Redaktionen

Stoppa amerikanska kärnvapen på svenskt territorium, dn.se

av
Johanna Deinum, pensionär

[…] DCA-avtalet innebär kortfattat att en del av Sverige inte längre kan räknas som svensk mark, men som en del av USA. Inte ­heller ska vi medborgare i Sverige få veta ­vilka vapen, till exempel kärn­vapen, som USA kommer att förvara på dessa områden under de kommande tio åren, då dessa juridiskt behärskas av USA:s krigsmakt. Dessa områden kan under tio år inte längre anses tillhöra Sverige då de behärskas till 100 procent av främmande makt, USA. Därmed kan Sverige bli mål för kärnvapenattacker.

Även om Danmark, Norge och Finland inte har anslutit sig till fördraget om förbud mot kärnvapen står det uttryckligen i Norges DCA-avtal med USA att inga kärnvapen ska få förvaras i Norge under fredstid. I Finlands grundlag står det att inga kärnvapen får förvaras eller hanteras i landet varken under krig eller i fredstid.

Nederländerna och Belgien är två av fem Natomedlemmar som redan är värd för amerikanska kärnvapen på sitt territorium som en del av arrangemanget för ”delning av kärnvapen”. Både det belgiska och det holländska flygvapnet har tilldelats cirka 15 B61-12 atombomber, möjligen uppgraderade till B61-13 med en sprängkraft på upp till 360 000 ton TNT, enligt anti-kärnvapenrörelsen Ican. Det dröjde flera årtionden innan den nederländska befolkningen fick kännedom om dessa förhållanden. Läs artikel

Over halvparten vil ha vernepliktstjeneste for alle, forsvaretsforum.no

av

Flertallet i den norske befolkningen ønsker vernepliktstjeneste for alle, ifølge en undersøk.

I undersøkelsen som er gjort av InFact for ABC Nyheter, svarer 57,3 prosent at de vil at alle skal gjennomføre vernepliktstjeneste.

– Dette tyder på at dagens situasjon i Europa gjør inntrykk på folk, sier tidligere oberstløytnant Geir Hågen Karlsen til avisen.

57,3 prosent svarer ja på spørsmålet om vernepliktstjeneste for alle, 12,7 prosent svarer ja, men bare for menn. Ikke mer enn 16,3 prosent svarer nei.

Den tidligere oberstløytnanten, som nå er ansatt i kommunikasjonsbyrået Geelmuyden Kiese, sier dette er som ventet.

– Jeg er ikke overrasket i det hele tatt. Det er bred tverrpolitisk og geografisk enighet i undersøkelsen. Dette tyder på at dagens situasjon i Europa gjør inntrykk på folk, forteller Karlsen til avisen. Läs artikel

Expert: Sveriges luftvärn kan inte stå emot större angrepp dn.se

av

[…] Den svenska försvarsmakten har moderna vapensystem, men de är inte många till antalet, något som naturligtvis skulle vara av mycket stor betydelse om Sverige utsattes för ett större angrepp från luften.

Delvis är förklaringen till detta att Sverige under de senaste årtiondena har monterat ner territorialförsvaret till förmån för styrkor avsedda för insatser utomlands.

– Då har man tänkt sig motståndare som de i Afghanistan, som inte har något flygvapen. Det finns till och med de som har talat om att helt skrota det svenska luftvärnet, säger Michael Reberg. […]

Bland de högteknologiska luftvärnssystem som finns i Sveriges arsenal märks främst det amerikanska Patriot-systemet (av Försvarsmakten kallat Luftvärnssystem 103) och Iris-T (Eldenhet 98), vilket avfyrar samma robot som det svenska stridsplanet Jas Gripen är bestyckat med. […]

Enligt Reberg brukade man under kalla kriget tala om att Försvarsmakten hade tusen luftvärnsenheter. Men det var då. Nu räknas de i tiotal. Sverige har i dag ett enda luftvärnsregemente, Lv 6 i Halmstad.

