Redaktionen

Kravet på enhällighet inom EU bör inte rubbas

av
Utgivarna

Inom EU pågår sedan länge en strid om vem som ytterst ska kontrollera unionens säkerhets- och försvarspolitik, där de större staterna verkar för att flytta fram sina positioner.

Mindre EU-stater som Sverige har på goda grunder hållit fast vid att beslutsfattandet inom EU beträffande säkerhets- och försvarspolitik ska vara baserat på enighet. Det fördragsenliga nationella vetot säkrar den svenska självbestämmanderätten och därmed den demokratiska förankring EU alltjämt har i den svenska riksdagen. Småstatsperspektivet riskerar att lösas upp om avgöranden i känsliga saker som sanktioner, erkännanden och användning av våld ska övergå till majoritetsbeslut, där de stora EU-staterna kan komma nära att få igenom egna krav.

Ska småstatsrealismen nu luckras upp?

Sverige och flera andra av EU:s mindre stater (Österrike, Belgien, Danmark, Finland, Luxemburg, Nederländerna, Rumänien) har tillsammans med tungviktarna Frankrike, Tyskland och Spanien skrivit till Kaja Kallas, Hög representant för unionen i utrikesfrågor och säkerhetspolitik. Brevskrivarna vill att beslut om den gemensamma politiken i dessa spörsmål ska tas fortare och vara svårare att obstruera. Frågeställningen som är gammal har aktualiserats särskilt mot bakgrund av motsättningarna inom EU om stödet till Ukraina.

Att så många mindre stater backar upp detta utspel förvånar, men det siktade inte till en veritabel fördragsändring.

Läs mer

Försvarsmakten i unik operation i Finland – ”Håller gränsen”, svt.se

av

Uppdraget för sjömännen och officerarna ombord på Visbykorvetten är att ”hålla gränsen”. Men gränsen som bevakas är Finlands. SVT följde med på en unik operation i Finska viken.

Visbykorvetten HMS Helsingborg är först ut i en operation som inleddes i veckan – och som beskrivs som historisk av marinen. Aldrig tidigare har ett svenskt örlogsfartyg varit satt under finsk ledning. […]

Beslutet om operationen fattades i slutet av augusti efter en begäran om stöd från Finland – då finländska försvaret pressats av återkommande drönarincidenter och flygkränkningar. I operationen som pågår under hösten deltar både svenska stridsflygplan och örlogsfartyg. […]

Vad händer om en främmande drönare närmar sig?

– I praktiken styrs det av finskt beslutsfattande. Fartygschefen har vissa befogenheter till självförsvar men utöver det finns det en kedja som går upp till försvarsministern, säger Johan Tillander. Läs artikel

Russia Threatens Nuclear Response if NATO Tries to Isolate Kaliningrad, moderndiplomacy.eu

av

Russia has warned NATO that it could use nuclear weapons if the Western alliance attempted to isolate Kaliningrad, sharply escalating tensions between Moscow and the military alliance over the heavily militarised Russian territory on the Baltic Sea.

In a diplomatic document sent to NATO and seen by Reuters, Moscow accused the alliance of pursuing a “dangerous and reckless course” that carried “high risks of the outbreak of a direct armed conflict.”

The document warned that any confrontation could include Russian strikes against decision-making centres in NATO member states from the beginning of a conflict.

“Russia will be ready to use the entire arsenal of forces and capabilities at its disposal, including nuclear weapons,” the document said, if NATO countries attempted to isolate Kaliningrad from the rest of Russia.  Läs artikel

Fairford-saken tetner til – fant ikke sprengstoff likevel, forsvaretsforum.no

av

Søndag ble fem menn pågrepet tett ved den militære flybasen RAF Fairford.

Ifølge et øyenvitne var de maskerte, og politiet mistenkte dem for å ha forberedt en terroraksjon mot flybasen.

Britisk antiterrorpoliti overtok etterforskningen, noe som innebar at de fem mennene kunne holdes i varetekt i 14 dager, uten at det ble tatt ut siktelse.

