Suga says Japan not looking to form ‘Asian NATO’ to contain any specific country, japantoday.com

Japan opposes any actions that escalate tension in the East and South China Seas, Prime Minister Yoshihide Suga said on Wednesday as he wrapped up a trip to Vietnam and Indonesia, but he added Tokyo was not aiming at an “Asian NATO” to contain any specific country. […]

“Japan is opposed to any actions that escalate tensions in the South China Sea. Let me stress anew the importance of all the countries concerning the South China Sea issues not resorting to force or coercion, but working toward peaceful resolutions of the disputes based on international law,” Suga told a news conference in Jakarta.

“Our response in the South China Sea is not aimed at any one country,” Suga said, when asked if Japan wanted to create an Asian version of the North Atlantic Treaty Organization (NATO).

Suga’s Southeast Asia trip follows a meeting in Tokyo this month of the “Quad”, an informal grouping of India, Australia, Japan and the United States that Washington sees as a bulwark against China’s growing regional influence.

China has denounced the grouping of the four democracies as a “mini-NATO” aimed at containing its development. Läs artikel

Veckans citat

“Denna vecka går för mig i tecknet av FN 75 år. Misstro, konflikter o klimatkris. Men vi får inte glömma: Fungerande FN o folkrätt är första försvarslinjen för små o medelstora stater.
Låt oss minnas alla svenska insatser för FN.”

Jan Eliassons tweet

Stoler mindre på Nato, klassekampen.no

Magnus Lysberg

Våpen, trening og militærbaser: Regjeringen legger stadig mer vekt på alliansen med USA.

Forsvarsdepartementet forhandler nå med amerikanske myndigheter om en ny forsvarsavtale mellom Norge og USA. Avtalen skal gjøre det lettere for amerikanske soldater og offiserer å være i Norge.

Det handler om «en videreføring og utdyping av det nære forsvarssamarbeidet Norge har med sin fremste allierte», skriver departementet i en e-post til Klassekampen. Samtidig legger regjeringens egen forsvarsplan opp til mer amerikansk militær aktivitet i Norge.

«Det pågår dialog med USA for vurdering av mulige lokasjoner for eventuelle framtidige amerikanske infrastrukturtiltak i Norge», heter det i den ferske langtidsplanen.

Høyres forsvarspolitiske talsperson Hårek Elvenes forklarer politikken slik:

Norske myndigheter stoler ikke lenger på at alle medlemslandene i Nato skal bli enige dersom det blir krise. Løsningen er å knytte Norge tettere til USA, men også til Storbritannia.

– Nato består nå av 30 land, og det kan være ganske ulike oppfatninger hva som er de strategiske hovedutfordringene for alliansen, sier Elvenes.

– Derfor er det viktig å ha egne forsterkningsavtaler med våre nærmeste allierte, så de kan komme oss til unnsetning hvis det blir nødvendig, legger han til. Läs artikel

Slå vakt om alliansfriheten!

Sven Hirdman

Regeringens proposition om totalförsvaret 2021–2025 innebär ett allvarligt avsteg från den svenska alliansfrihetspolitiken.

Regeringen målar i mörka färger upp det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområden. Allt är Rysslands fel: Det är Ryssland som bedriver militär verksamhet längs sina gränser  och som hotar Sverige

De ryska aggressionerna mot Georgien och Ukraina för 12 respektive 6 år sedan – vilka bottnade i motsättningar till följd av Sovjetunionens upplösning – bevisar att Ryssland har onda avsikter även mot de baltiska och nordiska länderna.

Moderniseringen av de ryska stridskrafterna för att möta de mångfaldigt starkare amerikanska styrkorna tas till intäkt för ryska aggressiva avsikter på Nordkalotten, i södra Östersjöområdet och i Svartahavsområdet, när det i själva verket är USA och Nato som flyttar fram sina militära positioner, i synnerhet på Nordkalotten, i Östersjön och i Polen och Baltikum.

Läs merSlå vakt om alliansfriheten!

– Har vi vilje til evne? altaposten.no

Torbjørn Bongo, leder av Norges offisers- og spesialistforbund (NOF).

[…] Utviklingen er i dag alarmerende på flere fronter, også i vår egen del av verden. Stormaktsrivaliseringen skjer nærmest i vår egen skjærgård. Vi blir stadig utsatt for cyberangrep og desinformasjon. Vi kan ikke ignorere at demokratiske verdier utfordres, at det europeiske byggverket skaker, at det amerikanske samfunnet forvitrer, at fundamentalisme og hat finner gjenklang i kommentarfeltenes ekkokammer. Vi må våkne opp – og stå imot.

