är säkert är att vi måste vara vaksamma i vår utrikespolitik. Vi måste värna om Finlands ställning mitt i förändringen, sa Niinistö.

– Vi har noggrant och med oro följt den senaste tidens händelser i Ryssland. De har fördömts om och om igen, både i Finland och i Europa. Med all anledning. Senast i går fick vi ytterligare en anledning. Men ensidiga deklarationer räcker inte. Det gäller också att söka metoder för att åstadkomma önskad förändring, sa Niinistö.

Niinistö hänvisade till den aktuella situationen i Ryssland som gäller oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och lyfte fram hur viktigt det är med dialog med ”särskilt med dem vi är mest oeniga med”. Han sa också att en dialog inte innebär att göra avkall på de egna åsikterna. […]

Niinistö återkopplade till temat tillsammans också när det gäller Europa. Ensamma är de europeiska länderna svagare än tillsammans och eniga.

– Därför oroar jag mig för vad den pågående coronakrisen med sina destruktiva gräl om vacciner kommer att göra med Europa. När Storbritannien samtidigt slutgiltigt har lämnat Europeiska unionen och ledningen i Tyskland snart kommer att bytas, söker man nu också en ny maktbalans inom Europa. Vi får hoppas att det snart blir ordning i leden. Ett svagt exempel har få följare, sa Niinistö. Läs referat av talet

Avtalen som regulerer landenes atomvåpenarsenal, ville ha utløpt fredag denne uken, men ble altså forlenget i siste liten.

– Presidenten lover å sikre det amerikanske folket mot kjernefysiske trusler ved å gjenopprette amerikansk lederskap innen rustningskontroll og ikke-spredning. I dag har vi tatt det første skrittet for å holde det løftet, sier Blinken om forlengelsen.

President Vladimir Putin signerte fredag et vedtak fra den russiske nasjonalforsamlingen om forlengelse av avtalen.

President Donald Trump forsøkte mot slutten av sin periode å få Russland med på en kortere forlenging av avtalen, men dette strandet fordi han også insisterte på at også Kina måtte slutte seg til. Läs artikel

Tidigare hade utrikesdepartementet, med minister och tjänstemän, en hög status och var tongivande i regeringen.

Margot Wallström förklarade vid en tidigare folk-och försvarskonferens att det var osannolikt att Sverige skulle kunna bli ett militärt förstahandsmål för Ryssland.

Numera styr försvarsdepartementet, med minister och tjänstemän, Nato-lobbyister och svensk krigsindustri både utrikes- och försvarspolitiken.

Kalla kriget har målats upp igen och Ryssland är det stora hotet. Efterkrigstidens hegemon USA, med en förskräckande lista över undergrävande verksamhet i andra länder, statskupper, militära interventioner och blodiga krig, ses som den trygga hamnen.

Man tar sig för pannan. Förr gällde alliansfrihet, nu tycks det motsatta gälla. Hur har denna totala förändring kunnat ske? Läs artikel

Daniel Bäckström (c): Jag har skrivit den här interpellationen utifrån uttalanden från Försvarsmaktens centrala ledning i början
av året, kopplat till genomförandet och realiserbarheten när det gäller krigsorganisationen, alltså det beslut som vi tog här i riksdagen strax före jul. Jag uppfattar svaret från ministern som att man hänvisar till de
viktiga beslut med regleringsbrev och myndighetsstyrning som togs före jul liksom det som nu förväntas
komma i rapporter från Försvarsmakten och andra
myndigheter i början av mars månad. […]

Försvarsminister Peter Hultqvist: Regeringen har gjort exakt det man ska göra i en sådan här situation. Vi har gett de direktiv som ska ges. Vi har inte gett uttryck för några andra uppfattningar vid sidan om eller under bordet eller agerat på något konstigt sätt. Vi har gjort precis det riksdagen har bett oss om. […]

Daniel Bäckström (c): Jag vill inte att vi under denna resa hamnar i ett läge där vi står inför fullbordat faktum, där det kommer information om så kallade oundvikligheter eller kostnadsfördyringar inom några områden som gör att krigsorganisationen inte kan realiseras. Centerpartiet har en oerhört tydlig utgångspunkt kopplad till genomförandet av riksdagens beslut, nämligen att prioriteringen av markstridskrafter och av utbyggd krigsorganisation med ökad tillväxt över tid i hela landet ska genomföras. Läs  riksdagsprotokollet

Hvis Norge skal delta i militæroperasjoner i utlandet, bør beslutningen først forankres i Stortinget, mener et tverrpolitisk utvalg.

