Avslørte amerikanske planer om å kjøpe inn store mengder norske våpen, tu.no

Det amerikanske marinekorpset blir storbruker av missilet NSM

Det amerikanske marinekorpset, US Marine Corps (USMC), er inne i en fullstendig omlegging.

En av konsekvensene er at det vil bli færre USMC-soldater utplassert i Norge til daglig og at eksempelvis forhåndslagrede M1A1 Abrams stridsvogner er flyttet ut av landet. Dog skal de øve her til lands minst like mye som før.

En annen mulig konsekvens av endringene vil gi ringvirkninger for Kongsberg Defence & Aerospace (KDA) og over hundre norske underleverandører.

USMC har ambisjoner om et kraftig styrket kystforsvar der Naval Strike Missile (NSM) står sentralt. Läs artikel

Amerikanskt specialförband övade vinterstrid i norr, forsvarsmakten.se

Ett amerikanskt specialförband har övat fördröjningsstrid tillsammans med Sverige under övningen Vintersol 2021 i Norrbotten. Flera grupper ur Special Forces Operational Detachement Alpha, ODA, samövades inom en svensk brigads ram.

Inför övningen har de amerikanska ODA-grupperna varit på plats vid Försvarsmaktens Vinterenhet i Arvidsjaur för vinterutbildning. ODA-operatörernas utbildning avslutades med ett deltagande i övningen Vintersol där de amerikanska operatörerna har varit underställda den tredje brigadstaben.

ODA-grupperna, vars förband även är känt som de gröna baskrarna, tillhör SOCEUR, Special Operations Command Europe. Samövningen med USA är i linje med det avtal som Sverige signerade 2016 – Statement of intent. […]

Under övningen har ODA-grupperna bland annat haft till uppgift att infiltrera djupt bakom fiendens linjer för att bedriva fast spaning och rapportera iakttagelser om motståndaren till högre chef. Syftet har varit att möjliggöra bekämpning av fienden med artilleri.
– Det har varit en bra övning där vi har kunnat lösa våra uppgifter, säger operatören. Läs pressmeddelande

Vad händer i Afghanistan? – senaste kriget 20 år, abfstockholm.se

Du kan antingen se samtalet live på ABF Stockholms Facebooksida eller efteråt via vår Youtube-kanal.

Sedan 1970-talet har Afghanistan aldrig upplevt fred. Sovjetisk invasion, milisvåld, talibanstyre och amerikanska bombningar har lagt ekonomin och infrastrukturen i ruiner. Det mänskliga lidandet är oerhört. Afghanistan tillhör de fattigaste länderna i världen. Korruptionen är utbredd. Miljontals afghaner är på flykt. Utländska makter har satsat mest på militära insatser, och gett blygsamma bidrag för att bygga ett civilt samhälle och befrämja demokrati och mänskliga rättigheter. Regeringen i Kabul är splittrad och beroende av västmakternas stöd.

I februari 2020 tog USA under president Trump initiativ till Dohaavtalet med talibanerna som bland annat innebar att alla främmande styrkor skulle lämna Afghanistan senast 1 maj i år. Under president Biden har politiken förändrats. Den nya amerikanska administrationen anser att talibanerna inte levt upp till löftet att minska våldet och inte klippt bandet till al-Qaida. Vid Natos toppmöte i februari beslutades att alliansens militära styrkor ska fortsatt stanna i Afghanistan, men utan att någon tidsgräns satts ut. Det har varit oklart om USA kommer att följa avtalet eller stanna längre. Sverige som deltar med trupp sedan 2002 planerar fortsatt militärt deltagande enligt regeringens nya utrikesdeklaration.

Medverkan av Kajsa Johansson, ordförande i Svenska Afghanistankommittén, SAK, Lars-Gunnar Liljestrand, medutgivare till sajten www.alliansfriheten.se och tidigare ordförande i Afghanistansolidaritet, Pierre Schori, tidigare FN-ambassadör och statsråd och Anna Ek, Sverigeansvarig, Svenska Afghanistankommittén, SAK, samtalsledare.