Beredskap koster. Et dugelig militært forsvar er dyrt. Selvsagt skulle vi vært kostnaden foruten, men det koster å forsikre seg.

Regjeringa la i vår fram sitt forslag til en ny langtidsplan for forsvarssektoren. Den ble – høyst uvanlig – sendt tilbake. Stortingsflertallet mente den ikke var god nok. Det er et syn jeg deler. Uenigheten går på ambisjonsnivå, både hva gjelder tid og penger. Derimot er det bred enighet om den sikkerhetspolitiske analysen. Regjeringa trekker opp et godt bilde av virkeligheten, men vegrer seg for å trekke de åpenbare konklusjonene om hva som faktisk trengs for å møte den. Den velger å overse virkeligheten. Kunnskapen er der, forståelsen vokser fram. Men det skorter på viljen: viljen til å stå opp, og dermed: evnen til å stå imot. […]

Trygghet og sikkerhet krever sterkere beredskap, med et styrket militært forsvar. Det koster mer enn politikere – og vi, som velgere – hittil har vist vilje til å bekoste.

Krig er i stor grad en kamp om vilje. Vår egen motstandskamp under andre verdenskrig var også mer enn noe en viljekamp. Norsk forsvarsdebatt er blitt en budsjettdebatt, med treg mobilisering av vilje under dekke av krevende budsjettdekning.

Vi må gjøre forsvarsdebatten til en viljekamp.

Forsvar er og blir et spørsmål om nasjonal vilje.

Med den kan vi skape nødvendig militær evne.

Dét krever et storting som tar politisk ansvar. Läs artikel

Dialogue Possible With Certain Sahel Jihadists: UN Chief, thedefensepost-com

Dialogue may be possible with certain jihadist groups active in Africa’s Sahel region, but not “radical” ones such as the Islamic State (IS) group, UN chief Antonio Guterres said Monday.

“There will be groups with which we can talk, and which will have an interest in engaging in this dialogue to become political actors in the future,” Guterres said in an interview with French daily Le Monde.

“But there are still those whose terrorist radicalism is such that there will be nothing to be done with them,” he added, citing IS.

Much of the vast Sahel region is prey to insecurity and jihadist violence, which erupted after a rebellion in northern Mali in 2012. The conflict has since spread to the center of the country, as well as neighboring Burkina Faso and Niger, claiming thousands of lives.

Last week, African Union Peace and Security Commissioner Smail Chergui urged dialogue with extremists in the conflict-ridden region. He pointed to Afghanistan, where the United States and the Taliban agreed a truce in late February, as a possible template. Chergui’s appeal came after Mali’s government this month swapped some 200 prisoners for four hostages held by an Al-Qaeda-affiliated group.

The last French citizen held hostage in the world, Sophie Petronin, was released alongside Mali opposition figure Soumaila Cisse, along with two Italians. Läs artikel

Defence Union: further progress made towards military mobility in the EU, ec.europa.eu

The European Commission and the EU High Representative of the Union for Foreign Affairs and Security Policy have today presented the second Joint Report on the implementation of the Action Plan on Military Mobility.

The Joint Report recognises the continued commitment by the EU Heads of State and Government to invest in transport infrastructure to adapt it to the military needs in instances where this can benefit the civilian movements as well. It also reflects the update of the military requirements and the updated gap analysis between the military and the civilian requirements, as well significant progress in regulatory issues, such as the adoption of an EU Form (302) to streamline and simplify customs processes. Läs artikel

Beredskapskontroll av sjöminering under luftskydd, forsvarsmakten.se

Under förra veckan beordrade Försvarsmaktens insatschef en oanmäld beredskapskontroll av förband ur samtliga försvarsgrenar och hemvärnsförband.

Korvett från Fjärde sjöstridsflottiljen har fällt sjöminor som personal ur Marinbasen klargjort. Minorna fälldes i Stockholms södra skärgård för att skydda ett kustavsnitt. Detta skedde samtidigt som en luftvärnsstridsgrupp ur Luftvärnsregementet, Lv6, stått för områdesskydd med såväl luftvärnsrobotsystem 97 som det alldeles nya robotsystem 98. På marken har hemvärnsförband och regionala beredskapsstyrkor ur mellersta militärregionen stått för skydd. Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband, FMTIS, har tillsammans med 8. operativa sambandsbataljonen bidragit till att upprätta och förstärka förbandens kommunikationsförbindelser genom Försvarets telenät. Läs pressmeddelande

Soldater i Irak tjänar inga svenska nationella intressen

Utgivarna

Regeringen lade den 14 oktober fram en ny proposition till riksdagen om fortsatt svensk styrka i den USA-ledda Operation Inherent Resolve (OIR), till och med den 31 december 2021.

