Redaktionen

[…] I perioden 2025 till 2030 kommer ett förmågeglapp att uppstå om inte framåtblickande beslut fattas här och nu. Det handlar främst om ersättare till de äldre korvetterna, nya stridsbåtar och nya typer av stödfartyg. Men också om satsningar inom viktiga delsystem som sensorer, luftförsvarssystem, sjömålsvapen och ledningssystem till befintliga plattformar. Beslut om ersättning och utveckling av dessa system måste fattas i närtid för att kunna vara operativa om tio till femton år.

Men sådana beslut vidmakthåller i grunden endast en befintlig numerär. Det finns dock åtgärder där jag ser realistiska möjligheter att öka marinens operativa förmåga ytterligare. Inledningsvis bör antalet ytstridsfartyg öka med sex till åtta fartyg och minst ytterligare en amfibiebataljon skapas. Marinen behöver också öka undervattensförmågan varför modifiering av även den tredje Gotlandsubåten, i syfte att skapa en femte operativ ubåt, snarast bör beslutas. Genom anskaffning av en tredje ny ubåt typ Blekinge skulle marinens undervattensförmåga öka ytterligare. Läs artikel

Hans Wallmark (M):  […] Några av oss var aktiva när det gällde att säkra Baltikums frihet för 25 år sedan, liksom deras arbete för Nato- och EU-medlemskap. Där är min erfarenhet att partierna och det partinära biståndet betyder väldigt mycket. Att bygga upp partier är också en del i att bygga upp fungerande institutioner. Jag hoppas att regeringen ska bära med sig den insikten i sitt fortsatta demokratiarbete, inte minst med Öst- och Centraleuropa.

Margot Wallström( S): Jag tänkte väl det, Hans Wallmark. Du måste få med ordet Nato i något inlägg, annars skulle jag inte känna igen dig. Det är viktigt att svenska folket vet att vår säkerhetspolitiska doktrin ligger fast. Det ska finnas trygghet och säkerhet i vår säkerhetspolitiska ordning. Den bygger på tre element: att vi även  fortsättningsvis är militärt alliansfria, att vi utvecklar våra samarbeten med framför allt Finland men också många andra länder och även med Nato samt att vi stärker vår nationella försvarsförmåga.
I övrigt finns det mycket vi kan samarbeta om – inte minst inom Pesco, som jag vet att Hans Wallmark gick ut och kommenterade i morse. Här har vi tagit aktiv del. Vi är i mittfältet av medlemsländerna och på en likadan ambitionsnivå som till exempel Finland, för att svara på det argument som användes i morse. Vi ska fortsätta föra en livlig debatt, och vi ska fortsätta värna demokratin och yttrandefriheten.

Kerstin Lundgren (C): Utrikesministerns offensiv rör naturligtvis många länder. Venezuela är ett av dem. Visst vore det bra att få höra utrikesministern tydligt markera att Maduro inte är en legitim president och att Guaidó är den som har det legitima ledarskapet som Venezuelas företrädare, med uppdrag att hålla val.

Margot Wallström (S): Jag har talat i telefon med Guaidó, och som Kerstin Lundgren väl vet har vi varit mycket tydliga med att vi ser honom som den som nu har till uppgift att leda processen mot att hålla nya val. Vi stöder honom som nationalförsamlingens ordförande, och vi stöder också hans ansträngningar att få fram humanitär hjälp. Landet befinner sig i ett så allvarligt läge att människor är på svältgränsen. Det är dessutom väldigt bra att vi har kommit med i den internationella kontaktgrupp som EU har bildat för att hjälpa till exempel oppositionen att se till att den humanitära assistansen kommer fram och även på andra sätt bidra till att hjälpa ett land som är djupt splittrat och befinner sig i ett mycket allvarligt läge, inte minst ekonomiskt. Jag vill alltså påstå att vi har varit så tydliga som man kan vara. Läs  debatten i riksdagen

Det som skett sedan millennieskiftet är att den svenska försvarsförmågan noggrant monterats ner. Ändå går det inte att hitta ett tydligt politiskt beslut om att göra just detta.

Tanken var att dra ner det svenska försvaret och tänka över framtidens behov när omvärlden var fredlig och lugn. Det skulle finnas hög beredskap att snabbt bygga upp ett modernt försvar när läget i närområdet blev otäckare.

Istället tömdes och övergavs mobiliseringsförråden. Från år 2005 fanns ingen förbandsstruktur eller krigsplanläggning kvar i Sverige. Det civila försvaret med sina sjukvårdstält, evakueringsplaner och livsmedelsförråd förstördes, såldes eller skänktes bort […]

Sverige satsade främst på internationella militära insatser, som i Afghanistan och Libyen.