Till de förmågor som kan möta luftburna angrepp räknas även svensktillverkade robot 70 och robot 90 samt Luftvärnskanonvagn 90, som är designad för att följa med rörliga förband och använder en automatkanon för att bekämpa fientligt flyg. […]

Försvarsmakten uttalar sig inte om några siffror när det gäller Sveriges försvarskapacitet, sådana hålls hemliga.

– Men man brukar säga så här, förmåga och kapacitet, det är inte samma sak. Just nu har vi hög förmåga, vi behöver utveckla den också, men vi har ett ännu större behov av att utveckla kapaciteten, säger Carl-Fredrik Edström, överste vid flygvapnet och ansvarig för Sveriges nya samarbete med Nato och försvarsalliansens integrerade luft- och robotförsvar. Läs artikel

Blir Finland ett amerikanskt vapenlager? hbl.fi

av
Gustav Wickström, Åbo
Efter president Alexander Stubbs uttalande nyligen i Yles Morgonettan är vi tvungna att se sanningen i vitögat. Han anser det nämligen vara desto bättre för Finland, ju mer vapen USA lagrar i vårt land. När Finland gick med i Nato konstaterade president Putin att Ryssland, som en motåtgärd, får lov att förstärka sitt militära försvar längs gränsen mot Finland. Nu önskar vår president ytterligare skärpa vår ansträngda relation till vårt östra grannland. […]
President Stubb tycks utgå från att Finlands och USA:s intressen alltid sammanfaller, men det stämmer inte. Förenta staterna har stora ekonomiska och militära intressen runt om i världen och kan vid behov sträva till att utnyttja vårt land för att befrämja dem. Vår försvarsmakt finns emellertid till enbart för att försvara vårt land och får aldrig bli en spelknapp i stormaktspolitiken.
Om presidenten går in för att, i vått och torrt, stödja amerikanska intressen, faller det på regeringen att se till att vi för en genomtänkt och balanserad utrikespolitik. Läs artikel

Professor savner åpenhet rundt amerikansk tankesmie, forsvaretsforum.no

av

Tormod Heier mener pressen må informere om Institute for the Study of Wars (ISW) politiske bindinger.

Den amerikanske tenketanken ISW har blitt brukt mye i mediene siden Russland invaderte Ukraina

Norske medier har til sammen sitert ISW nesten 3000 ganger siden utbruddet av krigen i Ukraina. Tankesmien finansieres blant annet av amerikansk våpenindustri, skriver Klassekampen.

– Det er helt nødvendig å informere om hvilke bindinger ISW har, sier Tormod Heier, professor i militær strategi ved Forsvarets høgskole, til avisen.

Blant bidragsyterne til ISW finner man Raytheon og General Dymanics, to av verdens største våpenprodusenter. ISW har også blitt støttet av Palantir, selskapet til Peter Thiel, en omstridt aktivist på høyresiden i USA.

I formålserklæringen slår ISW fast at de er forpliktet til å bedre nasjonens evne til å gjennomføre militære operasjoner og reagere på nye trusler for å nå USAs strategiske mål. Läs artikel

.

 

Secretary-General’s remarks to the Security Council on the situation in the Middle East, un.org

av

This emergency session has been convened upon an urgent request by the Permanent Representative of Israel, who noted in his letter dated 13 April to the President of the Security Council, that Iran had launched – and I quote — “a direct attack from within its territory of more than 200 UAVs, cruise missiles, and ballistic missiles towards Israel in clear violation of the UN Charter and international law.” [unquote]

Yesterday, the Permanent Representative of the Islamic Republic of Iran also addressed a letter to the President of the Security Council, stating that – and I quote — “in the late hours of 13 April 2024, the Islamic Republic of Iran carried out a series of military strikes on Israeli military objectives.”  [unquote]

He stated that the action was taken – and I quote — “in the exercise of Iran’s inherent right to self-defence as outlined in Article 51 of the Charter of the United Nations, and in response to the Israeli recurring military aggressions, particularly its armed attack on 1 April 2024 against Iranian diplomatic premises” – unquote.

