Redaktionen

Russiske krigsskip gjennomførte den varslede missiltesten i internasjonalt farvann vest for Lofoten fredag. Krigsskipene fyrte av flere runder med sjø mot luft-missiler.[…]

«Vi har registrert to separate oppskytinger fredag. En på morgenen, en senere på ettermiddagen samme dag», skriver FOH i en e-post til Aldrimer.no. E-posten er ikke signert med noe navn på vakthavende talsperson.

«Det er skutt med sjø til luft-misslier. Forsvaret monitorerer denne aktiviteten blant annet ved hjelp av KNM Roald Amundsen», skriver FOH.

Forsvaret ønsker ikke å si noe om hvor mange missiler som tilsammen ble skutt opp ved de to anledningene, av hva slags type og hvor nedslagsfeltet var. […]

 forkant av øvingen i det varslede Notam-feltet (Notice to airmen, red.anm) i internasjonalt farvann utenfor Lofoten i slutten av forrige uke seilte de to krigsskipene «Peter den Store» (på russisk Pyotr Velikiy) og «Marshall Ustinov» helt sør til norskehavet, vest for Trøndelagskysten, før de to skipene vendte nordover igjen og satte kursen mot Notam-feltet. I forkant hadde russiske luftfartsmyndigheter varslet om militær øvingsvirksomhet i tidsrommet fra 05 til 21 norsk tid fra torsdag til søndag. Läs artikel

Som spesialist på russisk utenriks- og sikkerhetspolitikk ved NUPI, synes Julie Wilhelmsen at Frode Berg-saken er et «utrolig paradoks».

Nordmannen har siden 5. desember 2017 sittet fengslet i Moskva. Han er tiltalt for spionasje og aktor ba tirsdag om 14 år i høysikkerhetsfengsel for Berg. Hans russiske forsvarer Ilya Novikov sier de forventer hjelp fra norske myndigheter for å få ham løslatt.

Wilhelmsen kaller det et paradoks fordi Frode Berg, som var et symbol på godt samarbeid mellom Norge og Russland i nord, ble brukt av E-tjenesten i en etterretningsoperasjon inne i Russland.

– Når Russland har blitt sett på som en trussel og man skal drive spionasje for Norge mot Nordflåten, så velger E-tjenesten Frode Berg. Det gjør de kanskje nettopp fordi han nyter tillit på den andre siden. Da blir saken et eksempel russerne kan bruke på at man ikke kan stole på vestlige aktører, sier Wilhelmsen til VG.

– Vi ser nå at Norge nesten omtales som USAs forlengede arm, istedenfor at man ser på Norge som en selvstendig partner for Russland.[…]

Det har tidligere blitt spekulert i om Frode Bergs alder vil spille inn ved en eventuell benådning. Wilhelmsen tror ikke det er særlig aktuelt i denne saken.

– Frode Berg er sannsynligvis tatt for å ha forsøkt å kjøpe informasjon om Nordflåten for Nato og fra det perspektivet så tror jeg ikke det er mye håp for en benådning. Det er derfor dette med utveksling kanskje er det mest realistiske. Läs artikel

För alla som vill slippa finna säkerheten under ett radioaktivt kärnvapenparaply och öka på spänningarna i vårt närområde är det bäst att lägga tankarna om en Nato-anslutning på hyllan. Kärnan i vår säkerhetspolitik har i över fem decennier varit att Sverige aldrig skulle agera på ett sätt som kunde skapa osäkerhet kring vår alliansfrihet. Den linjen bör vi hålla fast vid. […]

Några år senare har läget skärpts ytterligare. Med den eskalerande närvaron av amerikanska stridskrafter i Östersjöområdet har vi nu som ett brev på posten också fått kinesiska stridsfartyg i vårt närområde, samövande med ryska!

Kärnan i vår säkerhetspolitik har i över fem decennier varit att Sverige aldrig skulle agera på ett sätt som kunde skapa förväntningar på den ena sidan, eller farhågor på den andra, beträffande avvikelser från den valda alliansfria handlingslinjen. […]

Natos doktrin bygger på amerikanska strategiska kärnvapen och det kalla krigets doktrin om ”ömsesidig garanterad förstörelse”, som också omfattas av Ryssland.