Libyeninsatsen bidrog till att skapa ett i stort sett laglöst land. Den större och långvariga militära insatsen i Afghanistan gick inte heller som tänkt. […]

Hur ska vi medborgare kunna veta att de nya miljarderna läggs på moderna system som kommer att fungera och på personal som går att rekrytera och behålla? Läs artikel

VGs politiske kommentator, Hanne Skartveit, har skrevet en kommentar med en klar konklusjon: Russlands stadig mer aggressive framferd mot Norge må møtes med kraftig militær opprusting fra norsk side. […]

Skartveit går videre med å peke på russisk politikk. Russlands modernisering av egne atomvåpenarsenaler, brudd på nedrustningsavtaler, og brudd på folkeretten er alvorlig. Men er dette noe som skjer i et vakuum? Bør man ikke også rette pekefingre mot vår allierte i Washington når de ruster opp sine atomvåpen, utplasserer missilbatterier i Europa, bryter folkeretten i Irak og Syria, og blander seg inn i presidentvalg for eksempel i Venezuela? Hva med Norges brudd på tidligere basepolitikk, når vi tillater permanent utstasjonering av amerikanske soldater i Norge i fredstid?

Poenget her er at selv berettiget kritikk av russisk aggresjon virker hyklersk og falsk om man ikke opererer med tilsvarende høy standard overfor andre land. Russlands Krim-anneksjon var absolutt et brudd på gjeldende folkerett, men det var også USAs invasjon av Irak og bombing av Syria. Selv Norges begrensede militære tilstedeværelse i Syria er rettferdiggjort i en kontroversiell tolkning av resolusjoner fra FNs sikkerhetsråd. Läs artikel

Frem mod 2023 vil regeringen bruge i alt 12,8 mia. kr. mere på forsvaret. Løftet sker gradvist.[…]

Pengene skal blandt andet gå til flere kampvogne, artilleri, jordbaseret luftværn, panserværn og antiluftskyts.

Også Søværnets fregatter skal udrustes. De skal have missiler (SM2 og SM6), maritime heli- koptere, torpedoer og et anti-torpedosystem.

Regeringen vil oprette en ny dansk brigade bestående af 4.000 soldater, der skal kunne udsendes i hele verden inden for 180 dage og operere selvstændigt uden hjælp fra andre lande. Mest sandsynligt er dog Østersø-regionen. […]

Der skal være 500 flere værnepligtige ifølge regeringens udspil. Og værnepligten skal være mere målrettet for de pågældende kvinder og mænd mht. bevogtningsopgaver.

Hvis den nyoprettede brigade udsendes, vil Danmark kunne bruges som opmarchområde for forstærkninger fra andre NATO-lande. I så fald skal de værnepligtige være klar til at tage imod enheder og løse bevogtningsopgaver samt beskytte »strategisk vigtig struktur« herhjemme såsom havne, broer og lufthavne.

På nuværende tidspunkt er der omtrent 4.200 værnepligtige. Godt 98 pct. af dem har meldt sig frivilligt – og sådan skal det gerne fortsætte, fastslår regeringen.

Forløbet vil som hidtil vare fire måneder, men de værnepligtige skal stå til rådighed fem år efter endt forløb. Läs artikel

Storbritannia skjenket Bardufoss flystasjon et SeaKing som takk for gjestfriheten. Forsvaret la vekt på viktigheten av allierte styrker i nord.

Torsdag feiret britisk militært personell og prins Harry at britene har trent på Bardufoss gjennom øvelsen Clockwork i 50 år. Som takk fikk flystasjonen et SeaKing-helikopter til pynt ved porten. […]

– Indre Troms skal bli hovedtyngdepunktet for alliert øving og trening i vinterforhold, så Bardufoss og Indre Troms blir et viktigere og viktigere område for den treningen. Og det gir også en stor fordel for oss nasjonalt, fordi det betyr at de vil være i nærheten med både hær, sjø og luft, og kan samvirketrene med de allierte som er her. Läs artikel

Förvarsminister Peter Hultqvist, S, kritiserade vid Natos försvarsministermöte på torsdagen att Ryssland brutit mot INF-avtalet om kärnvapen.

– Jag har varit tydlig med att Ryssland har brutit mot avtalet. Det är viktigt att man nu på ett konstruktivt försöker återupprätta avtalet, säger Peter Hultqvist till DN. USA har anklagat Ryssland för att bryta mot avtalet och därför sagt upp det. I regeringens utrikesdeklaration från i onsdags konstaterades ”ryska avtalsbrott” och att ”säkerheten i vårt närområde försämras”.

