US forces ‘to start withdrawing from 15 bases in Iraq’, middleeastmonitor.com

US forces have started to withdraw from 15 bases across Iraq according to a report by Sky News Arabia.

France, Germany and Australia have also submitted requests to the joint special operations command to set up the withdrawal of their own forces from the country, the chair of the Iraqi parliamentary defence committee, Badr Al-Ziyadi, is reported to have said by Bloomberg.

US forces have started to withdraw from 15 bases across Iraq according to a report by Sky News Arabia.

France, Germany and Australia have also submitted requests to the joint special operations command to set up the withdrawal of their own forces from the country, the chair of the Iraqi parliamentary defence committee, Badr Al-Ziyadi, is reported to have said by Bloomberg. Läs artikel

What is the end state in Mali and why is no-one asking? europeandatajournalism.eu

On January, French President Emmannuel Macron announced a new Coalition for the Sahel, which will rest on 4 pillars of action: counter-terrorism, military capacity-building, redeployment of state authority, and development. […]

Added to this, the EU is currently training large numbers of local troops in basic soldiering without exerting much pressure on the government in Bamako to introduce structural reforms. This is despite the fact the Malian Armed Forces (and government) have been accused of ethnic bias. This is particularly true “when it comes to relying on ethnic self-defence forces operating in the central and northern regions of the country to provide security where they cannot (or will not) operate  .” Accelerating the growth of an unrepresentative force in the context of on-going conflicts between different ethnicities, especially in Mali could be extremely detrimental to long-term security. This, coupled with the many security-oriented strategies currently unfolding in the region, indicates a lack of a coherent strategy for international forces. […]

Yet, despite these challenges, the public debate in some countries about why so many organisations and countries are engaging in the region and what they hope to achieve has been lacking. France’s unwillingness to discuss its strategy for the Sahel has led a number of critics to claim that it lacks one and risks becoming bogged down in a fight it cannot win without significant new investments in soldiers and material. Some have even referred  to Mali as “France’s Afghanistan” because they “no longer know what to do.” However, despite growing concern over its approach, there seems to be a continued unwillingness to engage with French and international public and civil society over its aims, strategy and the dangers of the current approach.

The same appears true of the UK. Many British soldiers, officials and commentators worried that the UK’s “Pivot to the Sahel” lacked sufficient consideration and was based more on political signalling, primarily for the benefit of France  , than a belief that the UK could positively contribute to peace and stability in the region. Läs artikel

African Union summit: Libya cease-fire needed now, aa.com.tr

The African Union’s top official for peace and security on Monday called for hostilities in Libya to halt at once.

“In Libya, we want an immediate cessation of hostilities and external interference. The arms embargo must be respected,” Smail Chergui told reporters in Addis Ababa, Ethiopia after making a closed-door report to African leaders meeting at the union’s 33rd ordinary summit.

The union will “deploy observers and move its mission to Tripoli,” Libya’s capital and the seat of its UN-recognized Government of National Accord (GNA), he said. The parties to the conflict, he said, “should respect the cessation of hostilities as well as the UN arms embargo.” Läs artikel

Försvara företagen, di.se

P M Nilsson, chefredaktör Dagens Industri

Om man ska vara dramatisk kan man säga att kriget har pågått sedan hösten 2013.

Det var då när Ukraina stod och vägde mellan öst och väst som Ryssland på allvar bestämde sig för att med alla möjliga medel trycka tillbaka det som uppfattas som ”väst”, det vill säga den finmaskiga väv av institutioner, företag, stater, marknader men också kultur och ideologier som präglar den värld som växt fram efter 1945 och som haft USA som styrkecentrum.

2014 lanserade Ryssland en ny militär doktrin, i väst kallad ”hybridkrigföring”. Väst går inte att besegra med militära medel men kan försvagas med andra och blandade medel. Man använder hela samhällets resurser, staten, militären, underrättelsetjänsterna, medierna, företagen, för att försvaga fiendens stat, företag, marknader och vilja.

Sedan dess har Kina tornat upp sig som den nya stora utmanaren och börjat använda liknande strategier med uppköp av strategiska företag, stöld av teknik, påverkansoperationer, cyberattacker och ambassadkampanjer.[…]

Och till sist – stärk det traditionella försvaret. Om det är för svagt faller allt annat. Det nuvarande försvarsekonomibråket är ovärdigt. Om den här regeringskonstellationen inte orkar finns det en mycket bred försvarsvänlig riksdagsmajoritet som kan ta över. Läs ledaren

Operativt militärt stöd från Sverige till Finland, et vice versa?