Hva har Norge lært av 9. april 1940? an.no

Torgeir Horn, Bodø

Det umiddelbare svaret som mange vil gi på dette spørsmålet er at Norge er medlem av Nato. At nasjoner sammen er sterk og at forsvarsalliansen Nato skal sikre oss hvis Norge blir angrepet.

Hvis en går denne tanken etter i sømmene finner en noen overraskende oppdagelser. For hva betyr det i praksis hvis det kortet i kortstokken Norge har valgt å satse på er å få hjelp utenfra hvis det skjer noe? Det betyr at hvis Norge angripes, så skal styrker utenfra komme og «kaste fienden på havet». Men hva har skjedd i mellomtiden – fra angrepet skjer og til fienden er beseiret? I denne mellomperioden er mye av kommunikasjonssystemene våre blitt ødelagt. Mobiltelefonene virker ikke. TV-kanalene er borte. Bruer er sprengt. Veier ødelagt. Mange boliger er brent ned. Blokker er sprengt. Bedrifter har mistet evnen til å produsere. […]

Jeg tror vi – det norske folk – i større grad må sørge for at vi som fellesskap snakker mer sammen om Forsvaret vårt. De toneangivende ekspertene nede i Oslo mente før 9. april 1940 at alt var trygt for landet. Kanskje er det å ha et skikkelig og troverdig forsvar i landet vårt for viktig til at det norske folk kan overlate dette spørsmålet til sentrale eksperter alene? Kanskje vi må spørre de som jobber i Forsvaret om de opplever at forsvaret henger godt nok sammen? Om Forsvaret har de ressurser en trenger for å kjenne at det en driver med er troverdig? I det hele tatt stille mer spørsmål og snakke mer sammen om Forsvaret.

For er ikke erfaringen – fra skolegården – at den som ikke har høyde i seg til å møte mobbing – på et eller annet tidspunkt kommer til å bli mobbet? Ser maktstrukturene der ute mer avansert ut en dette i det nyhetsbildet vi møter fra verden rundt oss? Läs  artikel

Ett hetare Arktis flyttar fokus bort från Sverige, di.se

Tobias Wikström, ledarskribent

Klimatet handlar inte bara om ambitioner, inte om att vara bäst på att följa Parisavtalet. Det är också geopolitik.

Sverige har i decennier varit en faktor i kalla krigets geopolitik, tack vare det strategiska läget med Östersjön som det stora inloppet till Ryssland och med den stora mängd fiberkabeltrafik till Ryssland som går över Sverige.

Men klimatkrisens nya konfliktlinjer går inte här, utan längre norrut. Sverige har inget territoriellt intresse i Arktis. På denna säkerhetspolitiskt intressanta arena kan främst Danmark, Norge, Ryssland, USA och Kanada agera. Och Kina försöker köpa sig inflytande där. […]

För grönländarna själva är det inte säkert att klimatförändringarna bara är av ondo. Det blir svårare att utöva traditionell jakt på havsisen men det öppnar för mer jordbruk i sydligaste elen av landet. Och framför allt blir det lättare att utvinna mineraler. Runt om i Arktis är det liknande förändringar som öppnar för en ny ekonomi. Arktiska trakter i Kanada får riktiga vägar och behöver inte förlita sig på vintervägar. Tydligast är nordostpassagen som med smältande havsisar kortar sjövägen mellan Japan/Sydkorea och Europa med 30 procent. Den är öppen under en eller två höstmånader men man räknar med längre perioder framöver. Läs artikel

Norge bekymret for britisk opprustning av kjernefysiske våpen, forsvaretsforum.no

I slutten av mars stilte stortingsrepresentant Audun Lysebakken (SV) spørsmål om regjeringen vil fordømme at Storbritannia ruster opp i strid med forpliktelsene under Ikkespredningsavtalen.

