Gjennomførte missiltester utenfor Norge, aldrimer.no

Russiske krigsskip gjennomførte den varslede missiltesten i internasjonalt farvann vest for Lofoten fredag. Krigsskipene fyrte av flere runder med sjø mot luft-missiler.[…]

«Vi har registrert to separate oppskytinger fredag. En på morgenen, en senere på ettermiddagen samme dag», skriver FOH i en e-post til Aldrimer.no. E-posten er ikke signert med noe navn på vakthavende talsperson.

«Det er skutt med sjø til luft-misslier. Forsvaret monitorerer denne aktiviteten blant annet ved hjelp av KNM Roald Amundsen», skriver FOH.

Forsvaret ønsker ikke å si noe om hvor mange missiler som tilsammen ble skutt opp ved de to anledningene, av hva slags type og hvor nedslagsfeltet var. […]

 forkant av øvingen i det varslede Notam-feltet (Notice to airmen, red.anm) i internasjonalt farvann utenfor Lofoten i slutten av forrige uke seilte de to krigsskipene «Peter den Store» (på russisk Pyotr Velikiy) og «Marshall Ustinov» helt sør til norskehavet, vest for Trøndelagskysten, før de to skipene vendte nordover igjen og satte kursen mot Notam-feltet. I forkant hadde russiske luftfartsmyndigheter varslet om militær øvingsvirksomhet i tidsrommet fra 05 til 21 norsk tid fra torsdag til søndag. Läs artikel

Sør-Koreas president ønsker nytt møte med Kim Jong-un, forsvaretsforum.no

Sør-Koreas president Moon Jae-in sier han er villig til å reise hvor som helst for å møte Nord-Koreas leder Kim Jong-un for fjerde gang.
– Når Nord-Korea er klare for det, håper jeg at vi vil få muligheten til å sette oss ned sammen, uavhengig av hvor og hvordan et slikt møte vil finne sted, sa Moon under et møte med sine nærmeste rådgivere mandag.
I en tale til Nord-Koreas nasjonalforsamling fredag sa Kim at han er åpen for et nytt toppmøte med USAs president Donald Trump, hvis amerikanerne kan tilby en gjensidig avtale i løpet av året.
Ifølge Sør-Koreas president viser Kim med dette at han nå er villig til å løse atomstriden mellom landene. Läs artikel

Frode Berg-saken et «utrolig paradoks», vg.no

Som spesialist på russisk utenriks- og sikkerhetspolitikk ved NUPI, synes Julie Wilhelmsen at Frode Berg-saken er et «utrolig paradoks».

Nordmannen har siden 5. desember 2017 sittet fengslet i Moskva. Han er tiltalt for spionasje og aktor ba tirsdag om 14 år i høysikkerhetsfengsel for Berg. Hans russiske forsvarer Ilya Novikov sier de forventer hjelp fra norske myndigheter for å få ham løslatt.

Wilhelmsen kaller det et paradoks fordi Frode Berg, som var et symbol på godt samarbeid mellom Norge og Russland i nord, ble brukt av E-tjenesten i en etterretningsoperasjon inne i Russland.

– Når Russland har blitt sett på som en trussel og man skal drive spionasje for Norge mot Nordflåten, så velger E-tjenesten Frode Berg. Det gjør de kanskje nettopp fordi han nyter tillit på den andre siden. Da blir saken et eksempel russerne kan bruke på at man ikke kan stole på vestlige aktører, sier Wilhelmsen til VG.

– Vi ser nå at Norge nesten omtales som USAs forlengede arm, istedenfor at man ser på Norge som en selvstendig partner for Russland.[…]

Det har tidligere blitt spekulert i om Frode Bergs alder vil spille inn ved en eventuell benådning. Wilhelmsen tror ikke det er særlig aktuelt i denne saken.

– Frode Berg er sannsynligvis tatt for å ha forsøkt å kjøpe informasjon om Nordflåten for Nato og fra det perspektivet så tror jeg ikke det er mye håp for en benådning. Det er derfor dette med utveksling kanskje er det mest realistiske. Läs artikel

Värna vår alliansfrihet – Nato är inget för Sverige, gp.se

Pierre Schori, före detta FN-ambassadör och statsråd i UD

För alla som vill slippa finna säkerheten under ett radioaktivt kärnvapenparaply och öka på spänningarna i vårt närområde är det bäst att lägga tankarna om en Nato-anslutning på hyllan. Kärnan i vår säkerhetspolitik har i över fem decennier varit att Sverige aldrig skulle agera på ett sätt som kunde skapa osäkerhet kring vår alliansfrihet. Den linjen bör vi hålla fast vid. […]

Några år senare har läget skärpts ytterligare. Med den eskalerande närvaron av amerikanska stridskrafter i Östersjöområdet har vi nu som ett brev på posten också fått kinesiska stridsfartyg i vårt närområde, samövande med ryska!

