Idag fyller den allmänna värnplikten 120 år

Med anledning av att den allmänna värnplikten fyller 120 år skriver Plikt- och prövningsverket  i ett pressmeddelande om bakgrunden:

I juli 1900 fick generalstabschefen Axel Rappe regeringens uppdrag att utarbeta ett förslag till ny härordning byggd på förutsättningen att indelningsverket skulle avskaffas och den allmänna värnplikten utökas.

I januari 1901 lade regeringen von Otter fram en proposition om en ny härordning som följdes av en intensiv debatt i andra kammaren under maj månad 1901. Den 2 juni 1901 beslutade riksdagen om den nya härordningen och Sverige fick allmän värnplikt.

Våren därpå rycker cirka 30 000 svenska män in i svenska försvaret. Det är den första kullen av värnpliktiga i ett system där grundutbildningen är 150 dagar med tre repetitionsövningar och omfattar alla män mellan 21-40 år. Läs pressmeddelandet

Vi återpublicerar här ett debattinlägg om den allmänna värnplikten  som också publicerades i Aftonbladet den 13 januari 2017.

Skydda gränsen – vi behöver värnplikten

Thage G Peterson och Lars-Gunnar Liljestrand

Utredningen om Försvarsmaktens personalbehov har sänts ut på remiss. Bristerna i personalförsörjningen är väl kända. De är en följd av riksdagsbeslutet 2009 att med voteringssiffrorna 153 mot 150 avveckla värnplikten. Rekryteringen till den yrkesarmé som skulle träda i stället har misslyckats.

Det förslag som nu ligger på bordet innebär ingen ändrad uppbyggnad av försvaret. Yrkesförsvaret ska kompletteras med pliktpersonal, men av varje årskull på cirka 100 000 av bägge könen ska endast 10 000 mönstra och av dem 4 000 tas ut för militär grundutbildning i syfte att fylla luckor i organisationen. De 4 000 ska vara särskilt motiverade för uppgiften.

Det rör sig med andra ord inte om ett på medborgerlig plikt baserat system där försvaret av det egna landet är en självklar medborgerlig skyldighet. Läs artikel

Avtalen mellom Norge og USA bryter ikke Grunnloven, forsvaretsforum.no

Frank Bakke-Jensen, forsvarsminister (H)

Hammerstad viser til at amerikanske styrker ikke er underlagt norsk kommandomyndighet og mener dette bryter med Grunnloven. Det gjør det ikke.

Det er ingen allierte styrker i Norge, enten det er britiske, nederlandske eller amerikanske, som er underlagt norsk kommandomyndighet.

Selv om allierte styrker ikke er underlagt norsk kommandomyndighet er det Norge som suveren stat som har kontroll med og myndighet til å beslutte amerikansk og annen alliert militær aktivitet inn og ut fra norsk territorium i fredstid. Vi følger egne nasjonale retningslinjer for utenlandsk militær aktivitet ut fra norsk territorium, som blant annet begrenser hvilke typer flyvinger og seilinger som kan gjøres av allierte ut fra Norge.

Selv i en krisesituasjon er det norske myndigheter som regulerer denne typen aktivitet med utgangspunkt i norsk jord.

SDCA-avtalen regulerer ikke kommandomyndighet, men er en ramme for praktisk videreutvikling av forsvarssamarbeid. Den regulerer mange ulike forhold, både de omforente områdene amerikanerne kan bygge infrastruktur på, men også inn- og utreise, jurisdiksjon og utvidelse av skatte- og avgiftsfritak. At vi har en åpen og omforent avtale om disse forholdene, mener jeg er en styrke ikke bare for det bilaterale forholdet, men også for forholdet til vår nabo i øst.

