Redaktionen

Vi har just lämnat ett år av stora globala förändringar bakom oss. En turbulent omvärld med många förgreningar in i vårt eget samhälle och ett fortsatt hårt säkerhetspolitiskt klimat i vår absoluta närhet. Samtidigt ser vi idag ett engagemang i försvarsfrågor som vi inte har skådat på årtionden. Försvarspolitiken har tagit en tydlig vändning.

Försvarsmaktens uppdrag är ytterst att försvara Sverige. Vi ska stå stadigt i alla lägen, ständigt förbättra oss och lösa de uppgifter som ankommer på oss. I en krävande tid är min vision att vi ska ha ett starkare försvar, som möter varje hot och klarar varje utmaning.

Jag vill idag tala om hur Försvarsmakten bygger en ökad militär förmåga i en komplex omvärldsutveckling som ställer krav på både omedelbar skärpa och långsiktig uthållighet. Vi har jobb att göra, både på kort sikt under försvarsbeslutsperioden och på längre sikt därefter. Vår säkerhet utmanas från flera håll. Rysslands agerande driver alltjämt den försämrade säkerhetssituationen i vårt närområde. De förvärrade konflikterna i Syrien och Irak, den brutala terrorismen och de massiva flyktingströmmarna skärper samtidigt kraven på samarbete, simultanförmåga och strategisk riktning. Läs talet

När stora delar av Europa låg i ruiner efter andra världskriget väcktes en idé om ett nordiskt försvarssamarbete. Det blev aldrig av. Norge och Danmark ville inte vara med om ett nytt 9 april 1940 när Hitlers Wehrmacht ockuperade de båda länderna.

Danskarna och norrmännen kände större säkerhet i Nato. Finland slöt en vänskaps- och biståndspakt med Stalins Sovjetunionen 1948. Under Kalla kriget myntades begreppet finlandisering – Finland fick anpassa sin säkerhetspolitik efter de sovjetiska villkoren. Den svenska neutraliteten och alliansfriheten låg fast. Men vi var i hemlighet en del av Natos försvarsplanering. Läs ledaren

På folk och för­svars riks­kon­fe­rens i Sä­len fram­träd­de i går för­svars­mi­nis­ter Pe­ter Hult­qvist och ÖB Ri­card Bydén. Båda be­to­na­de att nu äg­nas all kraft åt att för­verk­li­ga den för­svars­upp­gö­rel­se som träf­fa­des för­ra året med sik­te på 2020. Men båda för­ut­skic­ka­de ock­så att fler för­änd­ring­ar kom­mer.
ÖB vill till ex­em­pel ha mer peng­ar så små­ning­om om inte den ope­ra­ti­va för­må­gan ska mins­ka. Det blir nå­got för kom­man­de för­svars­be­red­ning­ar och re­ger­ing­ar att han­te­ra.
Att för­sva­ret har pro­blem med att få till­räck­ligt många an­ställ­da sol­da­ter och där­för ak­ti­ve­rat plikt­lag­stift­ning­en för att få in ti­di­ga­re värn­plik­ti­ga i krigs­or­ga­ni­sa­tio­nen in­ne­bär att ÖB inte har nå­got emot tan­kar­na på att på nytt ut­bil­da värn­plik­ti­ga ung­do­mar. Den sär­skil­de ut­re­da­ren An­ni­ka Nord­gren Chris­ten­sen har en vik­tig roll. Läs ledaren

Peter Hultqvist, S, gick till angrepp mot ”myter” om det svenska värdlandsavtalet med Nato. -Det är lögn och förbannad dikt, säger försvarsministern. Föreningen Svenska freds kände sig utpekade.– Jag tycker att det är oproffsigt som minister att bemöta ett engagemang för försvars- och säkerhetspolitik på det här sättet, säger ordföranden för Svenska freds, Anna Ek.   Försvarsminister Peter Hultqvist (S) gick till skarpt angrepp mot vad han menar är myter och desinformation, under sitt anförande på Folk och försvar-konferensen i Sälen.Myterna gäller det värdlandsavtal som Sverige undertecknat med Nato, enligt försvarsministern.

– Varför sprids det konsekvent myter och desinformation om vad värdlandsavtalet innebär? Vem tjänar på det? Jag vill klart och tydligt deklarera: det här är lögn och förbannad dikt. Det handlar om att så osäkerhet och plantera mytbildning, säger Peter Hultqvist.Läs artikel

Alliansfriheten är fortsatt grundstenen i svensk säkerhetspolitik. Trots en allt mer högljudd Nato-debatt står en majoritet av svenska folket bakom denna. Idag är det enligt DN/Ipsos blygsamma 34 procent av de tillfrågade som är för ett svenskt Nato- medlemskap. 50 procent vill att vi ska stå utanför. Raka besked.

