Finland Will Bolster NATO’s Northeastern Flank, nationalinterest.org

Samu Paukkunen, Deputy Director of the Finnish Institutional Affairs (FIIA) and Matti Pesu, Leading Researcher at the Finnish Institute of International Affairs (FIIA)

Finland and Sweden’s accession to NATO has created a new Northern European strategic reality. […]

Despite their close ties and many similarities, Helsinki and Stockholm will not be identical twins in NATO. Rather, their aims and interests once in the alliance will reflect their different strategic cultures and, more importantly, their dissimilar geostrategic locations. Whereas Sweden will be a crucial springboard for possible NATO operations in Northern Europe, including the Baltic Sea, Finland will be a frontline state, situated in the vicinity not only of St. Petersburg but also of the Kola Peninsula—home to Russia’s Northern fleet, and, more crucially, it’s nuclear second-strike capability.

Finland’s geostrategic position will turn it into NATO’s northeastern flank. In other words, Finland is not only a Baltic but also an Arctic power, and, as a NATO ally, it will connect the alliance’s eastern and northern flanks, significantly strengthening the allied foothold in NATO’s primary zones of friction with Russia. The way Finland is integrated into NATO will thus have a significant impact on how NATO’s deterrence and defense posture towards Russia evolves. Moreover, Finland’s (and Sweden’s) accession will potentially bring about a new division of labor in the Northern European theater. […]
Finland’s accession will improve NATO’s ability to defend the Baltic States, particularly Estonia. Finland’s airspace, territory, and seaports will be at the disposal of allied forces. The distance between Finland’s southern and Estonian’s northern coast is between 50 and 75 miles—well within the range of Finland’s evolving precision strike capabilities. Finnish high-level military leaders have already pointed out that Finland’s new F-35 stealth fighters’ long-range capabilities will be aimed at deterring Russia from carrying out major military build-ups in Finland’s vicinity—a fact that Russia needs to consider in its operational planning. […]

In fact, the activity of the Russian armed forces in the northern waters has exceeded the levels of the Cold War. By revitalizing its so-called bastion strategy, Russia has extended its operational capability far into the Norwegian Sea and the crucial Greenland-Iceland-United Kingdom gap, with the ambition of being able to block NATO’s access to the Arctic Ocean in general and to the Northern Sea Route in particular.

To tackle these security threats, NATO has updated its command structure, notably with the reactivation of the Atlantic Command “to protect sea lanes between Europe and North America.” Furthermore, the allied forces have carried out frequent exercises in the Arctic, such as the biannual Cold Response drill in Norway. Läs artikel

Regjeringen foreslår å øke forsvarsbudsjettet med ti prosent. – Norsk sikkerhet ligger i amerikanske hender, mener professor ved Forsvarets høgskole, Nettavisen

Det er Tormod Heier, professor i militær strategi ved Forsvarets høgskole, ikke fornøyd med.

– Dette viser bare at norsk sikkerhet ligger fullt og holdent i amerikanske hender. Sånn sett kan vi si at vi skyver egen sikkerhet over på USA. Og det kan vi kanskje gjøre så lenge vi tror at USA har en sterk egeninteresse av å forsvare Norge og områdene utenfor. Innerst inne kan det være at norske myndigheter egentlig lever nokså godt med dette, mener Heier.

– Det kan kanskje bety to ting: At Norge er opptatt av å følge lojalt opp det som resten av alliansen gjør, nemlig å overføre mer penger til Ukraina slik at Norge ikke skiller seg ut. For når spenningen er høy blir småstatene opptatt av å følge det Nato vil. Det andre er at Norge blir mer og mer avhengig av samarbeidet vi har med USA, forteller han.

– Dette budsjettet hjelper antakelig litt, men ikke så veldig mye lite. Det norske handlingsrommet vil fortsatt være lite, og vi må derfor belage oss på mer amerikansk og russisk tilstedeværelse utenfor Norge. Fordelen er at vi kommer tettere inn i den amerikanske folden når det gjelder forsvar. Ulempen er selvfølgelig at det skal mindre til før situasjonen mellom stormaktene eskalerer i egne nærområder.