According to the latest reports, Iran launched hundreds of drones and missiles from its territory toward Israel, with most intercepted. […]

As the Friendly Relations Declaration of 1970 states, acts of reprisal involving the use of force are barred under international law.

We have a shared responsibility to secure an immediate humanitarian ceasefire in Gaza, the immediate and unconditional release of all hostages, and the unimpeded delivery of humanitarian aid.

We have a shared responsibility to stop violence in the occupied West Bank, de-escalate the situation along the Blue Line, and re-establish safe navigation in the Red Sea. Läs pressmeddelande

Bäst före-datum kan gå ut även för försvarsallianser, timbro.se

av
Jonas Gummesson, säkerhetspolitisk skribent

[…] Regeringen har snarast backat in i Nato med skygglapparna nedfällda, utan att ge några besked om hur man förhåller sig exempelvis till att skicka Jas Gripenplan till Ukraina eller krigsplacerade värnpliktiga utomlands för att försvara andra medlemsländers territorium.

För samtliga partier tar det emot att föreställa sig svenska 19-åringar som transporteras hem i kistor efter att ha stupat i strid på avlägsna platser, även om just detta kan bli en konsekvens av Natouppdraget. Någon form av undantag vid riksdagsbehandlingen kan vara en utväg för att undvika tvång även om det inte är förenligt med den nyvunna Natostatusens anda.

Även de inrikespolitiskt heta frågorna om det krävs ett uttryckligt förbud för att slippa kärnvapen på svensk mark, och hur det blir med permanenta Natobaser i fredstid, ligger och skvalpar i Regeringskansliet i väntan på svar. Sverige har gått med i alliansen utan förbehåll men de Natokritiska partierna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, kommer inte att nöja sig med det när frågorna tas upp i riksdagen. […]

Alliansens verkliga akilleshäl är den politiska handlingskraften och beslutsfattandet som enligt Washingtonfördraget kräver konsensus i varje enskilt ärende. I jämförelse med diktaturer som Ryssland och Kina är det en belastning att ryssvänliga länder som Turkiet och Ungern kan blockera alla beslut när andan faller på. Sveriges Natoansökan är bara ett exempel i raden. Vetohotet vilar tungt över varje toppmöte och kan ha en förlamande inverkan. […]

På den amerikanska sidan förklarade Biden i ett telefonsamtal med Putin redan tio dagar tidigare att USA inte skulle bemöta ett ryskt angrepp med militära medel: ”Amerikanska trupper finns inte på bordet. Vid en invasion blir det allvarliga ekonomiska konsekvenser. Han vet det”, refererade Biden själv samtalet (CNBC, 7/12-2021), ett par månader innan den militära operationen iscensattes.

Bidens besked lämnades i samspel med Natoledningen. Den ryske presidenten visste alltså redan i förväg att han inte hade något att frukta från USA och Nato i det avseendet och det kan ha underlättat beslutet att gå till attack. Läs artikel

Nato-general Christopher Cavolis uttalelser må tas med en klype salt, mener ekspert, abcnyheter.no

av

Denne uken advarte Natos militære øverstkommanderende general, Christopher Cavoli, om at Russland styrker sine styrker med nye soldater mye raskere enn USA tidligere har estimert. Han hevder også at Russlands hær nå er 15 prosent større enn den var da Russland invaderte Ukraina for fullt i 2022.

ABC Nyheter har snakket med professor i militær strategi og operasjoner ved Stabsskolen, Tormod Heier, om Cavolis uttalelser. Han sier påstandene om at den russiske hæren er større enn hva den var før invasjonen, kanskje kan stemme. […]

Heier minner også om at man må ta general Cavolis uttalelser med en klype salt, ettersom han har sterke bindinger til den ukrainske forsvarskampen.