Rolf Andersson

Sverige och Finland har ett nära försvarssamarbete. Det är bra. Förutsättningarna är utmärkta. Sverige och Finland är militärt alliansfria. De två staterna har i grunden gemensamma säkerhetspolitiska intressen att bevaka. Det ligger i deras intresse att verka för fred, stabilitet och minskade spänningar framförallt i närområdet.

Läs merOperativt militärt stöd från Sverige till Finland, et vice versa?

Ubåtsjaktövning på Västkusten, forsvarsmakten.se

Mellan 18-25 mars 2020 övar stora delar av marinen ubåtsjakt på västkusten. Från svenska marinen ingår ett 25-tal större och mindre fartyg i övningen. Dessutom deltar utländska gäster från Finland, USA och Frankrike. Totalt deltar cirka 1000 personer i övningen. […]

Finska marinen deltar med ett ytstridsfartyg och den amerikanska flottan med ett ubåtsjaktflygplan. Ett franskt fartyg deltar också delar av tiden. Det totala antalet deltagare är runt 1000 personer. Läs pressmeddelande

Lasting Libya ceasefire: Some consensus, but further talks needed, news.un.org

The first round of UN-brokered talks between military representatives in Geneva aimed at forging a lasting ceasefire between Libyan Government and main opposition forces, has concluded without full agreement, despite reaching consensus in many areas.

The UN Support Mission for Libya, UNSMIL, released a statement on Saturday saying that Libyan 5+5 Joint Military Commission (JMC), which began on Monday, with the involvement of UNSMIL chief Ghassan Salamé, should continue dialogue on 18 February, if the parties agree. […]

“UNSMIL takes note of the existing consensus around the importance of maintaining the truce that had been announced on 12 January this year, of the necessity to respect it and refrain from violating it. UNSMIL also notes the widespread consensus between both sides with regard to the urgency for Libyans to safeguard the sovereignty and territorial integrity of their country; protect its borders; protect national decision-making process and resources from any foreign interference; stop the flow of non-Libyan fighters and send them out of the country; and to continue the fight against the UN-identified terrorist groups (al-Qaeda, ISIS, Ansar al-Sharia).”

The Mission said both sides expressed their support for ongoing exchanges of prisoners, returns of mortal remains of those killed, and welcomed the support of UNSMIL in the process, “whenever the need arises”.

While both sides agree the need to expedite the return of Internally Displaced Persons (IDPs), particularly in the areas affected by clashes, “a full understanding could not be reached on optimal ways to restore normalcy to these areas.” Läs pressmeddelande

 

Blir det verkligen ett markstridskrafternas försvarsbeslut? frivarld.se

Allan Widman, försvarspolitisk talesperson (L)

[…] Armén är ett annat kapitel. Av de tio nya förband som försvarsberedningen föreslagit blir ett (1) klart före 2030, nämligen en divisionsledning. Sämre beställt är det med stödförbanden till denna tilltänkta division. Tre divisionsartilleribataljoner utgår helt liksom förbindelsekompanierna. Två divisionsingenjörsbataljoner och en (1) divisionsunderhållsbataljon blir klara med vardera ett (1) kompani obestämd tidpunkt efter 2030.

Den nya mekaniserade brigaden (Skånska brigaden, Mek B7) och den föreslagna motoriserade brigaden för Mälardalen blir klara någon gång efter 2030. Den senare reduceras dock från brigad till stridsgrupp. Inte heller stridsgrupp Gotland står färdig under detta decennium och blir därtill reducerad.

Som bekant fattade riksdagen 2015 beslut att arméns stomme skulle vara två fullt bemannade, utrustade och övade brigader. Den målsättningen når Försvarsmakten 2030 – enligt nu liggande planering…

Det är sant att i termer av nya krigsförband ligger de flesta just på armésidan. Icke förty så är den tyngdpunkten nu förskjuten inte, bara i tid utan också till innehåll. Kommer försvarsbeslutet 2020 – som Peter Hultqvist uttryckte det i Sälen för ett år sedan – att bli markstridskrafternas beslut? Läs artikel

Försvarsutskottets betänkande: Vissa frågor om Försvarsmaktens personal, data.riksdagen.se

[…] I kommittémotion 2019/20:671 av Roger Richtoff m.fl. (SD) framhålls att införande av ett frivilligt försvar utan utbildning av värnpliktiga var ett stort misstag. Reformen har enligt motionärerna medfört att för få människor engagerar sig aktivt i försvarssektorn och att den folkliga förankringen minskat drastiskt. Motionärerna anser att samtliga unga män och kvinnor bör kunna kallas till mönstring (yrkande 15). I och med värnpliktens återaktivering menar motionärerna att det har uppstått ett behov av officerare för att kunna utbilda värnpliktiga. För att möta behovet bör kontraktsanställda soldater utbildas till underbefäl som i sin tur kan utbilda värnpliktiga. […]