Kärnan i vår säkerhetspolitik har i över fem decennier varit att Sverige aldrig skulle agera på ett sätt som kunde skapa förväntningar på den ena sidan, eller farhågor på den andra, beträffande avvikelser från den valda alliansfria handlingslinjen. […]

Natos doktrin bygger på amerikanska strategiska kärnvapen och det kalla krigets doktrin om ”ömsesidig garanterad förstörelse”, som också omfattas av Ryssland.

Doktrinen inrymmer en ”första-användning/first use” av kärnvapen, i strid med FN:s och Sveriges inställning. Ett Nato-medlemskap för svensk del skulle därmed bli en icke förtroendeskapande och spänningsskapande åtgärd, en påtaglig och onödig riskfaktor. Läs artikel

 

Våreld 19, forsvarsmakten.se

Övning Våreld 19 genomförs 13 till 23 maj. Under Våreld samlas en stor del av arméns förband för att öva nationellt försvar. Övningen bidrar till att utveckla arméns förmåga i fält.

Övningen inleds med en stridsträningsövning där elever från officersutbildningen truppför våra krigsförband, vi övar framtidens chefer.

Förbanden som ingår i övningen har olika funktioner och förmågor som exempelvis pansarbataljoner, logistikförband, ledning- och sambandsförband, säkförband, ingenjörförband samt jägare.

Under övningens andra skede tränar vi våra förband att ta sig an en motståndare genom att öva anfall, försvar och fördröjningstrid gemensamt, som system av system. Läs pressmeddelande

”EU bör inte följa Trumps farliga väg i Mellanöstern”, svd.se

Tidigare regeringschefer och utrikesministrar riktar i ett upprop till EU:s ledare en uppmaning om att stå fast vid tidigare europeiska principer i Mellanösternpolitiken. De 38 undertecknarna – bland dem Carl Bildt och Lena Hjelm-Wallén – varnar för USA:s politik i Israel och Palestina och menar att den riskerar att få allvarliga följder. […]

Tyvärr har den nuvarande amerikanska regeringen avvikit från den långvariga amerikanska politiken och tagit avstånd från etablerade internationella rättsliga normer. Hittills har den enbart erkänt den ena sidans anspråk på Jerusalem och visat en oroande likgiltighet inför expansionen av israeliska bosättningar. USA har avbrutit sin finansiering av FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA) samt andra program som gynnar palestinier och sätter därmed säkerheten och stabiliteten på spel i åtskilliga länder i Europas omedelbara närhet. […]

Vi anser att Europa bör välkomna och främja en plan som respekterar grundläggande principer i internationell rätt vilka återspeglas i de parametrar som EU har enats om för en lösning av konflikten mellan Israel och Palestina. Dessa parametrar, som unionen systematiskt har bekräftat under de senaste USA-ledda samtalen, återspeglar vår gemensamma uppfattning att det för en hållbar fred krävs att det upprättas en palestinsk stat vid sidan av Israel som baseras på de gränser som gällde före 1967. För detta krävs gemensamt överenskomna, minimala och likvärdiga markbyten, Jerusalem som huvudstad för båda staterna, säkerhetsarrangemang som beaktar berättigade farhågor och respekterar båda sidornas suveränitet samt en överenskommelse om en rättvis lösning när det gäller de palestinska flyktingarna. Läs artikel

Northern Wind 19 och ÖB:s strategi

Lars-Gunnar Liljestrand

Arméövningen Northern Wind 19, som genomfördes i vintras i Norrbotten, omfattade 10 000 soldater, varav 3 000 från svenska försvarsmakten.

Scenariot var att Sverige anfölls av en främmande makt, och försvaret sattes in för att möta angriparen. I övningen deltog finska enheter tillsammans med de svenska och agerade försvarare.