Generalens uttalelser er ifølge Heier svært politiske fordi de er myntet på å påvirke politiske beslutningsprosesser i Washington DC.

– Dermed sauses det militærfaglige sammen med det politiske på en måte som gjør at budskapet blir litt unyansert og ensidig. Dette svekker den faglige integriteten til USAs øverstkommanderende i Europa siden de militære blir del av en innenrikspolitisk maktkamp i Washington DC, sier Heier. Läs artikel

En oklar lagrådsremiss om DCA-avtalet som inte klargör vad som oundgängligen borde klaras ut

av
Utgivarna

Regeringen har genom en remiss begärt att Lagrådet ska yttra sig om en ny lag och 21 ändringar av befintliga lagar som regeringen anser behöver komma på plats för att infoga DCA-avtalet med USA i en svensk rättslig miljö. Däremot har regeringen inte begärt att Lagrådet ska kommentera själva DCA-avtalet som sådant eller hur det ska tolkas enligt folkrättsliga principer eller hur det förhåller sig till Sveriges grundlag. Det är knappast några tecken på självförtroende.

Lagrådsremissen föregicks av att regeringen tillställde ett stort antal remissinstanser en promemoria om DCA-avtalet och de tilltänkta lagändringarna. Det föranledde en hel del oro om ökade risker, frågetecken och krav på klargöranden. Genom lagrådsremissen har oron inte skingrats, frågorna klarats ut eller erforderliga klargöranden kommit på plats.

Det mest exceptionella i DCA-avtalet är att det ger amerikanska militära styrkor fri tillgång till det svenska territoriet. Några tydliga spärrar är inte angivna. Enligt avtalet har luftfartyg, fartyg och fordon som används av amerikanska styrkor rätt att ”resa in i, resa ut från och röra sig fritt på svenskt territorium”. Svensk kontroll av sådan framfart kommer enligt avtalet inte i fråga ”utan Förenta staternas samtycke”.

Denna tillerkända rätt att röra sig ”fritt” över Sveriges territorium saknar närmast motstycke. Till vad kan den inte utnyttjas? För vilka operationer, transiteringar, baseringar och provokationer, som inte är förenliga med Sveriges nationella intressen, kan den inte användas? Några tydliga gränser är inte dragna. Den därtill tillerkända rätten till ”obehindrad” tillgång till 17 svenska baser bara kompletterar bilden av svensk eftergivenhet för USA:s rätt till egna dispositioner.

Den fria tillgången till svenskt territorium kräver enligt DCA-avtalet inte svenska tillstånd från tid till annan. Amerikanska militära styrkor har rätt att röra sig fritt över territoriet redan till följd av avtalet som sådant. Det utgör alltså ett övergripande tillstånd, ett bestående samtycke, som varar under åtminstone tio år och längre om avtalet inte sägs upp.

Läs mer

I kriget skulle Nato-Finland sträckas från Sverige – Så förbereds det, verkkouutiset-fi.

av

Google-översatt

I Sverige måste bättre öst-västliga trafikförbindelser betonas starkt efter den storskaliga attacken mot Ukraina från Rysslands sida. Denna trend förstärktes ytterligare när Sverige blev medlem i Nato i våras.

– Sveriges infrastruktur har tidigare fokuserat på nord-sydliga transportförbindelser, och fokus låg enbart på att försvara Sverige, säger Säger Marcus Tynnhammar, den ledande försvarslogistikexperten vid norska försvarets forskningsinstitut FOI, till Verkuutis.

– Nu har fokus flyttats till öst-västlig riktning – det vill säga hur man ska leverera de allierade förstärkningarna som kom från Norge och Sverige till Finland och de baltiska länderna som ingår i Natos kollektiva försvar.[…]

I norra Europa betraktas Nato-Sverige på första hand som nav genom vilket försvarsalliansen kan samla trupper och utrustning från Nato-länder i en kris- eller krigssituation och föra dem vidare till frontlinjeländer, som Finland.