I kommittémotion 2019/20:2736 av Beatrice Ask m.fl. (M) anför motionärerna att riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs om att ge Försvarsmakten i uppgift att ta fram åtgärder i närtid för att rekryteringen till hemvärnet ska öka och tillkännage det för regeringen. Motionärerna beskriver att de flesta hemvärnsförbanden har vakanser i varierande grad. De bedömer att det bl.a. påverkar möjligheten att lösa ålagda uppgifter och uthållighet, vilket ytterst påverkar förmågan att försvara Sverige. Motionärerna anser dessutom att mer måste göras för att få fler att engagera sig i hemvärnet. Läs betänkandet

Macron vill ha ledande försvarsroll i EU på grund av Frankrikes kärnvapen, svenska.yle.fi

Europa kan inte bara stå och se på medan världens kärnvapenmakter kapprustar.

Det säger Frankrikes president Emmanuel Macron – som lyfter fram franska atombomber som en europeisk angelägenhet. Frankrikes president Emmanuel Macron hoppas på diskussioner med övriga EU om vilken roll Frankrikes kärnvapen kan spela för EU-ländernas försvar. Frankrike är numera det enda EU landet med kärnvapen och Macron hoppas därför på en ledande försvarsroll inom EU.

Macron lovade i ett tal inför kadetter i Paris att fortsätta kärnvapensamarbetet med Storbritannien trots brexit, samtidigt som han ser en ledande roll för Frankrike i Europas försvar.

– Frankrikes livsviktiga intressen har nu en europeisk dimension,konstaterade Macron. Han sa också att intresserade länder kan få en roll i Frankrikes kärnvapenprogram om de så vill.

Han underströk också Frankrikes aktiva och ledande roll i kampen mot väpnade islamister i Nord- och Västafrika, dit han nyligen lovade skicka ytterligare 600 franska soldater.[…]

Frankrike har omkring 280 fungerande kärnstridsspetsar, de flesta av dem i ubåtsmissiler medan resten finns i kryssningsmissiler som kan avfyras från flygplan. Frankrike har fyra stycken kärnvapenbestyckade ubåtar, av vilken en alltid ligger i beredskap ute på havet. Frankrike hade som mest över 500 kärnvapen i början av 1990-talet men sedan dess har antalet skurit ner till under 300. Frankrike är nu i färd med att modernisera sitt kärnvapenprogram tack vare 37 miljarder euro som parlamentet har öronmärkt för ändamålet, från år 2019 till år 2025. Läs artikel

Lagrådsremiss: Operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland

[…] Befogenhet för regeringen att sätta in svenska väpnade styrkor för att hindra kränkningar av finskt territorium Som redovisas i avsnitt 5.2 ger regeringsformen, RF, regeringen ensam beslutanderätt att sätta in rikets försvarsmakt endast när det är för försvaret av Sverige (15 kap. 13 § RF). För att regeringen i andra fall ska få sända svenska väpnade styrkor utomlands eller i övrigt sätta in sådana styrkor krävs antingen att riksdagen har godkänt en internationell förpliktelse vars fullgörande kräver ett insättande, eller att riksdagen har antagit en lag som anger under vilka förutsättningar regeringen får besluta om detta, eller att riksdagen har medgett det i ett särskilt fall (15 kap. 16 § RF). Sverige har inte åtagit sig någon internationell förpliktelse av det slag som avses i 15 kap. 16 § RF.

Däremot har riksdagen bemyndigat regeringen att fatta beslut om insättande, inklusive sändande utomlands, av väpnad styrka genom lagen (2003:169) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands och lagen (1994:588) om utbildning inom ramen för internationellt militärt samarbete. Dessa lagar medger dock inte att regeringen beslutar om operativt militärt stöd till Finland i form av svenska väpnade styrkor. För att regeringen i dagsläget ska kunna sätta in väpnade styrkor i syfte att bistå Finland med att hindra kränkningar av det finska territoriet krävs därmed i varje särskilt fall ett riksdagsbeslut som medger detta. Regeringen har ovan redogjort för den beslutsprocessen. Regeringen delar utredningens bedömning att ett tillräckligt snabbt beslutsförfarande endast kan uppnås genom att regeringen bemyndigas att fatta beslut om att sätta in svenska väpnade styrkor för att stödja Finland med att hindra kränkning av finskt territorium.