Läs mer: Statsbudsjett, Forsvaret | Slakter forsvarsbudsjettet: – For lite og for sent (nettavisen.no)

Erdogan: Finland kan ensamt få klartecken för att gå med i Nato, DI

PRAG (Nyhetsbyrån Direkt) Finland kan ensamt få klartecken från Turkiet att gå med i Nato utan Sverige om resten av Natoländerna skulle gå med på det.

Det sade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan vid en presskonferens på torsdagen under mötet för Europeiska politiska gemenskapen.

”Relationen mellan Finland och Turkiet är annorlunda än mellan Sverige och Turkiet. I Finland strövar inte terrorister fritt omkring på gatorna. Men i Sverige gör de det”, sade han.

”Om Nato fattar ett beslut till fördel för Finland kommer vi att göra vad som krävs”, fortsatte han.

Läs mer: Erdogan: Finland kan ensamt få klartecken för att gå med i Nato

Kammaråklagare Mats Ljungqvist har beslutat att häva avspärrningarna runt Nord Stream 1 och 2, TT

Brottsplatsundersökningen är nu avslutad och misstanken har stärkts.

– Vi kan konstatera att det har skett detonationer vid Nord Stream 1 och 2 i svensk ekonomisk zon, som har medfört omfattande skador på gasledningarna. Brottsplatsundersökningen har stärkt misstankarna om grovt sabotage. Det har gjorts beslag på brottsplatsen och dessa ska nu undersökas. Det råder förundersökningssekretess och ärendet är mycket känsligt. Samarbetet mellan Åklagarmyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Försvarsmakten fungerar mycket bra. Det är en allvarlig händelse och det är ett styrkebesked att inblandade myndigheteter på bästa sätt fullgör sina respektive uppgifter, säger kammaråklagare Mats Ljungqvist som leder förundersökningen.

Läs mer: Avspärrningarna i Östersjön har hävts | Åklagarmyndigheten (tt.se)

Ukraina och kriget

Mats Björkenfeldt

Den norska folkrättsdoktorn Cecilie Hellestveit har skrivit den viktiga boken Dårligt nytt fra Østfronten. Krigen som endrer allt (Spartacus, 2022) som redan uppmärksammats på sajten.

I en recension påtalas:

”Der tar hun utgangspunkt i krigen i Ukraina og skriver om de geopolitiske følgene hun mener krigen får. Norge er aleine i Europa med naboforholdet til Russland. Skal vi da ruste oss til tennene? Hellestveit viser til at jo mer Russland svekkes, jo sterkere blir Kina. Det er også grunnen til at så mange halvstore stater ikke vil ta avstand fra Russlands krig og slutte opp om sanksjonene, mener Hellestveit. USA prioriterer kampen mot Kina, ikke Russland, hevder hun. At USA vil gå til krig for Taiwan, men ikke for Ukraina, mener hun beviser det […] Det som dokumenteres i Hellestveits bok, er at resten av verdens folk ikke vil være med på særlig Europas dobbeltmoral, det hun kaller Europas eksepsjonalisme, krav om unntak for sine handlinger. Mens vi i Norge ser oss blinde på Europa og vår gode moral, er jo resten av verden veldig godt vant med Europas og USAs utallige angrepskriger gjennom flere århundrer. Så de kan lett si at dette er jo dagligdags for oss, hvorfor bråker dere? Fortsatt tyder mye på at en stor omfattende krig i verden vil bli nødvendig for å løse rivaliseringa om råvarer og markeder. Og skjer det, er ’lagoppstillinga’ alt klar: Det blir USA og Europa mot Resten av verden. […] Ei bok som det er viktig at mange leser.” Se även

Läs mer

Därför åker vi gärna till Åland

Ingemar Folke

Vi återpublicerar här en ett inlägg av Ingemar Folke från 15 juni 2018 (Utgivarna)

På 1950-talet tillfördes Ukraina halvön Krim, som 1784 hade erövrats av Ryssland. Efter Sovjetunionens upplösning ingår Krim i Ukraina. På våren 2014 annekterade Ryssland självsvåldigt Krim. Annekteringen stod i strid med FN-stadgans förbud mot hot om våld.  Ryssland anordnade en folkomröstning på Krim. Ryssland meddelade att nästan alla som deltog i omröstningen ville att Krim skulle tillhöra Ryssland.