I dag er praksisen at regjeringen konsulterer Stortinget gjennom Den utvidede utenriks- og forsvarskomité før den bestemmer om Norge skal delta i krig. Diskusjoner i denne komiteen er hemmelige, og selv dagsordenen og innkalling er taushetsbelagt.

Etter at beslutningen er tatt, orienterer regjeringen Stortinget gjennom en redegjørelse.

Men det er stilt spørsmål ved om dette sikrer tilstrekkelig demokratisk legitimitet. Dette var et sentralt tema da et utvalg undersøkte Norges krigsdeltakelse i Libya i 2011 og prosessen i forkant. Den daværende rødgrønne regjeringen tok beslutningen om å delta med bombefly etter kontakt med partilederne på SMS. […]

Et enstemmig tverrpolitisk utvalg har kommet til at Stortinget bør involveres i større grad enn i dag. De konstitusjonelle reglene framstår som «uklare og lite anvendelige», mener Harberg-utvalget, som mandag la fram sin rapport.

Høyres parlamentariske nestleder Svein Harberg har ledet arbeidet. Han peker på at det er viktig at regjeringen har tydelige og klare begrunnelser for deltakelse i militære operasjoner ved avgjørelser hos Kongen i statsråd slik at protokollene kan gi godt grunnlag for kontroll i ettertid. Läs  artikel

– Vi har den glede av å ta imot en amerikansk avdeling med B-1 bombefly, som kommer til Ørland om en stund, sier sjef for Ørland flystasjon og 132 Luftving, Øivind Gunnerud, til Adresseavisen tirsdag.

Det er ikke klart når, hvor mange eller hvor lenge bombeflyene blir, men Gunnerud er forberedt på at de kan operere på norsk jord en måneds tid. […]

Rødt reagerer på amerikanernes tilstedeværelse og mener Norge blir et ledd i en opptrapping av konflikten mellom USA og Russland. De mener regjeringen legger opp et livsfarlig løp.

– Dette er enda et eksempel på hvordan regjeringa kneler for Washington og lar amerikanerne lage økt spenning og utrygghet med sin eskalering, mens vanlige folk i Finnmark biter tennene sammen og jobber for fred, sier stortingsrepresentant og leder i Rødt, Bjørnar Moxnes via politisk rådgiver Andreas Liebe Delsett i en epost til NTB.

Også professor ved Forsvarets høgskole, Tormod Heier, mener at utviklingen passer inn i et mønster av kald krig, ifølge NRK.

– Norge trekkes aktivt inn i stormaktsrivaliseringen mellom Russland og USA. Det øker sannsynligheten for at Norge blir en slagmark for USA og Russland hvis det skulle bli en konflikt eller en krise som spinner ut av kontroll. Norges interesse ligger i å balansere mellom USA i vest og Russland i øst, sa Heier til NRK i helgen. Läs  artikel

[…] We have exchanged views on the situation in the Baltic Sea region, and in northern Europe as a whole. We consider Sweden’s policy of non-participation in military alliances an important factor in regional stability. We see, with some concern, the consistent attempts to draw Stockholm into interaction with the North Atlantic Alliance. Sweden is increasingly participating in joint exercises with NATO and providing its territory for NATO maneuvers. It is our conviction that neither the Arctic nor entire northern Europe has any problems that require the involvement of military-political blocs. Any problem there can be resolved through the efforts of the countries in that region […]

Question: If the United States offers concessions with regard to preserving the Open Skies Treaty (OST), would Russia be willing to reverse its withdrawal from the Treaty, which began several weeks ago?

When the United States withdrew from the treaty, we told our European colleagues that we were willing to keep it, but that we would like to see them comply with the provision that prohibits the transfer of data obtained during observation flights to a country that is not part of the OST. They started telling us that this provision was already included in the treaty. We cited the information that we have that the United States, having decided to withdraw, was trying to talk its NATO allies into committing themselves, in violation of the treaty, to “share” with Washington the information gathered during flights over Russia. Since we had reliable information that the previous administration engaged in “arm twisting,” we invited our OST colleagues to reiterate their commitment that information obtained during observation flights would not be transferred to a third party. Läs intevjun

Iran och USA har hamnat i något av ett dödläge om det internationella kärnenergiavtalet som USA ensidigt har dragit sig ur och Iran gjort vissa avsteg från.

Båda länderna vill att det andra ska vara den som först går tillbaka till avtalet och nu föreslår Irans utrikesminister Javad Zarif att EU kan hjälpa till att lösa knutarna. Zarif säger till CNN att EU:s utrikeschef Josep Borrell skulle kunna ”synkronisera eller koordinera” nästa steg.