Norsk Nato-medlemskap og det tette forsvarssamarbeidet med USA er velkjent for Russland og del av de lange linjene i norsk sikkerhetspolitikk. Avtalen endrer ikke norsk basepolitikk eller norske anløpsregler. Atomvåpen skal fortsatt ikke lagres på norsk jord i fredstid. Läs artikel

USA-baser – øker de Norges sikkerhet? steigan.no

Fredrik S. Heffermehl, jurist og forfatter

Den lange og kloke tradisjon fra Einar Gerhardsen og Trygve Bratteli la vekt på lavspenning i forholdet til Sovjetunionen: ingen utenlandske baser i fredstid, tilbakeholdenhet med øvelser i nord og ingen atomvåpen i Norge eller våre farvann.

Utrolig nok har regjeringen Solberg brukt tankesmia RAND Corporation som konsulent om den fremtidige utviklingen av det norske militæret. Resultatene er sjokkerende. Den norske regjeringen har nylig inngått traktater av en helt ny art med USA, om overføring av kontroll over deler av norsk territorium som baser for amerikansk militært personell og utstyr. Områdene skal nyte immunitet og være underlagt USAs jurisdiksjon. Det tillates videre stasjonering av langdistanse bombefly i Midt-Norge, omfattende militære øvelser, atomdrevne ubåter med atomvåpen ombord skal få legge til kai i Tromsø havn. Dette gjør Tromsø tiI et lovlig bombemål i en krigssituasjon. Utenriksminister Søreide og militærminister Bakke-Jensen erklærer: ”Vår basepolitikk er uendret”. Dette er spinndoktor-norsk med et slikt forhold til sannhet og fakta at det betyr slutten på demokratiet slik vi kjenner det. Läs artikel

NATO ships with missile defence drill off northern Norway, thebarentsobserver.com

Neither NATO nor Norway wants to say it has anything to do with Russia’s new, long-ranged variety of cruise missiles deployed in the Arctic for the navy, air force, or mobile land units, but Exercise Formidable Shield has this week moved north to strategically important areas off Andøya in the northern part of the Norwegian Sea.

This area is within range of the new Russian cruise missiles. […]

As recently reported by the Barents Observer, Russian Northern Fleet Commander, Admiral Aleksandr Moiseyev, named NATO’s increased presence up north “provocative” and said it “threatens security” in the Arctic. […]

“Recently, the United States considers Norway as the main bridgehead in the Arctic, as a territory used for the forward presence of the Armed Forces, deployment of reconnaissance and surveillance equipment, and the development of dual-use infrastructure,” Moiseyev said. […]

This week, the Northern Fleet itself is exercising in the Barents Sea outside the Kola Peninsula with some of its most powerful warships, like the nuclear-powered battle cruiser “Pyotr Velikiy” and the missile cruiser “Marshal Ustinov”. Läs artikel

Russia’s most advanced cruise missile nuclear sub arrives at Zapadnaya Litsa, thebarentsobserver.com

The “Kazan” cruise missile submarine docked for the first time in Zapadnaya Litsa after sailing north from her construction yard in Severodvinsk, the press service of the Northern Fleet informed on June 1.

The nuclear-powered submarine took 12 years to build and is the first in a serie of the Yasen-M class vessels, an improved version of the first prototype, the “Severodvinsk” that came to the Northern Fleet in 2013. Seven similar submarines are currently under construction, with the last expected to be commissioned in 2027.

Zapadnaya Litsa is the westernmost of the Northern Fleet’s submarine bases on the Kola Peninsula, famous during the Cold War famous for both being homeport to the six giant Typhoon submarines but also most of the prototype nuclear-powered subs in the Soviet navy, like the “Komsomolets” (K-278). Läs artikel

For to år siden var toppmøtet preget av en hissig og konfronterende tale, forskersonen.no

Svein Vigeland Rottem, forsker ved Fridtjof Nansen Institutt

I slutten av mai møttes utenriksministrene i de arktiske statene i Reykjavik. Russland overtok formannskapet i Arktisk råd, og kursen for samarbeidet de neste to årene ble staket ut.