Efter mötet hade Hultqvist en egen överläggning med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Det handlade förutom kärnvapnen om hur Sverige ökar sin militära förmåga samt om hur övningar och samarbetet med Nato ska utökas.

– Vi talade också om EU och Nato som organisationer ska komplettera, och inte konkurrera med varandra, säger Peter Hultqvist. Läs artikel

USA:s representanthus har röstat igenom en resolution om att USA bör dra tillbaka sitt stöd för den saudiledda alliansen i kriget i Jemen. Politikerna markerar på så sätt också mot president Donald Trumps envisa stöd för Saudiarabien.

Demokraterna har majoritet i representanthuset, men 18 republikaner röstade också för resolutionen där det krävs att USA avslutar allt engagemang i kriget i Jemen. Rösterna föll 248 – 177.

Omröstningen var historisk eftersom det var första gången som representanthuset röstade igenom en resolution om att stoppa en militär intervention på basis av War Powers Act.

War Powers Act är en lag från Vietnamkrigets tid som innebär att presidenten måste få klartecken från kongressen innan USA går i krig. Läs artikel

Sverige gör helt om i försvarspolitiken. För första gången på över 40 år ska försvaret växa. Det är samtliga åtta riksdagspartier överens om.

Arméns krigsorganisation kan bli dubbelt så stor: från 15.000 till 30.000 soldater, fler Gripenplan ska behållas och antalet ubåtar ökar. Förslaget som tagits fram av Försvarsberedningen ska läggas fram i maj inför riksdagens nästa stora försvarsbeslut 2020. […]

– Vänsterpartiet vill inte att försvaret ska lägga ner fler förband. Tvärtom ser vi att det kan bli aktuellt med satsningar på förbandsverksamheten för att försvaret ska ha kapacitet att möta relevanta hot, men också för att vår militära alliansfrihet ska vara trovärdig, svarar partiets ledamot i beredningen, Lotta Johnsson Fornarve.

– Nu börjar övriga partier ansluta sig till vår uppfattning att Sverige ska ha ett starkt försvar över tiden, oavsett dagsformen i Ryssland, säger Sverigedemokraternas ledamot Roger Richtoff. Läs artikel

Antalet unga som gör lumpen ska öka – det slås fast i Januariavtalet. Om tre år kan dubbelt så många som i dag rycka in.

– Vi kommer nu att utreda och titta på vad det skulle innebära om vi stegvis skulle gå upp till 8 000, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). […]

– Det som står i Januariavtalet innebär att vi ska verkställa att det blir fler. Då måste vi ta fram ett förslag som handlar om hur ett utökat antal värnpliktiga ser ut, säger han.

Som grund för arbetet ligger en utredning som på regeringens uppdrag gjordes av Annika Nordgren Christensen. I den föreslogs en stegvis upptrappning av antalet värnpliktiga till 8 000 personer år 2022. Även om Hultqvist inte vill säga en exakt siffra är han tydlig med att antalet värnpliktiga ska öka utöver de 5 000.

– Men vi har inte låst oss i det exakta antalet ännu. Jag bara nämner att utredningen som gjordes, som specificerade att vi bör gå upp till 8 000, kan vara en plattform att utgå ifrån när vi nu analyserar det här.

Om siffran ska upp ännu mer efter 2022 vill han inte spekulera om.

– Jag inskränker mig till att diskutera nivån i utredningen i nuläget. Men det skulle innebära att man på en tioårsperiod utbildar 80 000, det är klart att det ligger till grund för att man kan ha en större organisation. Läs artikel

Det påpekas inte sällan att Storbritanniens förhållande till Europa alltid varit ambivalent. Under i alla fall de senaste 300 åren har man i London fört en debatt om landets primära intressen återfunnits på kontinenten eller på den globala scenen. I tider då det brittiska imperiet, särskilt under 1800-talet, var den dominerande stormakten kunde man ha råd med att följa båda linjerna. Men det fanns alltid en tyngdpunkt i utrikespolitiken. Det gällde att se till att Europa inte dominerades av någon makt som kunde hota England och dess världsomspännande besittningar. Under 1700-talet och de första decennierna av 1800-talet var det Frankrike som var hotet, mot slutet av 1800-talet, efter ett relativt fridsamt sekel, det vilhelminska Tyskland och en bit in på 1900-talet först Hitlers Tyskland och sedan Stalins Sovjet. Läs artikel