Redaktionen

[…] Regeringen har snarast backat in i Nato med skygglapparna nedfällda, utan att ge några besked om hur man förhåller sig exempelvis till att skicka Jas Gripenplan till Ukraina eller krigsplacerade värnpliktiga utomlands för att försvara andra medlemsländers territorium.

För samtliga partier tar det emot att föreställa sig svenska 19-åringar som transporteras hem i kistor efter att ha stupat i strid på avlägsna platser, även om just detta kan bli en konsekvens av Natouppdraget. Någon form av undantag vid riksdagsbehandlingen kan vara en utväg för att undvika tvång även om det inte är förenligt med den nyvunna Natostatusens anda.

Även de inrikespolitiskt heta frågorna om det krävs ett uttryckligt förbud för att slippa kärnvapen på svensk mark, och hur det blir med permanenta Natobaser i fredstid, ligger och skvalpar i Regeringskansliet i väntan på svar. Sverige har gått med i alliansen utan förbehåll men de Natokritiska partierna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, kommer inte att nöja sig med det när frågorna tas upp i riksdagen. […]

Alliansens verkliga akilleshäl är den politiska handlingskraften och beslutsfattandet som enligt Washingtonfördraget kräver konsensus i varje enskilt ärende. I jämförelse med diktaturer som Ryssland och Kina är det en belastning att ryssvänliga länder som Turkiet och Ungern kan blockera alla beslut när andan faller på. Sveriges Natoansökan är bara ett exempel i raden. Vetohotet vilar tungt över varje toppmöte och kan ha en förlamande inverkan. […]

På den amerikanska sidan förklarade Biden i ett telefonsamtal med Putin redan tio dagar tidigare att USA inte skulle bemöta ett ryskt angrepp med militära medel: ”Amerikanska trupper finns inte på bordet. Vid en invasion blir det allvarliga ekonomiska konsekvenser. Han vet det”, refererade Biden själv samtalet (CNBC, 7/12-2021), ett par månader innan den militära operationen iscensattes.

Bidens besked lämnades i samspel med Natoledningen. Den ryske presidenten visste alltså redan i förväg att han inte hade något att frukta från USA och Nato i det avseendet och det kan ha underlättat beslutet att gå till attack. Läs artikel

Denne uken advarte Natos militære øverstkommanderende general, Christopher Cavoli, om at Russland styrker sine styrker med nye soldater mye raskere enn USA tidligere har estimert. Han hevder også at Russlands hær nå er 15 prosent større enn den var da Russland invaderte Ukraina for fullt i 2022.

ABC Nyheter har snakket med professor i militær strategi og operasjoner ved Stabsskolen, Tormod Heier, om Cavolis uttalelser. Han sier påstandene om at den russiske hæren er større enn hva den var før invasjonen, kanskje kan stemme. […]

Heier minner også om at man må ta general Cavolis uttalelser med en klype salt, ettersom han har sterke bindinger til den ukrainske forsvarskampen.

Generalens uttalelser er ifølge Heier svært politiske fordi de er myntet på å påvirke politiske beslutningsprosesser i Washington DC.

– Dermed sauses det militærfaglige sammen med det politiske på en måte som gjør at budskapet blir litt unyansert og ensidig. Dette svekker den faglige integriteten til USAs øverstkommanderende i Europa siden de militære blir del av en innenrikspolitisk maktkamp i Washington DC, sier Heier. Läs artikel

Elsa Widding (-)

Av DCA-avtalet framgår att det syftar till att tillgodose amerikanska militära och strategiska intressen. Det är inte ett bilateralt avtal mellan USA och Sverige för att USA ska försvara Sverige. Avtalet har heller ingenting med Nato att göra.

Rimligen bör inte detta avtal vinna laga kraft innan en omröstning och en öppen debatt genomförts i riksdagen.

De amerikanska baserna i Sverige blir ingen isolerad företeelse. De kommer att utgöra en del av USA:s militära supermakt där USA har 750 liknande baser runt om i världen.

Jag vill därför ställa följande frågor till försvarsminister Pål Jonson:

Vad gäller avtalets ikraftträdande krävs det att riksdagen godkänner avtalet och beslutar om detsamma. En proposition med förslag beräknas kunna lämnas till riksdagen den 8 maj. Efter riksdagsbehandlingen kommer USA att underrättas om att avtalet kan träda i kraft. Ett ikraftträdande bör kunna ske under 2024.

1. När kommer DCA-avtalet upp till omröstning, och när börjar det gälla?
2. Har ministern och regeringen vidtagit några åtgärder, och i så fall vilka, för att säkerställa att kärnvapen inte kan bli aktuellt på svenskt territorium vid en eventuell upptrappad konflikt med Ryssland?
3. Har ministern och regeringen tagit initiativ till en analys av på vilket sätt DCA-avtalet bidrar till Sveriges säkerhet, och kan ministern i så fall redogöra för utfallet av analysen?