Overraskelsen var derfor stor da de mandag ble løslatt mot kausjon, noe som er høyst uvanlig ved mistanke om terror i Storbritannia.Flere britiske medier meldte mandag at det var blitt funnet sprengstoff i bilene. Ifølge avisen The Guardian dreide det seg om hjemmelagde sprengladninger.

Tirsdag kunne imidlertid The Times og flere andre britiske medier fortelle at det verken er funnet sprengstoff, eller tegn til at det har vært oppbevart sprengstoff, i de tre varebilene mennene kjørte.

Lederen for britisk antiterrorpoliti, Laurence Taylor, understreker at de fem mennene fortsatt er under etterforskning, men uten å si nærmere hva de mistenkes for. Läs artikel

Riksrevisionen: används pengarna på ett effektivt sätt?

av
Utgivarna
Riksrevisionen har i två rapporter granskat Försvarsmaktens verksamhet.
Den ena handlar om Försvarsmaktens resursstyrning och uppföljning som riksrevisionen kritiserar. Den rapporten kan läsas här:
https://www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2026/tank-langsamt-agera-fort—forsvarsmaktens-styrning-av-resurser.html
Den andra rapporten handlar om logistik och sjukvård för det militära försvaret som är grundläggande för tillgänglighet och uthållighet vid militära operationer. Enligt riksrevisionen är det på en övergripande nivå fråga om att personal och förnödenheter ska kunna föras samman till krigsförband och vidaretransporteras till ett operationsområde för att där kunna lösa sina uppgifter. Granskningen visar enligt riksrevisionen att hanteringen inte är effektiv.
Den rapporten återfinns här:
https://www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2026/logistik-och-sjukvard-for-det-militara-forsvaret—statens-arbete-for-att-skapa-tillganglighet-och-uthallighet-i-militara-operationer.html
Vi avser att återkomma till dessa rapporter, vilka redan har föranlett vissa reaktioner i media:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/riksrevisionen-kritiserar-brister-i-forsvarsmakten

Plikten är att delta i fosterlandets försvar

av
Utgivarna

Den finska grundlagens paragraf om värnplikt vilar på dyrköpta erfarenheter. Den är tydlig då den slår fast att varje finsk medborgare ”är skyldig att delta i fosterlandets försvar”. Det är vad värnplikt i grunden handlar om. Finland håller oavsett medlemskapet i Nato hårt fast vid och vårdar att värnplikten är kärnan i det egna nationella försvaret av landet.

Enligt det finska försvarsdepartementets hemsida (27/9) gäller även efter inträdet i Nato att Finland inte heller i framtiden kommer att sända värnpliktiga på riskfyllda utländska uppdrag. Denna spärr är genomtänkt och förankrad i den finska grundlagen. Till Natouppgifter utanför Finland sänds alltså endast yrkessoldater.

Den finska regeringen föreslår emellertid nu i en proposition att värnpliktslagens bestämmelser om tjänstgöring utomlands ska ändras. Deltagandet i en internationell militär övning eller utbildning ska inte längre förutsätta den värnpliktiges samtycke, ”om utbildningen och övningen direkt hänför sig till försvaret av Finland och sker inom Finlands närområde.”

Syftet med ändringen anges vara att på ett smidigare sätt utbilda och öva värnpliktiga i Finlands närområde, ”i praktiken på Östersjön samt i Sverige och Norge, som i egenskap av medlemsstater i Nato och på grund av sitt geografiska läge har ett direkt samband med försvaret av Finland.”

Läs mer

Kartet som holder Nato sammen, nrk.no

av

Forsvarsminister Tore O. Sandvik (Ap) sitter på et møterom på Tromsø lufthavn.    Han tar frem et kart. Han legger det på bordet, og peker.

– Her er Barentshavet, med omtrent 200 meter snittdybde.

Så flytter han pekefingeren til andre siden av Eggakanten med Bjørnegapet , rett sør for Svalbard.