Sören Sommelius har på den här sajten kommenterat att övningen uppenbarligen utgick från att Sverige anfölls av Ryssland. Det är ett ganska osannolikt scenario att Sverige som enskilt land angrips utan att det sker i samband med en stormaktskonflikt mellan Ryssland och USA/Nato.

Ett frågetecken kan också sättas kring vad målet var för de svenska försvararna under övningen. Handlade det om att slå tillbaka och driva bort angriparen från svenskt territorium eller gällde det en uppehållande strid i väntan på hjälp utifrån från andra stater?

Frågan ställdes till Försvarsmakten av en av utgivarna till alliansfriheten.se, och vi fick svar från överstelöjtnant Johan Skiöld.

Läs merNorthern Wind 19 och ÖB:s strategi

Norge i skvis mellom USA og Russland: Krigsspill ved norskekysten, klassekampen.no

Tirsdag ettermiddag møtte statsminister Erna Solberg (H) Russlands president Vladimir Putin for bilaterale samtaler. Samtidig seilte de russiske krigsskipene Pyotr Velikiy og Marshal Ustinov langs kysten av Norge for å opprette et skytefelt nordvest for Lofoten.

Torsdag gjennomførte krigsskipene en kombinert skyteøvelse i Norskehavet sammen anti-ubåtflyene Tu-142, bombeflyene Tu-22M, jagerflyene MiG-31 BM, samt Ka-27 helikoptre fra Pyotr Velikiy.

Forsvaret sier at den russiske øvelsen ikke bryter med noen formelle regler, men understreker at aktiviteten er svært uvanlig. De ser et endret mønster etter fjorårets gigantiske Nato-øvelse i Norge. […]

Oberstløytnant Tormod Heier mener Norge ikke lenger klarer å være herre i eget hus, og at resultatet er at vi havner i en skvis mellom USA og Russland. Han trekker også fram at det amerikanske hangar­skipet Harry Truman seilte utenfor kysten av Norge i fjor høst, og viser til at russerne nå markerer tilstedeværelse i det samme området.

– Under den kalde krigen klarte vi å være synlige og vise tilstedeværelse selv, men nå har vi fått en vedvarende stormaktsrivalisering utenfor vår egen stuedør, sier han. Forskeren fra Forsvarets høgskole beskriver et sikkerhetspolitisk dilemma der Norge blir stadig mer avhengig av USA.

– Når norske myndigheter ikke lenger har evne til å selv sørge for en troverdig og vedvarende synlighet i disse områdene, så har det oppstått et vakuum. Det fylles i dag av USA. Da får vi en situasjon der Russland blir nervøse, som gjør at Norge blir nervøse, som gjør at vi inviterer flere amerikanere inn, som igjen fører til at russerne blir mer nervøse. Paradokset er at alle parter får mindre – ikke mer sikkerhet, sier Heier. Läs artikel

Solbergs doktrine, dagbladet.no

John Olav Egeland

[…] Regjeringens metode har flere problematiske sider. Det legges ikke opp til noen debatt om Norges grunnleggende sikkerhetsbehov, selv om alle faginstanser peker på at et skjerpet og mer komplekst trusselbilde nå må regnes som en normaltilstand. I stedet er det mest sannsynlig at regjeringen vil videreføre det som kan kalles Solberg-doktrinen: Bruk av militær avskrekking overfor Russland, uthuling av basepolitikken, bl.a. ved stående amerikanske styrker i Norge og sterkere integrering i USAs stormaktsspill. På kort sikt kan et sterkere amerikansk nærvær gi mer sikkerhet, og det dekker i noen grad også over de store manglene i det norske forsvaret.

Svakheten ved denne strategien er at Russland i økende grad kan se på Norge som et springbrett for amerikanske operasjoner. Det innebærer et oppbrudd fra den tradisjonelle norske politikken som forener fasthet og beroligelse. Oberstløytnant Tormod Heier er en av offiserene som er kritiske til regjeringens politikk. Han beskriver kjernespørsmålet slik: «Hvordan kan et lite allianseavhengig land med felles grense til Russland oppnå så mye sikkerhet som mulig gjennom NATO-medlemskapet – uten samtidig å fremprovosere russiske mottiltak i egne nærområder?»