Stockholms tingsrätt har ifrågasatt behovet av skyndsamhet vid beslut om att stödja Finland för att hindra kränkningar av finskt territorium och att det skulle vara nödvändigt att regeringen kan fatta beslut utan att inhämta riksdagens godkännande. Enligt regeringens mening står det dock klart att beslut kan behöva fattas med mycket kort varsel när det gäller att ge militärt stöd till Finland för att hindra att finskt territorium kränks. För att ett operativt militärt samarbete mellan Sverige och Finland ska kunna omfatta att upptäcka och avvisa kränkningar av varandras territorium krävs att det finns en mycket snabb beslutsprocess.

En misstänkt eller konstaterad kränkning av någon av staternas territorium inträffar i många fall utan förvarning och kräver att motåtgärder sätts in direkt. Det rör sig ofta om ett snabbt förlopp. Det innebär att det måste vara möjligt att fatta beslut omedelbart eller i vart fall inom några dygn från det att frågan uppkommit. Detta är inte möjligt för det fall varje stödåtgärd måste föregås av propositionsarbete och riksdagsbehandling. Om riksdagen ska fatta beslut om stödåtgärder i varje enskilt fall finns det därmed en stor risk för att militärt stöd fördröjs eller omöjliggörs i det enskilda fallet, vilket innebär att Sverige i många fall i praktiken skulle sakna förutsättningar att tillräckligt snabbt kunna ge militärt stöd inom ramen för det svensk-finska försvars samarbetet. Det finns därför anledning att ge regeringen befogenhet att sätta in svenska väpnade styrkor för att lämna stöd till Finland med att hindra kränkningar av finskt territorium.

Regeringens bemyndigande att besluta om stöd bör alltså omfatta åtgärder för att hindra kränkningar av finskt territorium. Stockholms tingsrätt har efterfrågat ett förtydligande av vad som avses. Begreppet hindra kränkningar återfinns i 15 kap. 13 § RF, och utvecklas i IKFN-förordningen. Det innefattar såväl att upptäcka som att avvisa främmande stats territoriella kränkningar (se 3 § 1 IKFN-förordningen). Samma innebörd avses i den nu föreslagna lagen. Det kan alltså röra sig om kränkningar av finska landområden, sjöterritorium eller det finska luftrummet med t.ex. örlogsfartyg, inklusive undervattensfarkoster, militära flygfarkoster, markfordon och militär trupp. Det svenska stödet kan t.ex. bestå av flygstridskrafter, marina enheter, stridsfordon eller marktrupp. Vilket stöd som lämnas i det enskilda fallet och vilka närmare uppgifter som den svenska väpnade styrkan har kommer att vara beroende av den finska begäran och finsk nationell lagstiftning, vad Sverige och Finland vid tiden för stödet kommit överens om i detta avseende samt regeringens beslut om att lämna stöd. Det är endast för det fall det svenska stödet till Finland avser en väpnad styrka i regeringsformens mening som en tillämpning av lagen aktualiseras. […]

(Vid ) kränkningar av finskt territorium i en situation då det råder en väpnad konflikt på finskt territorium är risken stor att Sverige kan komma att anses som part till konflikten och att Sverige därmed hamnar i krig. Därtill kommer att den form av militärt stöd med väpnad styrka som är aktuellt i händelse av att Finland är utsatt för ett väpnat angrepp av naturliga skäl är att möta angreppet. Som utvecklas närmare nedan är det regeringens bedömning att beslut om att lämna militärt stöd till Finland för att möta ett väpnat angrepp mot Finland alltjämt bör kräva riksdagens medgivande i det enskilda fallet. För det fall Sverige befinner sig i krig, t.ex. med anledning av ett väpnat angrepp mot Sverige, behövs de svenska styrkorna för försvaret av Sverige och det torde som utgångspunkt inte vara aktuellt att i en sådan situation avdela svenska väpnade styrkor för att hindra territoriella kränkningar av Finland. Under alla förhållanden bör ett sådant beslut först godkännas av riksdagen. Lagrådsremissen finns här: Operativt-militärt-stöd-mellan-Sverige-och-Finland-004

Möte med Nato om värdlandsstöd, forvarsmakten.se

Försvarsmakten har fått i uppdrag av regeringen att öka förutsättningarna för att Sverige ska kunna ge och ta emot militärt stöd. Därför hölls i veckan ett möte med Natorepresentanter och ett drygt tjugotal svenska myndigheter för att diskutera planering och genomförande av värdlandsuppgifter inom ett totalförsvarssammanhang.

– Det är viktigt att gå igenom vilka krav och aktiviteter värdlandsstödet kan föra med sig för respektive myndighet, säger Markus Gannerud på Högkvarterets försvarsplaneringssektion.

Värdlandsstöd kommer att ingå som en del i Aurora 20 som genomförs senare i vår. Läs pressmeddelande