– Her, sier han, og plasserer pekefingeren ned på det nordlige Atlanterhavet.  Her er snittdybden på 2000 meter. […]

NRK har spurt Natos hovedkvarter i Norfolk i Virginia om hva Sverige og Finlands Nato-medlemskap har ført til for Barentshavets betydning. Denne delen av Nato har som hovedoppgave å sikre Nord-Atlanteren og Arktis.

Vi har fått følgende svar:

Finlands og Sveriges tilslutning har ytterligere styrket Natos posisjon i regionen og tilført alliansen ytterligere arktisk ekspertise, kapasiteter og strategisk dybde. […]

– Den største trusselen mot USA er Kolahalvøya, og verdens største atomvåpenarsenal som er plassert der.

– Så kartet er en viktig grunn til at USA ikke forlater Nato?

– Ja, sier Sandvik.

Og utdyper:

– USA har ikke venner. De har interesser. Og de har egeninteresse i disse områdene. Läs artikel

Slik kan Noreg bli angripe av Russland, forsvaretsforum.no

av

[…] Ei av tilrådingane i The Battle of Norway er at Heimevernet blir utrusta med dronar og droneforsvar, for å lage eit landsdekkande droneskjold. Oberstløytnant Smidt er einig i også den analysen.

– Den einaste moglegheita for å få nok droneforsvar og dronekapasitet til det ganske land, det er gjennom Heimevernet. Men, det krev ei enorm utvikling av trening og utdanning. Det vil krevje eit fullstendig dogmeskifte, seier forskaren.[…]

Rapporten skriv at Noreg i dag har ein brigade som skal vere fult utrusta i 2030 og to nye som skal vere klare innan 2036. Tankesmia skriv at Noreg er avhengige av hjelp frå både Finland, Sverige og andre Nato-land om Russland skulle starte bakkeinvasjon av Noreg. Dei norske brigadane er planlagt å ha rundt 4500 personell.

Smidt seier at om det skulle kome ein bakkeinvasjon, vil dei norske brigadane halde i maks fjorten dagar slik dei er rusta i dag.

– Skal vi kunne slost i meir enn to veker med tre brigadar, må vi multiplisere både personell og materiell med to til tre gongar det vi har dag, seier han og fortset.

– Det er enkel matematikk. Om ein brigade skal slost, må du vente mellom 100 og 150 personelltap i døgnet. 80 prosent av tapa skjer i infanteri og panseravdelingar. Mistar du 100 i døgnet kan du i beste fall slost i to veker før desse avdelingane er komplett nedkjempa. Det må ei tredobling til skal vi ha lenger utholdenheit enn to veker, seier oberstløytnant Smidt. Läs artikel

Svenskt fartyg med i övervakningen av Finlands havsområden, puolustusvoimat.fi

av

Försvarsmakten fördjupar samverkan med Sverige inom övervakningen och tryggandet av  Finlands territoriella integritet.

Den svenska korvetten HMS Helsingborg av Visby-klass deltar under ledning av Finska Marinen i övervakningen och tryggandet av Finlands territoriella integritet under vecka 40. […]

– Operationscentralerna vid Finska och Svenska marinen utbyter kontinuerligt och dagligen information. I den här övervakningen har svenska fartyg samma befogenheter under normala förhållanden som finska fartyg, inklusive rätten att använda militära medel. I alla situationer leds samarbetet av en finsk soldat som ingår i den fasta besättningen och som har nationella befogenheter under normala förhållanden, tillägger Tillander. Läs pressmeddelande

Vem lurar vem på Grönland, omeuropa.se

av
Ylva Elvis Nilsson, journalist, skribent och bloggare - alltid om EU

[—] Trumps skryt på sociala media att han vunnit allt, för evigt, var (förstås) inte sant. Men de första skriverierna som sa motsatsen, att Trump tvärtom blivit lurad, att han bara tecknat 1951 års avtal på nytt, stämmer inte helt heller.