Har du tips eller innspill til denne eller andre saker? Send oss en e-post på: tips@fofo.no eller ta direkte kontakt med en av journalistene.

– Storbritannia meldte 16. mars at landet øker taket på antall atomvåpen det kan besitte. Storbritannia har i dag 215 atomvåpen. Målet om å redusere til maksimum 180 atomvåpen er nå forkastet, og Storbritannia øker taket på antall atomvåpen med over 40 prosent til 260 atomvåpen, står det i spørsmålet fra Lysebakken.

– At Storbritannia øker antall atomvåpen landet kan besitte er i strid med forpliktelsene i henhold til artikkel 6 i Ikkespredningsavtalen om å jobbe for nedrustning, skriver han videre. […]

8. april kom svaret fra utenriksministeren Ine Eriksen Søreide. Der påpeker hun at dette ikke er en ønsket utvikling og uttrykker bekymring over beslutningen.

– Norge arbeider for å redusere, ikke øke, antallet kjernevåpen globalt. Vi er bekymret over Storbritannias beslutning om å øke taket for antall kjernefysiske stridshoder. Dette har vi tydelig formidlet til Storbritannia, skriver Søreide i sitt svar. Läs artikel

Ryssland tillbaka som maktfaktor i Asien, ui.se

Pranay Sharma, journalist och mångårig utrikespolitisk kommentator baserad i Delhi

Rysslands avtryck är tydligast i Sydasien där situationen sedan maj i fjol kompliceras av gränskonfrontationer mellan indiska och kinesiska soldater – som utspelar sig mot bakgrund av spänningar mellan USA och Kina. Regimen i Peking försöker utöka sitt inflytande genom Sidenvägsinitiativet (Belt and Road Initiative), en mångmiljardsatsning på infrastruktur, vilket USA motverkar med den så kallade Quadrilaterala strategiska dialogen – Quad – som knyter Indien, Japan och Australien till USA. Med sin strategi för Asien-Stillahavsregionen (Indo-Pacific Strategy) försöker USA också styra bort länder i regionen från Pekings inflytande.

En annan global nyckelspelare, EU, har intressant nog hittills saknat en strategi för regionen även om en del västeuropeiska länder – som Frankrike, Tyskland och Nederländerna – aktivt har närmat sig sina partner i Asien. Bryssel ser Asien-Stillahavsregionen som den mest relevanta geopolitiska scenen under innevarande århundrade, ”där den framtida internationella ordningen avgörs”. Men EU har inte lyckats tala med en röst. Läs artikel

Ukraina og Storbritannia skal ha felles militærøvelse, forsvaretsforum.no

– Ukraina og Storbritannia skal gjennomføre felles militærøvelser til sommeren, og den vil inkludere soldater fra Nato-land, opplyser ukrainske myndigheter, ifølge nyhetsbyrået Reuters.

Øvelsene vil ifølge nyhetsbyrået involvere mer enn tusen personer fra minst fem av Natos medlemsland. Øvelsen har fått navnet «Kosakk-klubben», og skal ifølge ukrainske myndigheter styrke samarbeidet mellom ukrainske soldater og Nato-styrker.

– Det vil bli spesielt fokus på forsvarshandlinger, fulgt av en offensiv, med hensikt å sikre statens grenser og territorielle integritet etter aggressive handlinger fra fiendtlige naboland, heter det i en uttalelse fra Ukraina. Läs artikel

Drakamp om forsvarsmilliarder i USA, forsvaretsforum.no

Oddmund Hammerstad, tidligere statssekretær

I mai skal USAs forsvarsbudsjett for 2022 vedtas i Kongressen. Konkurransen forsvarsgrenene imellom er skarpere enn vi har sett de senere årene, og uenigheten mellom republikanere og demokrater er stor og frontene steile. Det er også stor uenighet innad i den demokratiske leir. Drakampen gjelder både totalbudsjettets størrelse og fordelingen på forsvarsgrener. Inneværende års forsvarsbudsjett er på rundt 740 milliarder dollar, som er omtrent 40 prosent av verdens samlede utgifter til militært forsvar.