For to år siden var møtet preget av en hissig og konfronterende tale fra daværende amerikanske utenriksminister Mike Pompeo. Likevel har arbeidet i rådet gått ufortrødent videre. Arktisk råd virker immun mot hissig retorikk og geopolitiske spenninger. […]

I Reykjavik tok altså Russland over formannskapet i rådet. Alt tyder på at naboen vår i øst ønsker å bevare Arktisk råd som en arena skjermet for den konfliktfylte retorikken vi ellers har blitt så godt kjent med i Arktis. Om to år tar Norge over formannskapet. Det er ikke en unik mulighet til å fremme sine egne interesser, men jobbe mot å finne temaer hvor de arktiske statene har fellesinteresser. Det gagner ikke bare Norge, men også det arktiske fellesskapet. Arktisk råd har i 25 år levert unik innsikt om hva som skjer i nordområdene, og samarbeidet har fungert godt til tross for at internasjonale spenninger også har fått utspille seg i Arktis. Läs artikel

Frankrike allt viktigare för europeisk säkerhet, blt.se

Carl-Vincent Reimers, ledarskribent

Det var förra veckan som den franska affärstidningen Les Echos basunerade ut beskedet: Kroatien köper 12 stycken stridsflygplan av typen Rafale av den franska tillverkaren Dassault. Affären, som är värd 999 miljoner euro, innebär att Saabs stolthet JAS Gripen som ingick i upphandlingen, går på pumpen, men framförallt att det lilla Medelhavslandet också nobbar amerikanska flyget F-16. […]

Med beslutet blir Kroatien första landet i det före detta kommunistiska östblocket som köper europeiska i stället för amerikanska stridsflyg, om man bortser från uthyrningen av svenska JAS-plan till Tjeckien och Ungern. Från franskt håll ser man detta som ett solklart steg mot att EU tar ett allt större ansvar för sin egen fred och säkerhet: ”Steg för steg bygger vi grundplattan för en europeisk strategisk kultur”, kommenterade Frankrikes försvarsminister Florence Parly beslutet (Challenges, 28/5-21).

Som grädde på det franska moset valde ett annat land i EU:s sydöstra hörn, Grekland, i januari att köpa 18 Rafale-plan inom ramen för en deal värd 2,5 miljarder euro. Läs ledaren

Russia’s Northern Fleet to hold strategic drills in Arctic, tass.com

Russia’s Northern Fleet will hold strategic drills in the Arctic in the autumn of 2021, the Fleet’s press office reported on Tuesday with reference to Chief of the Northern Fleet Staff Rear Admiral Vladimir Vorobyov.

“In autumn, the Northern Fleet will take part in a strategic military exercise in its basic Arctic area. This exercise will be a key measure to check the preparedness of the forces and troops of a multi-service force strategic association for accomplishing assigned tasks,” Vorobyov said at a ceremonial line-up in honor of the 288th anniversary of the Red Banner Northern Fleet and the beginning of the summer training period. Läs artikel

Russiske og norske beredskapsressurser skal øve sammen, forsvaretsforum.no

På grunn av koronapandemien ble øvelsen kansellert i fjor, og det var usikkert om årets øvelse kunne gjennomføres. Det er nå klart at den gjennomføres som planlagt onsdag 2juni, opplyser kystverket i en pressemelding.

«Øvelsen er lagt til ytre Varangerfjord i et område mellom Norge og Russland. Selve øvelsen består av en sjøredningsdel, hvor søk og redning øves live, og en oljeforurensningsdel der innsatsressurser fra Norge og Russland i fellesskap skal bekjempe virkningene av et oljeutslipp. De to delene ledes av henholdsvis HRS og Kystverket på norsk side», skriver kystverket. Läs artikel

Löfvens krav efter avslöjandet om hemliga avlyssningarna, expressen.se

Statsminister Stefan Löfven säger under pressträffen i Bryssel att han vill ha svar på flera frågor angående avlyssningen, som blivit känd sedan Danmarks Radio tillsammans med bland annat SVT och andra europeiska medier publicerat information om operetation ”Dunhammer”.