Doktrinen inrymmer en ”första-användning/first use” av kärnvapen, i strid med FN:s och Sveriges inställning. Ett Nato-medlemskap för svensk del skulle därmed bli en icke förtroendeskapande och spänningsskapande åtgärd, en påtaglig och onödig riskfaktor. Läs artikel

Övning Våreld 19 genomförs 13 till 23 maj. Under Våreld samlas en stor del av arméns förband för att öva nationellt försvar. Övningen bidrar till att utveckla arméns förmåga i fält.

Övningen inleds med en stridsträningsövning där elever från officersutbildningen truppför våra krigsförband, vi övar framtidens chefer.

Förbanden som ingår i övningen har olika funktioner och förmågor som exempelvis pansarbataljoner, logistikförband, ledning- och sambandsförband, säkförband, ingenjörförband samt jägare.

Under övningens andra skede tränar vi våra förband att ta sig an en motståndare genom att öva anfall, försvar och fördröjningstrid gemensamt, som system av system. Läs pressmeddelande

Tidigare regeringschefer och utrikesministrar riktar i ett upprop till EU:s ledare en uppmaning om att stå fast vid tidigare europeiska principer i Mellanösternpolitiken. De 38 undertecknarna – bland dem Carl Bildt och Lena Hjelm-Wallén – varnar för USA:s politik i Israel och Palestina och menar att den riskerar att få allvarliga följder. […]

Tyvärr har den nuvarande amerikanska regeringen avvikit från den långvariga amerikanska politiken och tagit avstånd från etablerade internationella rättsliga normer. Hittills har den enbart erkänt den ena sidans anspråk på Jerusalem och visat en oroande likgiltighet inför expansionen av israeliska bosättningar. USA har avbrutit sin finansiering av FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA) samt andra program som gynnar palestinier och sätter därmed säkerheten och stabiliteten på spel i åtskilliga länder i Europas omedelbara närhet. […]

Vi anser att Europa bör välkomna och främja en plan som respekterar grundläggande principer i internationell rätt vilka återspeglas i de parametrar som EU har enats om för en lösning av konflikten mellan Israel och Palestina. Dessa parametrar, som unionen systematiskt har bekräftat under de senaste USA-ledda samtalen, återspeglar vår gemensamma uppfattning att det för en hållbar fred krävs att det upprättas en palestinsk stat vid sidan av Israel som baseras på de gränser som gällde före 1967. För detta krävs gemensamt överenskomna, minimala och likvärdiga markbyten, Jerusalem som huvudstad för båda staterna, säkerhetsarrangemang som beaktar berättigade farhågor och respekterar båda sidornas suveränitet samt en överenskommelse om en rättvis lösning när det gäller de palestinska flyktingarna. Läs artikel

Tirsdag ettermiddag møtte statsminister Erna Solberg (H) Russlands president Vladimir Putin for bilaterale samtaler. Samtidig seilte de russiske krigsskipene Pyotr Velikiy og Marshal Ustinov langs kysten av Norge for å opprette et skytefelt nordvest for Lofoten.

Torsdag gjennomførte krigsskipene en kombinert skyteøvelse i Norskehavet sammen anti-ubåtflyene Tu-142, bombeflyene Tu-22M, jagerflyene MiG-31 BM, samt Ka-27 helikoptre fra Pyotr Velikiy.

Forsvaret sier at den russiske øvelsen ikke bryter med noen formelle regler, men understreker at aktiviteten er svært uvanlig. De ser et endret mønster etter fjorårets gigantiske Nato-øvelse i Norge. […]

Oberstløytnant Tormod Heier mener Norge ikke lenger klarer å være herre i eget hus, og at resultatet er at vi havner i en skvis mellom USA og Russland. Han trekker også fram at det amerikanske hangar­skipet Harry Truman seilte utenfor kysten av Norge i fjor høst, og viser til at russerne nå markerer tilstedeværelse i det samme området.