Det er en enorm kjøpekraft på det innenlandske amerikanske marked i et så stort budsjett, og tilsvarende store ringvirkninger for næringsliv og arbeidsplasser. Dette søkes utnyttet for politisk profilering for alt det er verdt av kongressmedlemmene, og kommer ofte til uttrykk som stillingtaking til konkrete programmer og prosjekter i forsvarsgrenene. Fra forsvarsgrenene kommer det ene policy-dokument etter det andre til Kongressen for å underbygge behov. Läs artikel

USA vil trekke styrker ut av Irak, forsvaretsforum.no

Regjeringen i USA vil trekke alle stridende amerikanske styrker ut av Irak.

Det går fram av en felles uttalelse fra USA og Irak etter at landene diskuterte saken onsdag.

Tidspunktet for tilbaketrekkingen er foreløpig ikke bestemt. USA skal fortsatt ha soldater i Irak, men de skal kun bistå med trening av irakiske styrker.

Amerikanske styrker har vært utplassert i Irak for å bidra i kampen mot den ytterliggående islamistgruppa IS. Läs artikel

Amid tensions with Russia, Ukraine says it wants into NATO, responsiblestatecraft.org

Anatol Lieven, professor in Georgetown University’s School of Foreign Service in Qatar

After meeting with NATO Secretary General Jens Stoltenberg on Tuesday, Ukrainian President Volodymyr Zelenskiy said that Ukraine hopes to be invited this year to join a NATO Membership Action Plan. In his words: “NATO is the only way to end the war in Donbass. Ukraine’s MAP will be a real signal for Russia.”

Stoltenberg did not reply directly to this request, but repeated, in a tweet, the usual NATO line about supporting Ukraine against Russian aggression. The Biden administration on the other hand, is essentially trying to shelve the issue. White House Press Secretary Jen Psaki said the administration has been discussing Ukraine’s membership aspirations with Kiev however, “we are strong supporters of them, we are engaged with them… but that is a decision for NATO to make.”

Shelving the issue of NATO membership for Ukraine (and Georgia) is good. Abandoning it would be even better. For what after all do Zelensky’s words about the Donbas really mean? He is suggesting that NATO, with Ukraine as a member, would threaten to go to war with Russia in order to force Russia to abandon the Donbas. And not just that: NATO would have to try to force Russia to give up the annexation of Crimea and abandon its naval base at Sevastopol and its entire strategic position in the Black Sea.

Not likely.  Läs artikel

Norge i Nato, fosna-folket.no

Anne Marit Sannan

Vi har allerede 52 bombefly som skal stasjoneres her. Jagerfly eller bombefly? F 16 var vel også jagerfly, men de bombet ganske bra i Libya for 10 år siden. Hvordan disse nye 52 flyene skal «forsvare» Norge har jeg ikke helt forstått.

Men så kommer altså amerikanerne med sine bombefly for å trene med våre. De har allerede forhåndslagre flere steder i Trøndelag, de har base på Værnes og US Marines kom faktisk til Gauldalen i februar for å trene på vinter! Har de ikke vinter i Alaska? Har regjeringen en mening med å tilby Trøndelag som amerikansk militært oppmarsområde? Skal vi ikke stille spørsmål? Vi er i hvert fall ikke beroliget!!

Tirsdag 23. mars var det fakkeltog og demonstrasjon på Brekstad mot amerikanske bombefly på Ørlandet. Det var særlig sterke appeller fra ungdommer i SU og Rød Ungdom om frykt for ny kald krig, frykt for atomvåpen og det var mye ” Norge ut av Nato!” Läs artikel