Sveriges roll skulle därför vara att fungera som ett stödområde.

– I Sverige anser man att i NATOs operativa regionala planer bör dess ansvarsområde vara den europeiska  arktiska regionen och Östersjöregionen, Säger FOI:s forskningschef Eva Hagström Frisell .

– Sverige har kapabla luft- och sjöstridskrafter som kan användas för att försvara Finland.

FOI-analytikern Robert Dalsjö bedömer  att Nato har planerade åtaganden för Sverige i sin operativa plan och styrkestruktur. Enligt vad han hörde bör Nato kräva att Sverige sätter in två markförbandsbrigader för alliansens kollektiva försvar i en kris- eller krigssituation.

Eva Hagström Frisell bekräftar bedömningen.

– Den ena brigaden skulle förmodligen placeras (i en krigssituation) i Norra Finland och den andra i de baltiska länderna, Säger han.

Men enligt Hagström Frisell har Sverige i dagsläget inte de nödvändiga styrkorna. Sverige rustar för att presentera sina markstyrkor och fyra brigader planeras vara färdiga till 2030. Läs artikel

USA:s militärbaser i Sverige, dn.se

av

Säkerhet eller säkerhetsrisk? I juni planerar riksdagen rösta om det bilaterala militäravtalet (DCA) som Sverige och USA undertecknade i dec 2023. Föredrag och samtal med Ingela Mårtensson från Kvinnor för fred, Tomas Magnusson, f.d ordförande i Svenska Freds och Skiljedomsföreningen. Jan Hammarlund, inleder med sång och musik. Soppa och fika från kl 17.

Måndag 15 april 2024

 18:00

 Biocafé Tellus

Utanför tullarna . Vattenledningsvägen 46.  Midsommarkransen

”Avtalet ger ensidigt USA rättigheter”, svd.se

av
Rolf Andersson advokat Lars-Gunnar Liljestrand tidigare forskningsingenjör Undertecknarna är utgivare av alliansfriheten.se

Försvarsminister Pål Jonson (M) tillsammans med företrädare för L och KD skriver på SvD Debatt den 11 april att ”DCA-avtalet är en förutsättning för att Sverige snabbt ska kunna ta emot stöd från USA vid ett försämrat säkerhetsläge”.

Avtalet kan möjliggöra sådant stöd men det finns inget i avtalet som anger att USA åtar sig att lämna stöd till Sverige vid kris, krig eller kränkningar. Däremot ger det USA rättigheter. Redan den obalansen visar att avtalet ur svensk synvinkel tillkommit ytterst lättsinnigt.

Avtalet går mycket långt i och med att det ger amerikanska styrkor rätt att fritt röra sig över hela vårt territorium och det till lands, till sjöss och i luftrummet.

Vad dessa rättigheter kommer att användas till i ett krisläge är en öppen fråga som inte besvaras i avtalet. En stormakt som USA kommer att agera utifrån sina egna nationella intressen. Dessa kan sammanfalla med Sveriges men de kan också skilja sig från vad som ligger i vårt säkerhets­politiska intresse.

I Norden kommer USA att enligt separata avtal få tillgång till 47 baser (17 i Sverige, 15 i Finland, 12 i Norge och 3 i Danmark). Dessa avtal har inte tillkommit på initiativ av de nordiska länderna. Det är USA som drivit på för avtalen och haft starkt inflytande över antalet baser och deras placering.[…]

När man ser hur baserna i många fall är grupperade på Nordkalotten och nära Kolahalvön, där de strategiska ryska kärnvapen­baserna är belägna, ligger den slutsatsen nära till hands att det för USA handlar om att positionera sig i den pågående kapprustningen med Ryssland med prioritering av den militära upprustningen i Arktis.

Läs mer