Et nærliggendesvar på det er at Norge må påta seg et vesentlig større ansvar for sin egen sikkerhet, et grep som også øker den nasjonale handlefriheten. Det vil innebære en bedre kapasitet til å håndtere krisesituasjoner selv, men også at evnen til alliert samarbeid styrkes. Läs artikel

Har ikke lært, klassekampen.no

 Oberstløytnant Tormod Heier sier at politikerne ikke har lært av Libya-krigen. Han mener det mangler en seriøs vurdering av om det er i landets interesse å delta i slike operasjoner.

Forsvarsforsker Tormod Heier mener den politiske eliten ikke har lært av bombingen av Libya for åtte år siden. I går la Stortingets utenriks- og forsvarskomité fram sin innstilling om evalueringen av krigen. Flertallet har ingen innvendinger mot forsvarsminister Ine Eriksen Søreides oppsummering om at operasjonen ble gjennomført på en god måte. […]

Heier mener en viktig lærdom derfor er dette:

– Vi må få mer kunnskap om stormaktenes underliggende motiver når de ønsker å gå til krig, og om dette er forenlig med norske interesser eller ikke, sier han.

Libya-krigen er en del av et trist mønster der Norge og USA «taper flere kriger enn de vinner», mener Heier. Han sier at erfaringen fra Afghanistan og Libya er at man ikke klarer å omsette militære seire til stabilitet og sikkerhet for befolkningen. Forskeren tror norsk sikkerhet vel så mye kan sikres med «mykere» metoder.

– Så lenge krigene vi deltar i oftest ender opp med regimeendring, maktvakuum og påfølgende statsbygging, ligger Norges fortrinn neppe i jagerfly og fotsoldater. Der Norge kan utgjøre en forskjell, ligger i oppgavespekteret mellom diplomati, etterretning, spesialstyrkeoperasjoner og humanitært arbeid. Slike oppgaver vil gi Norge vel så god sikkerhetspolitisk uttelling som det å bidra med militære midler. Läs artikel

Läs också kommentar till den norska utredningen om deltagandet i Libyenkriget.

USA begär Assange utlämnad, sverigesradio.se

Wikileaks grundare Julian Assange greps inne på Ecuadors ambassad i London under förmiddagen. Detta efter att ambassadören gett tillstånd och dragit tillbaka Assanges asyl.

– De har beviljat Assange en form av diplomatisk asyl på ambassadens område, men de har möjlighet att avstå från de immuna rättigheterna, säger Ove Bring, professor emeritus i folkrätt vid Stockholms universitet.

Vad som kommer hända med Julian Assange nu är ännu oklart. Ove Bring menar att det är troligt att Assange kommer åtalas för brott under brittisk lagstiftning.

– Han har bland annat avvikit från ett borgensåtagande, han skulle hålla sig tillgänglig för en rättsprocess och han gjorde inte det. Han smet iväg till Ecuadors ambassad och höll sig undan från rättvisan, säger Ove Bring.

En utlämning till USA är precis vad Assange länge har fruktat. Det har spekulerats om att det finns ett hemligt åtal, sedan Wikileaks redan 2010 läckte bland annat en hemlig film från USA:s militär, på hur amerikanska soldater i en stridshelikopter dödar civila i Irak.

– Jag har läst uttalanden från justitieministern, FBI-chefen och CIA-chefen som klart och tydligt indikerar att de är ute efter honom. Så att det här är ingen lek, säger Assanges svenska advokat Per E Samuelsson. Läs artikel

Regeringsbeslut om svenskt deltagande i EU-styrka, regeringen.se

Regeringen beslutade den 11 april att ge Försvarsmakten i uppdrag att förbereda ett svenskt deltagande i en EU-stridsgrupp ledd av Tyskland som ska stå i beredskap under andra halvåret 2020.

Det svenska bidraget kommer att bestå av en enhet med CBRN-förmåga, det vill säga specialiserade på detektering, identifiering och sanering av kemiska, biologiska och radioaktiva stridsmedel.[…]

Sverige lägger stor vikt vid att stärka både den civila och militära krishanteringsförmågan inom EU och vill förstärka EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. I december 2017 skapades ett ramverk för samarbetet i EU – Pesco som Sverige deltar i. Sverige vill se ett inkluderande och mellanstatligt Pesco som också stärker EU:s sammanhållning. Det är också viktigt att Pesco leder till en ökad operativ förmåga och bidrar till att Europa kan ta ett större samlat ansvar för sin egen säkerhet.Läs pressmeddelande