Resultatet av en omröstning, som anordnats av den annekterande staten, har givetvis ingen folkrättslig betydelse. Inte ens ett resultat från en korrekt anordnad folkomröstning kan enligt folkrätten rättfärdiga att en stat med hot om våld tillskansar sig en bit av en annan stats territorium.

Men har inte de till största delen rysktalande Krimborna rätt att själva bestämma om de vill tillhöra Ukraina eller Ryssland? Utgör inte detta en del av ”folkens självbestämningsrätt”, som också nämns i FN-stadgan?

Läs mer

US Department of Defense Establishes Arctic Strategy Unit, highnorthnews.com

Last week, the US Department of Defense announced the establishing of an Arctic Strategy and Global Resilience Office.

”[The Arctic] is a critical region for power projection and also for homeland defense,” says Iris A. Ferguson, the Deputy Assistant Secretary of the new unit in the Pentagon. […]

he effect of global warming in the Arctic, where temperatures are rising at least three times as fast as the world average, also opens up new spaces for the US’s strategic competitors, notes the deputy assistant secretary.

”We’re seeing increased geopolitical activity by Russia, as well as China, in the region,” she says, referring specifically to the renewed Russian defense architecture in the Arctic.

Over the past decade, Russia has systematically rebuilt, modernized, and expanded its Arctic military capabilities, which High North News has covered in great detail. Läs artikel

Peter Hultqvist: Insatsstyrka kan sättas in vid Nord Stream, aftonbladet.se

Den militära snabbinsatsstyrkan Joint Expeditionary Force, JEF, leds av Storbritannien och samlar tio länder i Nordeuropa däribland Sverige, Danmark och Tyskland.

I går möttes ledare från JEF-länderna för diskussion om det misstänkta attentatet mot Nord Stream-ledningarna. Försvarsminister Peter Hultqvist uppger att diskussionen kretsade kring hur JEF kan användas i händelse av olika scenarier.

– Vi har pratat om olika scenarion och olika möjligheter, att det här är en resurs som i ett givet läge skulle kunna användas. Sen är det naturligtvis så att vi helst ser att vi inte behöver göra det. Men nu har vi fört de här resonemangen, säger Peter Hultqvist.[…]

Under sammanträdet (i FNs säkerhetsråd) pekade Ryssland ut USA som den stat som skulle ha mest att tjäna på sprängningarna vilket kraftigt dementerades av USA.

– USA har ju tydligt klargjort sin ståndpunkt och vi deltar inte i den typen av diskussion utan vi vill göra en polisutredning och vara så grundliga som möjligt i det här och sen får vi se vad vi får fram för fakta. Det här är en väldigt komplex och svår utredning och de här beskyllningarna och den här desinformationen som är internationellt, det får vara på sin kant, säger Peter Hultqvist och lägger till:

– Det finns liksom ingen grund för att bedriva någon sorts internationell beskyllningspolitik kring det här som bara späder på olika typer av spekulationer. Läs artikel

Julian Assange och hoten mot press-och yttrandefriheten – Stödkommittén för Julian Assange

Kan vara en bild av 1 person och text där det står ”" I have given up years of my own liberty for the risks we have taken at WikiLeaks to bring truth to the public. 10n ion/com FREE JULIAN ASSANGE”
SÖNDAG 9 OKTOBER 2022 KL. 13:00–16:00, ABF Stockholm, Katasalen
Rättssäkerheten är i fara!
Program
Arne Ruth, mångårig chefredaktör DN
Nils Funcke, yttrandefrihetsexpert
David Rovics, sångare och songwriter
Jan Hammarlund sångare
Håkan Julander, skådespelare, regissör, läser nyskriven dikt
Program kommer snart