Vad gäller avtalets ikraftträdande krävs det att riksdagen godkänner avtalet och beslutar om detsamma. En proposition med förslag beräknas kunna lämnas till riksdagen den 8 maj. Efter riksdagsbehandlingen kommer USA att underrättas om att avtalet kan träda i kraft. Ett ikraftträdande bör kunna ske under 2024. Läs protokollet

Sverige och USA undertecknade den 5 december 2023 ett avtal om försvarssamarbete, ett så kallat Defense Cooperation Agreement (DCAavtal). DCA-avtalet bygger vidare på och kompletterar tidigare statusavtal som både Sverige och USA är parter till. Avtalet förutsätter vissa författningsändringar för att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser enligt avtalet. Med hänsyn till DCA-avtalets betydelse för Sveriges försvar och säkerhet är det vidare att betrakta som en överenskommelse av större vikt.
Av båda dessa skäl krävs riksdagens godkännande innan avtalet kan träda i kraft.
I lagrådsremissen föreslås en ny lag om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater. Vidare föreslås lagändringar om bland annat privilegier och immunitet för en amerikansk styrka, medlemmarna av styrkan, deras anhöriga och leverantörer till styrkan.
I lagrådsremissen föreslås även vissa lagändringar som inte enbart är tillämpliga i förhållande till USA. Dessa förslag syftar till att skapa än bättre förutsättningar för Sverige att ge och ta emot militärt stöd.
Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Läs remissen

[…] Starting with Ukraine, we of course reaffirmed the imperative of continuing to support and help Ukraine defend itself against the ongoing Russian aggression.  I have to say that the United Kingdom has been an extraordinary leader in this effort from day one, imposing sanctions and export controls on Russia and hindering its ability to continue to finance the war, ramping up investments in the defense industrial base.[…]

On Ukraine, the best thing we can do this year is to help keep the Ukrainians in this fight.  They’re fighting so bravely.  They’re not going to lose for want of morale.  The danger is we don’t give them the support that they need, and I make that argument to anyone who will listen to me.  I argue that it is extremely good value for money for the United States and for others.  Perhaps for about 5 or 10 percent of your defense budget, almost half of Russia’s prewar military equipment has been destroyed without the loss of a single American life.  This is an investment in United States security.  So that’s what I would say.  Läs artikel

Det så kallade DCA-avtalet är en förutsättning för att Sverige snabbt ska kunna ta emot stöd från USA vid ett försämrat säkerhetsläge. Det skriver försvarsminister Pål Jonson (M) tillsammans med företrädare för L och KD.

Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetsläget sedan det andra världskriget. Det innebär att Sveriges försvarsförmåga måste öka och att vi måste samarbeta mer med andra länder och organisationer för att stärka vår säkerhet. En viktig del är medlemskapet i Nato som bidrar både till ett säkrare Sverige och ett starkare Nato. En annan del är DCA-avtalet (Defense Cooperation Agreement) mellan Sverige och USA där regeringen nu beslutat att överlämna en lagrådsremiss med lagförslag till Lagrådet för granskning, inför beslut om en proposition till riksdagen. Avtalet reglerar och förenklar förutsättningarna för amerikansk militär närvaro i Sverige. Läs artikel

Efter årtier som lavspændingsområde er Arktis og Grønland atter blevet en arena for stormagtsrivalisering. USA har historisk – tilbage fra 1860’erne og særligt fra 1940’erne og frem – opfattet Grønland som en naturlig del af den nordamerikanske forsvarszone. I mere end 80 år har USA haft soldater på grønlandsk grund. Hovedårsagen er ligetil: Beliggenhed, beliggenhed, beliggenhed.

Grønlands forsvarspolitiske betydning for USA, der i dag illustreres med blandt andet militærbasen Pituffik Space Base (tidligere Thulebasen) i Nordøstgrønland, tog første gang fart under Anden Verdenskrig, altså umiddelbart efter at Danmark var blevet beat af Tyskland den 9. april – i dag for præcis 84 år siden. En invasion, der på mange måder blev startskuddet på en ny tid for Grønland. […]

Og netop i disse år er Grønland for tredje gang et forsvars- og sikkerhedspolitisk nøglepunkt. Med præsentationen af den arktiske strategi for nylig, forsikrer Naalakkersuisut håndfast, at Grønland er forankret i den vestlige forsvarsalliance. Samtidig forsøger politikerne med al magt at forhindre, at Grønland ikke udvikler sig fra et lavspændingsområde til et højspændingsområde. Bestræbelser, som kun tiden kan vise resultatet af, alt i mens særligt USA og Rusland opruster i Arktis .

– I dag er den militære betydning af GIUK-gabet vokset igen på grund af den anspændte situation mellem NATO og Rusland, siger Rasmus Dahlberg og fortsætter:

– For det er langs denne linje, man kan ”lukke hullet”, som russiske fly, skibe og især ubåde skal igennem for at komme ned i Atlanten og true forsyningslinjerne mellem USA og Europa. Stormagtsspillet i Arktis handler dog i mindst lige så høj grad om politiske og økonomiske interesser: Kina har tidligere forsøgt at købe sig ind i infrastruktur m.v., mens Rusland og USA på hver deres måde søger lokal indflydelse i Grønland og Færøerne, hvilket kan udfordre sammenhængskraften i rigsfællesskabet, lyder vurderingen fra den forsvarspolitiske ekspert. Läs artikel