– Och så att säga koreografera stegen som USA måste ta och stegen som Iran måste ta, säger han.

Men han säger också att:

– Det finns en gräns för hur lång tid USA har på sig att komma tillbaka till avtalet. Läs artikel

An anonymous former government official has written a conventionally hawkish paper on China. The Atlantic Council and Politico have both published versions of the piece, and they have agreed to keep the author’s identity under wraps for reasons known only to them. The Atlantic Council claims that anonymity was necessary because of “the extraordinary significance of the author’s insights and recommendations.” It’s not clear why they find these insights and recommendations to be so extraordinary, since almost everything in the paper has been said before by various authors. It makes no sense why the author would need to remain anonymous in order to make these views known. The author likens the paper to George Kennan’s “Long Telegram” by calling it “the longer telegram,” but the paper has little or none of Kennan’s astute observations about history and strategy. A lot of it is a series of regurgitated ideological claims about the Chinese government and its ambitions under the leadership of Xi Jinping. In that respect, it is not so different from H.R. McMaster’s attempt from last year. It is just much, much longer. Läs artikel

Ifølge det nederlandske luftfartsmagasinet Scramble skal fire amerikanske bombefly av typen B-1B Lancers utplasseres på Ørland i februar.

Hvorfor de kanskje kommer, er foreløpig unntatt offentligheten. Professor ved Forsvarets høgskole, Tormod Heier, mener uansett dette følger et mønster han har sett de siste årene.

– Norge og USA er inne i en ny, kald krig med Russland. Man ønsker først og fremst å avskrekke og åpner i mindre grad opp for beroligende tiltak, sier han.

Heier legger til at Norge spiller en viktig del i USAs fremskutte forsvar i nordområdene fordi det ligger nærme den trusselen USA frykter mest i en krisesituasjon: de russiske atomstyrkene.

– Norge trekkes aktivt inn i stormaktsrivaliseringen mellom Russland og USA. Det øker sannsynligheten for at Norge blir en slagmark for USA og Russland hvis det skulle bli en konflikt eller en krise som spinner ut av kontroll. Norges interesse ligger i å balansere mellom USA i vest og Russland i øst, sier han. Läs artikel

[…] Trots de hårdare sanktionerna från bland andra USA har Kinas export nått nya rekord, med en tillväxt på sensationella 18 procent förra året. Och fastän delar av Kina har varit stängda på grund av viruset, uppgår handelsöverskottet till mer än 500 miljarder dollar för 2020.

– Exporten till USA har varit fenomenal. Trumps bilaterala handelspolitik har helt misslyckats, säger Peter Ling-Vannerus.

Inte minst har Kina exporterat skyddsmateriel och läkemedel – bland annat har landet levererat en exportvolym av skyddsmasker som motsvarar 40 masker per person utanför Kina. Dessutom har man fortsatt stor export av bland annat hemelektronik, inredning och verktyg som används av amerikaner vid hemrenoveringar. […]

Den kinesiska Dual Circulation-strategin lanserades i maj förra året, och går ut på att Kina ska bli mindre beroende av utrikes marknader och teknologi. I stället ska den stora inrikesmarknaden driva utrikesmarknaden med kinesisk teknologi, vilket sätter den kinesiska konsumenten i fokus – särskilt medelklassen på 400 miljoner människor.

Kina strävar efter att bli en dominerande spelare inom solenergi, industriella robotar, medicinsk teknik och annan högteknologi. Redan nu dominerar Kina marknaden för solceller med en andel om 85 procent och landet fortsätter att göra framsteg på flera högteknologiska områden.

Exempelvis har det kinesiska bolaget Comac tillverkat ett flygplan av ”wide body”-modell, vilket innebär att kabinen har två korridorer mellan sätena. Planet är redan i luften för provflygningar. Men motorerna, som är svårast att tillverka på ett flygplan, är fortfarande utländska. Det beror bland annat på att chipp behövs i alla styrsystem till motorer, och på chippmarknaden är Kina en liten spelare. Landet har fem procent av marknaden, vilket kan jämföras med USA:s 45 procent. Läs artikel

President Trump’s decision to order a drone strike that killed Qassem Suleimani, the head of Iran’s Quds Force, has rekindled debates in Washington about the role of the U.S. in the Middle East. Many Republicans have called for more aggressive action against Iran, while the Democratic Presidential candidates have generally pleaded for restraint and a foreign policy that avoids future wars in the region. But Democrats have tended to get the U.S. embroiled in military conflicts, too, which has led to critiques by Bernie Sanders and others that the Party needs to reorient its foreign-policy views. Läs artikel