Arr. Stödkommittén för Julian Assange i samarbete med Teater Tribunalen, Folket i Bild Kulturfront/Stockholm, IrakSolidaritet, Sveriges Fredsråd

Russian Official: “We will Take Military Measures to Prevent Threats to Navigation Along the NSR”, highnorthnews.com

“Russia is taking all necessary military measures to prevent threats to civilian navigation along the Northern Sea Route (NSR)”, states Ambassador at Large of the Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation and Chairman of the Committee of Senior Officials of the Arctic Council Nikolai Korchunov in an interview with Russian State News Agency TASS during the Global Financial Forum (Ecumene 2022) in Moscow over the weekend.

In an interview with Finam.ru at the same event, Korchunov says he considers one of the main challenges in the Arctic, the growing military activity of NATO, and that the expansion of NATO with Sweden and Finland will not contribute to “security and mutual trust in the Arctic”. Läs artikel

Havet runt gasläckor spärras av – ”ovanligt”, tidningensyre.se

Kustbevakningen har spärrat av området i Östersjön runt Nord Stream-läckorna. Beslutet innebär bland annat att det är förbjudet att dyka och röra sig i området med fartyg och undervattensfarkoster.

Åklagarmyndigheten, som fattade beslutet, motiverar avspärrningen runt de två läckorna i svensk ekonomisk zon med att det ska gå att genomföra en brottsplatsundersökning. […]

Kustbevakningen uppger att Åklagarmyndighetens beslut verkställdes under måndagseftermiddagen och att avspärrningen innebär att Kustbevakningen får hindra fartyg att ta sig in på området, som motsvarar fem nautiska sjömil.
Avspärrningen innebär ”förbud mot att framföra fartyg, ankra, dyka, fiska, framföra undervattensfarkost eller genomföra geofysiska karteringar”, skriver Kustbevakningen i ett pressmeddelande. […]

Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet, förvånas av beslutet att spärra av området.

– Den enda möjliga juridiska grunden är om det handlar om sabotage som har orsakat allvarliga miljöskador. Sverige har inte jurisdiktion för något annat, säger han.

Han framhåller att han inte vet med säkerhet på vilka grunder åklagaren fattat beslutet. Den enda andra grunden han kan tänka sig är misstankar om att en svensk medborgare har orsakat explosionerna. Läs artikel

Makt och terror i lagens namn, su.se

anne Flyghed, professor i kriminologi vid Stockholms universitet

Turkiets president Erdogan kräver att svenska regeringen lämnar ut ”terrorister” – annars blir det inget NATO-medlemskap. Men hur ser lagstiftningen mot ”terrorism” ut? Och vad har vi lärt oss av dess tillämpning? Janne Flyghed, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, analyserar den svenska terrorlagstiftningen. Texten publicerades ursprungligen i Arbetaren, Radar #55/2022.

Sveriges första terroristlagstiftning trädde i kraft 1973. Den var en direkt följd av två attentat utförda av den ultranationalistiska kroatiska och fascistiska organisationen Ustaša; dels mordet på Jugoslaviens ambassadör 1971, dels en flygplanskapning 1972. […]

En av de mest beklämmande svenska åtgärderna efter 9/11 var dåvarande utrikesministern Anna Lindhs beslut att på hemlig bevisning överlämna två egyptiska medborgare till CIA. De greps och sattes på ett av CIA:s plan, drogades, försågs med ögonbindlar och flögs till Egypten där de under sin långa fängelsetid utsattes för tortyr. Även dåvarande justitieministern Thomas Bodström och statsministern Göran Persson var delaktiga då de var informerade om förfarandet. Enligt Persson var utvisningarna en eftergift mot USA:s hot om handelsblockad. Läs artikel