USA tvingas visserligen medge i avtalet att Danmark har suveränitet över Grönland och att Grönland har rätt till framtida självständighet.
Här kommer dock en rätt viktig inskränkning: Även ett självständigt Grönland måste följa avtalet.
Och Danmark åtar sig att tvinga grönlänningarna till det.

USA har hela tiden haft rätten att etablera sig militärt, lite hur de ville. Den rätten finns kvar.
USAs enda kvarvarande bas (de har själva lagt ner andra) får kompletteras med två till utan vidare. Och sedan med ännu fler, efter konsultationer med Grönland och Danmark. USA får flyga och smyga med ubåtar som de vill, utan att fråga först.

Kina och Ryssland utestängs aktivt med avtalet. Bara Natoländer får ha militär närvaro på Grönland i fortsättningen. Med det har Trump visserligen utestängt Kina men samtidigt gjort USAs tillgång till Grönland beroende av att USA stannar kvar i Nato.
Hans återkommande hot att lämna Nato kommer låta ihåliga i fortsättningen. Läs artikel

Sweden’s National Statement at the General Debate of the 81st Session of the General Assembly of the United Nations, swedenabroad.se

av

[…]A balanced expansion of the Security Council would strengthen its credibility and the legitimacy of its decisions.

Sweden would like to see permanent and non-permanent seats added, and a fairer representation of all continents on the Council.

Africa, home to 1.3 billion people and the largest regional bloc in the United Nations, has no permanent seat. This is neither logical nor fair.

Furthermore, the veto should never be used to prevent the UN from acting against serious violations of international law or in humanitarian disasters.

Madam/Mister President,

We must continue to strengthen our United Nations. To make this organisation stronger and better equipped to prevent conflict and meet the challenges of tomorrow.

We must continue to find common agreements, based on the fundamentals. Every country’s sovereignty and territorial integrity. Prohibition of the use of force. Respect for international law, human rights and humanitarian principles. Läs talet

Sverige och Finland ”hand i hand”

av
Mats Björkenfeldt, jur.kand

Finlands president sedan 2024 Alexander Stubb höll ett tal i FN:s generalförsamling den 22 september 2026 där han föreslog att ”ingen enskild stat bör ha vetorätt”. Förslaget är inte realistiskt.

Vetorätten är en särskild rättighet som tillkommer de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd: USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike. Om någon av dessa länder röstar emot ett resolutionsförslag, kan resolutionen inte antas, oavsett hur många av de övriga medlemmarna som röstar för förslaget. Den infördes 1945 för att få stormakterna att acceptera FN:s ramverk efter andra världskriget.

Före Stubb var Sauli Niinistö president i Finland 2012 – 2024. Han har nu låtit publicera sin bok Vägar till trygghet. Finland och Sverige Hand i Hand. Förlaget 2026.

Boken inleds med en redogörelse om finskt och svenskt samarbete. I början av 2022 hade Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist föreslagit en allians mellan länderna, trots att Finland tidigare hade ratat ett finskt inköp av det svenska jaktplanet Gripen, utan istället beslutat köpa det extremt dyra amerikanska planet F 35. Finland hade tidigare vid tre tillfällen föreslagit en allians, som då avvisats av Sverige.

I mars 2017 träffade Niinistö statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Margot Wallström., Niinistö hade långt tidigare förespråkat ”ett mer europeiskt Nato” och blev nöjd med vad han hörde från svenskarna. Än mer nöjd blev han när Centerpartiets Annie Lööf nu plötsligt förespråkade en svensk anslutning till Nato.

I boken finns ett längre kapitel som visar vikten av ”personkemi”. Här upplyses om de många kontakterna med ”släpvagnen”, dvs. den svenska försvarsministern Hultqvist, liksom de med statsminister Löfven. Niinistö lyfter fram det personliga: ”Det är äkta lim”. Och länderna är nu på samma ”våningsplan”.

Läs mer