– Det här är allvarligt, att bli avlyssnade av sina allierade – om det nu stämmer. Nu fortsätter arbetet för Peter Hultqvist att gå till botten med det. Om det nu har hänt, vem är det som i så fall har blivit avlyssnad, en mängd sådana frågor.

Avslöjandet behandlades inte på EU-mötet.

– Vi vill först ha reda på i samråd med våra danska vänner vad det är som har förevarit, säger Stefan Löfven. […]

En fråga som Stefan Löfven vill ha svar på från danskt håll är vilka som i så fall avlyssnats.

– Danskarna säger att man inte har någon systematisk avlyssning av allierade. Likafullt kvarstår frågor, vi vill ändå gå till botten med det här. Vilka skulle i så fall ha varit avlyssnade, med flera frågor. Vi behöver mer kunskap och det väntar vi oss att vi får i dialog med Danmark, säger statsministern under pressträffen. Läs artikel

Ett Öst ställs mot ett Väst, sla.se

Per Blomquist, ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien

[…] Det har visat sig att politiker inte kan skilja på politik i allmänhet och den viktigare försvarspolitiken med hårda militära fakta: tid, rum, styrka och slag av stridsmedel. (Se Arvid Cronenberg i Krigsvetenskapsakademiens tidskrift 1:2016 under rubriken ”Akademiens heder på spel”.)

En fredsopinion saknas, menar Björnsson. Ja, varför finns inte en opinion för energiledningen NordStream 2 mellan Ryssland och Tyskland? Handel gynnar freden, hävdade redan Immanuel Kant. (Se ”upplysning nu” av Steven Pinker.)

Och slutligen: ”angrepp är sällan bästa försvar”, heter det ovan. Nej, och absolut inte för en småstat som Sverige omgiven av två stormaktskontrahenter som tävlar om militär hegemoni. Juntan i akademin, som Arvid Cronenberg framför i sitt inlägg, är för anslutning till Nato och har som grundantagande enbart Ryssland som hot mot Sverige. Det är självklart fel – se kartan som visar att hela Sveriges markterritorium är ett skydd mot USA/Nato som finns på Atlanten och i Europa.

Vi måste lära försvarsminister Hultqvist och ÖB Bydén att det falska spelet, mot militär alliansfrihet, med värdlandsavtal och Natostridskrafter på och över svenskt territorium, kan vara klart krigsframkallande sett vid ryskt planeringsbord. Läs artikel

Ekspert: Danske soldater kommer til at samarbejde med kupfolk i Mali, arbejderen.dk

t militæret i det vestafrikanske land Mali natten til den 24. maj afsatte præsidenten og premierministeren kan forværre situationen for de danske soldater, der skal til landet næste år.

Og det er problematisk for Danmark at samarbejde med et militærregime, mener den danske Mali-ekspert Signe Marie Cold-Ravnkilde, seniorforsker ved Dansk Institut for Internationale Studier (DIIS).

Det bekymrer hende, hvis danske soldater skal samarbejde med folk, der kuppede sig til magten militært.

– Det er jo et ikke-legitimt styre, de er ikke valgt, så jeg må blot konstatere, at det er et problematisk partnerskab, siger hun til Arbejderen.

Et flertal af partier i Folketinget har tidligere i år givet grønt lys til, at Danmark sender specialstyrker fra Frømandskorpset og Jægerkorpset til Mali næste år. De skal indgå i flere EU-landes Operation Takuba. […]

I Danmark åbner udenrigsminister Jeppe Kofod (S) op for, at Danmark måske trækker sig ud.

– Vi har en forventning om, at tingene ændrer sig, så vi kan komme tilbage på sporet til en overgang til en demokratisk valgt regering, siger han. Han vil “holde alle muligheder åbne” i forhold til at trække sig ud. Läs artikel