I fredags meddelade regeringen på en pressträff tillsammans med liberalerna och centern att man kommit överens om ytterligare fem miljarder till försvaret från 2022 och därefter ytterligare fem miljarder årligen.
Partierna gick inte in närmare på vad pengarna skall användas till men hänvisningen till det tidigare framlagda förslaget från Försvarsberedningen tyder på att inriktningen fortsatt är tröskelförsvar.
Vi har på den här sajten kommenterat beredningens rapport.
Ett territorialförsvar med markstyrkor som kan försvara hela landet finns inte med i planeringen ens fram till 2030.
På pressträffen berättade försvarsminister Peter Hultqvist att säkerhetshotet mot Sverige har ökat och att försvaret behöver rustas upp. Han tog då upp Rysslands aggression mot Georgien och annekteringen av Krimhalvön som exempel. Även Daniel Bäckström centerpartiet kopplade in hotet från öst genom att tala om Sveriges läge i Östersjön. Hotbilden mot Sverige underströks av ledarna för de fyra partier som står bakom uppgörelsen. I en artikel på DN Debatt i fredags lyfte man fram Ryssland:
” läget i vårt närområde försämrats de senaste åren bland annat som ett resultat av den politiska utvecklingen i Ryssland och undergrävandet av den europeiska säkerhetsordningen. ”
Inget yttre hot kan avfärdas och Sverige skall rusta sig för att klara olika möjliga konflikter.
För många säkerhetspolitiska bedömare står det emellertid sedan några år tillbaka klart att ett helt annat scenario än ett ryskt anfall på grannstaterna för att lägga under sig territorium är det mest sannolika.
I Nordatlanten och Arktis pågår nu en kapprustning mellan USA och Ryssland. Den amerikanska Second Fleet har återuppstått och skall operera i området. USA har bemannat flygbaser och baser för marinsoldater i Nordnorge. Ryssland rustar upp på sin sida med både missiler, flottstyrkor och marktrupper. Båda sidor genomför jättelika marinövningar i området.
Norge har rustat ned sitt territorialförsvar och riskerar därmed att bli indraget i en framtida stormaktskonfrontation uppe i norr.
INF-avtalet som innebar ett förbud mot kort- och medeldistansrobotar för både USA och Ryssland gäller inte längre och båda parterna tycks nu sikta på upprustning. Ryska kortdistansmissiler har placerats ut när Norges gräns i norr.
I Norge har detta utlöst en intensiv debatt om försvaret. Kritikerna mot den förda politiken pekar särskilt på bristen på marktrupper för ett starkt territorialförsvar och att ett tröskelförsvar inte klarar duellsituationer med en stormakt.
Armén har i en hemlig rapport som till en del läckt ut förklarat att Norge inte med automatik kan förvänta sig militärt stöd från Nato om man blir angripen. Man anger att det kan krävas att först ett större antal norska stupade (500 man har nämnts) innan militär hjälp kommer och att det ändå kan ta minst 12 veckor.
För svensk del belyser detta ihåligheten i att bygga säkerhet på ett tröskelförsvar och förvänta sig militärt stöd utifrån vid en krissituation. Som de norska kritikerna betonar är ett möjligt ryskt anfall inte i första hand riktat mot Norge utan en följd av stormaktsrivaliteten där norskt territorium till följd av att man inte längre har eget trovärdigt nationellt försvar blir indraget.
De fem miljarderna extra bör användas för att rusta upp det svenska territorialförsvaret. Sverige måste klargöra för omvärlden att vårt territorium inte kommer att kunna användas av någon stormakt.