– Under den kalde krigen klarte vi å være synlige og vise tilstedeværelse selv, men nå har vi fått en vedvarende stormaktsrivalisering utenfor vår egen stuedør, sier han. Forskeren fra Forsvarets høgskole beskriver et sikkerhetspolitisk dilemma der Norge blir stadig mer avhengig av USA.

– Når norske myndigheter ikke lenger har evne til å selv sørge for en troverdig og vedvarende synlighet i disse områdene, så har det oppstått et vakuum. Det fylles i dag av USA. Da får vi en situasjon der Russland blir nervøse, som gjør at Norge blir nervøse, som gjør at vi inviterer flere amerikanere inn, som igjen fører til at russerne blir mer nervøse. Paradokset er at alle parter får mindre – ikke mer sikkerhet, sier Heier. Läs artikel

[…] Regjeringens metode har flere problematiske sider. Det legges ikke opp til noen debatt om Norges grunnleggende sikkerhetsbehov, selv om alle faginstanser peker på at et skjerpet og mer komplekst trusselbilde nå må regnes som en normaltilstand. I stedet er det mest sannsynlig at regjeringen vil videreføre det som kan kalles Solberg-doktrinen: Bruk av militær avskrekking overfor Russland, uthuling av basepolitikken, bl.a. ved stående amerikanske styrker i Norge og sterkere integrering i USAs stormaktsspill. På kort sikt kan et sterkere amerikansk nærvær gi mer sikkerhet, og det dekker i noen grad også over de store manglene i det norske forsvaret.

Svakheten ved denne strategien er at Russland i økende grad kan se på Norge som et springbrett for amerikanske operasjoner. Det innebærer et oppbrudd fra den tradisjonelle norske politikken som forener fasthet og beroligelse. Oberstløytnant Tormod Heier er en av offiserene som er kritiske til regjeringens politikk. Han beskriver kjernespørsmålet slik: «Hvordan kan et lite allianseavhengig land med felles grense til Russland oppnå så mye sikkerhet som mulig gjennom NATO-medlemskapet – uten samtidig å fremprovosere russiske mottiltak i egne nærområder?»

Et nærliggendesvar på det er at Norge må påta seg et vesentlig større ansvar for sin egen sikkerhet, et grep som også øker den nasjonale handlefriheten. Det vil innebære en bedre kapasitet til å håndtere krisesituasjoner selv, men også at evnen til alliert samarbeid styrkes. Läs artikel

Forsvarsforsker Tormod Heier mener den politiske eliten ikke har lært av bombingen av Libya for åtte år siden. I går la Stortingets utenriks- og forsvarskomité fram sin innstilling om evalueringen av krigen. Flertallet har ingen innvendinger mot forsvarsminister Ine Eriksen Søreides oppsummering om at operasjonen ble gjennomført på en god måte. […]

Heier mener en viktig lærdom derfor er dette:

– Vi må få mer kunnskap om stormaktenes underliggende motiver når de ønsker å gå til krig, og om dette er forenlig med norske interesser eller ikke, sier han.

Libya-krigen er en del av et trist mønster der Norge og USA «taper flere kriger enn de vinner», mener Heier. Han sier at erfaringen fra Afghanistan og Libya er at man ikke klarer å omsette militære seire til stabilitet og sikkerhet for befolkningen. Forskeren tror norsk sikkerhet vel så mye kan sikres med «mykere» metoder.

– Så lenge krigene vi deltar i oftest ender opp med regimeendring, maktvakuum og påfølgende statsbygging, ligger Norges fortrinn neppe i jagerfly og fotsoldater. Der Norge kan utgjøre en forskjell, ligger i oppgavespekteret mellom diplomati, etterretning, spesialstyrkeoperasjoner og humanitært arbeid. Slike oppgaver vil gi Norge vel så god sikkerhetspolitisk uttelling som det å bidra med militære midler. Läs artikel

Läs också kommentar till den norska utredningen om deltagandet i Libyenkriget.

Regeringen beslutade den 11 april att ge Försvarsmakten i uppdrag att förbereda ett svenskt deltagande i en EU-stridsgrupp ledd av Tyskland som ska stå i beredskap under andra halvåret 2020.