Folk och Försvars 70:e rikskonferens pågår just nu i Sälen. Årets konferens äger rum i en oroande tid. Omkring oss ökar konflikterna. Vi ser det i Mellanöstern, vilket avspeglas i ökande flyktingströmmar, som inte minst påverkar Europa och vårt land just nu. Samtidigt ser vi en oroande utveckling i Ryssland, som idag strävar efter en ny stormaktsroll och därmed vill visa sina militära muskler. I Europa ställer vi frågor kring utvecklingen i Polen och Ungern, där demokratin blivit allt mer trängd.Läs artikel

Sverigedemokraterna har sedan partiets start varit en stark anhängare av den allmänna värnplikten inom försvaret. Redan i partiets första program från 1989 deklarerades att ”försvaret skall vara baserat på allmän värnplikt där varje vapenför svensk deltar”.

Effekterna av värnpliktsutbildning är flera. Den primära är att tillse att Försvarsmakten har den personalförsörjning som krävs. Det möjliggör att vi kan öka antalet förband och underlätta kontraktering av soldater och hemvärnsmän så att försvaret kan lösa sin yttersta uppgift: att värna rikets territoriella integritet.

De sekundära effekterna, som är viktiga även om de ensamma inte motiverar en investering som krävs, är ökad sysselsättning, ökad anställningsbarhet, fostrande och motverkande av segregation. Läs artikel

Igår inleddes Folk och Försvars rikskonferens på Högfjälls­hotellet i Sälen. I baren minglar generaler, chefer för myndig­heter och organisationer, politiker och journalister. Ylletröja och fula skor är klädkod för ­dagen.Debatten kring årets Folk och Försvar inleddes i medierna ­redan i onsdags när 25 försvarsprofiler på DN:s debattsida gick igenom sina bästa argument för Natomedlemskap. Poängen var att det ligger i Sveriges nationella intresse att gå med i Nato. Att inte gå med är att låta Ryssland styra vår ­säkerhetspolitik. Men så är det inte. För det första finns ingen ­realistisk hotbild där bara ­Sverige skulle drabbas av en rysk invasion, alltså det scenario där ett Natomedlemskap tveklöst skulle ge ökad säkerhet. Det scenario försvars­profilerna i stället främst lyfter fram är en konflikt mellan Ryssland och någon av de baltiska staterna, som samtliga är med i Nato. Det debattörerna menar med vårt ”nationella intresse” är alltså inte alls vårt, utan andra staters.Läs ledaren

Ers Kungliga Höghet, ärade konferensdeltagare, mina damer och herrar!

Jag vill bara inledningsvis konstatera att omvärldsläget har förändrats, vilket på ett grundligt sätt presenterades under gårdagen, vilket är varför jag inte väljer att gå in på detta. Men mot bakgrund av gårdagens diskussion vill jag göra följande markering, vi måste göra vår egen försvars- och säkerhetspolitiska hemläxa. Det handlar om de utmaningar vi har att öva förbanden tillräckligt, det problem vi har på materialsidan och om den samlade militära förmågan. Det är här vi har det viktiga fokusera på.

Det får inte bli så att politikerna flyr in en Nato-diskussion för att slippa ägna tid och kraft åt det mest grundläggande, dvs. uppbyggande av det svenska försvaret. Det här är enligt min mening den största försvars- och säkerhetspolitiska utmaningen. Andra må ägna sig åt stora och omfattande debatter där en utredning av Nato medlemskap ska framstå som en lösning på i stort sett alla problem men jag tänker koncentrera på det handfasta, vardagliga och nödvändiga arbete som rör svenskt försvar. Och för mig gäller i grund och botten, den strategi som Försvarsberedningen har ställt sig bakom. Läs talet

Margot Wallström, utrikesminister, inledde konferensen Folk och försvar i Sälen. Hon berättade bland annat att hon kommer att bjuda in syriska kvinnor till Stockholm för att ge dem en röst i fredsförhandlingarna. Dessutom markerade hon tydligt motstånd mot ett svenskt Natomedlemskap, då hon menar att det inte skulle bidra till avspänning. Men störst uppmärksamhet fick en idé om återinförd värnplikt, med jämställdhet och frivillighet som riktlinjer.– Jag tillhör dem som välkomnar att en moderniserad, jämställd version av värnplikten återinförs, med både militära och civila delar. Tänk om vi i höstas hade haft civila i beredskap att kalla in, till Migrationsverket, asylboenden och för att agera vägvisare, säger hon. Läs artikel

Folk och Försvar i Sälen inleddes på söndagen. Där möts samhällets toppar. De bildar ett kotteri med mer gemensamt med varandra än med övriga samhället. Försvarsindustrin är stark i kotteriet och gynnar sina, snarare än Sveriges, intressen

Det är dags för årliga konferensen Folk och Försvar i Sälen. Syftet med Folk och Försvar har varit att förena det svenska samhället. Det är bra. Men risken är att de som möts i Sälen har mer gemensamt med varandra än med övriga samhället.

Risken är hög att de utvecklar ett kotteri, ett etablissemang. Ett etablissemang medger sällan att det utgör ett sådant. Visst finns avvikande åsikter bland de som möts i Sälen. Men det finns en mittfåra och röster utanför den marginaliseras lätt. Mittfårans placering kan variera lite grann. Men karaktären av beständighet är framträdande. Läs ledaren