Sedan USA avrättade ledaren för iranska revolutionsgardets specialstyrka Quasem Suleimani med en drönattack i början på året har strider mellan de amerikanska OIR-styrkorna och Iranstödda miliser i Irak trappats upp.

Raketattacker mot OIR-baser genomfördes under vintern. Även OIR-styrkor från andra västländer attackerades, vilket vi tidigare kommenterat på den här sajten.

Iraks regering har varnat för att USA och Iran kan komma att föra in sina strider på irakisk mark, och det irakiska parlamentet har krävt att alla utländska styrkor dras bort från landet. I norra Irak har Turkiet vid flera tillfällen gått in på irakiskt territorium i jakt på kurdiska miliser.

Propositionen går inte närmare in på den komplexa situationen och inblandningen från olika parter i landet.

Läs merSoldater i Irak tjänar inga svenska nationella intressen

Regeringen: USA avgör hur länge vi är kvar i Afghanistan

Utgivarna

Regeringen lägger en ny proposition om fortsatt svensk trupp i Afghanistan i den Nato-ledda insatsen Resolute Support Mission (RSM) . Mandatet gäller till slutet av 2021 och styrkan skall bestå av högst 50 personer.

Det är en bedrövlig bild regeringen tecknar av situationen i landet efter 19 år av utländsk ockupation. Mödra- och barndödligheten har minskat kraftigt men är fortsatt hög och läskunnigheten låg. Över 80 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Omfattande korruption fortsätter att hämma landets utveckling. De humanitära behoven fortsätter att vara mycket omfattande. Kvinnor och barn är särskilt utsatta och drabbas hårt av säkerhetsläget.

Beskrivningen av presidentvalet i september 2019 är inte särskilt klargörande. Det genomfördes ”bättre tekniskt än tidigare”. I själva verket avspeglade valet att regeringen i Kabul inte har kontroll och inte heller tydligt stöd. Ännu idag är det osäkert vad valresultatet verkligen var. Av 9,6 miljoner röstberättigade uppskattas omkring 1.6 miljoner ha röstat men fortfarande är det ingen som vet.

Facit av den utländska interventionen är tydligt. Landet har slitits sönder av bombangreppen (som fortsätter än idag), hundratusentals har dödats och sårats och miljoner drivits på flykt inne i landet eller ut ur landet.

Talibanernas företrädare och USA slöt ett avtal i februari 2020 om att alla utländska förband skall dras tillbaka före maj 2021. Nu fortsätter förhandlingar mellan talibanrörelsen och regeringen i Kabul om ett fredsavtal.

För Sveriges del borde det vara skäl nog att nu en gång för alla dra bort den svenska styrkan. Likväl vill regeringen fortsätta, vilket endast kan förklaras av att den vill visa lojalitet med USA. Regeringen skriver att vårt bidrag till RSM är ”en del i en strategisk helhet, och i linje med slutsatserna i betänkandet Sverige i Afghanistan 2002–2014 (SOU 2017:16)”. Bakom den formuleringen ligger att betänkandet mynnade ut i en enda slutsats, nämligen att Sverige visade sig som en pålitlig och lojal partner till Nato.

Läs merRegeringen: USA avgör hur länge vi är kvar i Afghanistan

Does the Indo-Pacific Need an Alliance like NATO? nationalinterest.org

Joshua Alley

On August 31, Deputy Secretary of State Stephen Biegun told an Indian audience that the “Indo-Pacific region is actually lacking in strong multilateral structures.  They don’t have anything of the fortitude of NATO or the European Union.  … there is certainly an invitation there at some point to formalize a structure like this.” This statement raises an important question: should the United States try to create an organization like the North Atlantic Treaty Organization (NATO) in the Indo-Pacific? In a word, no. […]

There are three reasons to avoid emulating NATO in the Indo-Pacific. First, the potential members lack the shared interests that an alliance needs to succeed. Although members of the Quad, and many East Asian countries, are at odds with Chinese territorial claims, they have very different and specific concerns. For example, India faces disputes on its Himalayan frontier, while Japan is concerned with conflict over the Senkaku islands. An alliance like NATO might obligate Japan to fight if war broke out in the Himalayas, or India to go to war over a maritime dispute in the South China Sea. Attempting to create an alliance is thus a recipe for failed negotiations or alliance treaty violations. The members of a hypothetical Indo-Pacific alliance organization do have a common concern over China’s power plays in the region, but the scenarios for mutual benefit are too varied. Läs artikel