Amerikanerne overtar på Bardufoss og Andøya – Olavsvern neste? nordnorskdebatt.no

Einar Sørensen, internasjonal rådgiver

Det eneste som mangler er Olavsvern i Tromsø – som sammen med industrikaia i Grøtsund er blitt en av de viktigste baser for amerikanske og allierte atomdrevne ubåter. Men avtalen er formet slik at denne kan utvides, og trolig er det bare et tidsspørsmål før Tromsø også inngår i avtaleverket. Allerede i dag disponerer forsvaret Olavsvern via Wilnor Governmental Services, og basen har stor betydning for allierte marinebehov i nord. […]

Et annet spørsmål er behovet for luftvern. Vil amerikanerne ta med seg til Bardufoss luftvernsystemer med både kort og mellomlang rekkevidde, og vil slike systemer også kunne beskytte Tromsø-området? Ikke minst som vern for de store atom-ubåtene når de ligger i Grøtsund. Kan det tenkes amerikansk at HIMAR-artilleriforsvar som i Nord-Finland og Patriot-raketter for å ta ut russiske fly og missiler skutt opp fra Kola? […]

USAs ønsker et avtaleverk for bilateralt forsvarssamarbeid med utgangspunkt i deres globale tilnærming og med ønske om så sammenfallende betingelser i allierte land i Europa og Asia, for å gjøre det enkelt å flytte personell og materiell mellom ulike land.

Det vil derfor bli høyst naturlig å se amerikanske fly og styrker på flyplassene Kallax ved Luleå, Rovaniemi militære flyplass og så Bardufoss. Det er derfor nesten utenkelig at ikke Norge må revidere sin strategi om allierte fly med flyforbud øst for Tana. Overvåkningsfly fra Rovaniemi og Kallax bruker i dag finsk luftrom helt opp til grensen med Russland, og det tilsvarende vil nok bli bestemt også for Bardufoss. […]

De foreslåtte nye stedene hvor amerikanerne slipper til, er Andøya flystasjon, Ørland flystasjon, Haakonsvern orlogsstasjon, Værnes flystasjon og garnison, Bardufoss flystasjon, Setermoen garnison samt skyte- og øvingsfelt, Osmarka fjellanlegg og Namsen drivstoffanlegg. USA overtar store deler av Norges forsvar! Läs artikel

Vad är värt att dö för? magasinetparagraf.se

Anders Cardell, krönikör

USA har bett Sverige att delta i den USA-ledda militära insatsen mot Huthirebellerna i Röda havet. Det skulle innebära att Sverige blir en del av USA:s och framförallt Israels, insatser i regionen.

Det innebär i så fall att man agerar som en krigförande nation vid sidan av Israel och USA, i anslutning till Israels befintliga ”insats”, som redan nu omfattar ett flertal potentiella krigsbrott. Några av dessa är; kollektiva bestraffningar, svält av civila, upprepade bombningar av sjukhus och medveten strypning av tillgången på el, vatten och bränsle för den palestinska civilbefolkningen. Läs artikel

Avtalet med USA går för långt, hbl.fi

Gustav Wickström, Åbo

Enligt det föreliggande förslaget till avtal om försvarssamarbete med USA skulle vi ge amerikanska trupper fri tillgång till många områden i vårt land och där skulle de få rätt att ställa upp vapenförråd, utan att vi har insyn i vilka vapen det gäller. Vår lagstiftning tillåter emellertid inte att man för in kärnvapen i vårt land och möjligheterna att övervaka att lagen följs har i förslaget lämnats öppna på ett oroväckande sätt.[…]

Så kraftigt som ryssarna protesterat mot att Ukraina skulle bli medlem i Nato, är det förvånansvärt hur lite de hittills opponerat sig mot att vårt land gått med i Atlantpakten. Förhoppningsvis kan det ses som ett tecken på att de inte ser vårt samarbete med USA som ett lika stort hot mot dem. Det finns ändå risk för att man blir använd som en knapp i det invecklade och föränderliga spelet stormakterna emellan. Amerikanerna har sina nationella intressen i olika delar av världen och ingår inte avtal med oss endast för våra blå ögons skull.

Det är nu mycket viktigt att se till att Finland förblir kärnvapenfritt, så att vårt land inte kan utnyttjas som förpost för en kärnvapenattack mot Ryssland. Vi har gått med i Nato för att minska risken för ett ryskt anfall på vårt land och vårt beslut får på inga villkor leda till motsatt resultat. Läs artikel

Regjeringen åpner opp flere nye områder for USAs militære i Norge, forsvaretsforum.no

Regjeringen vil tillate åtte nye «omforente områder» hvor USA kan bygge ut militær infrastruktur. Fra før av har de fått fire slike områder i Norge.

De foreslåtte nye stedene hvor amerikanerne slipper til er Andøya flystasjon, Ørland flystasjon, Haakonsvern orlogsstasjon, Værnes flystasjon og garnison, Bardufoss flystasjon, Setermoen garnison samt skyte- og øvingsfelt, Osmarka fjellanlegg og Namsen drivstoffanlegg, opplyser regjeringen. […]

Den nye avtalen blir sendt ut på høring og skal godkjennes av Stortinget. De nye områdene går inn som en utvidelse av forsvarsavtalen med USA som Stortinget banket gjennom sommeren 2022.

Avtalen innebar opprettelse av fire omforente områder ved flystasjonene Rygge i Østfold, Sola i Rogaland og Evenes i Nordland, samt på Ramsund orlogsstasjon i Troms.

USA kan få eksklusiv rett til å bruke deler av områdene og bygge militær infrastruktur, ifølge regjeringen. USA skal ha uhindret tilgang til områdene.

– De sikkerhetspolitiske og operative behovene er større og mer alvorlige nå enn da tilleggsavtalen ble framforhandlet i 2021. Flere omforente områder i Norge vil også ha positiv verdi i et nordisk perspektiv, sier forsvarsministeren. […]

USA kan få eksklusiv rett til å bruke deler av områdene og bygge militær infrastruktur, ifølge regjeringen. USA skal ha uhindret tilgang til områdene. Läs artikel

 

Høgskolelektor fikk fortjenstmedalje, forsvaretsforum.no

Høgskolelektor Ståle Ulriksen er hovedlærer i sjømakt ved Forsvarets høgskole Sjøkrigsskolen. Fredag 26. januar ble han tildelt Sjøforsvarets fortjenstmedalje under en seremoni i skolens aula.

Ulriksen får medaljen for «lang og tro tjeneste» og «særlig innsats langt utover det forventede». Medaljen ble overrakt av sjef for Sjøforsvaret Oliver Berdal.

– Ulriksen har i en årrekke uselvisk jobbet for et sterkt sjøforsvar, og levert resultater utover det som kan forventes. Han har siden 1990 levert en rekke analyser, artikler, rapporter, og utredninger om forsvars- og sikkerhetspolitikk, sa Berdal.

Ulriksen har over tid vært intervjuet i en rekke medier som ekspert på sjømakt, i tillegg til det han selv har produsert. Han var blant annet å se i NRK Brennpunkts Skyggekrigen.  Han har også vært delaktig i skrivingen av Forsvarets gjeldende maritime doktrine. Läs artikel

Norge og USA inngår avtale om Andøya flystasjon, blv.no

Forsvarsminister Bjørn Arild Gram (Sp) undertegnet fredag en avtale med USA om opprettelse av åtte nye omforente områder. Dette bidrar til en styrking av avtalen om forsvarssamarbeid mellom Norge og USA som Stortinget samtykket til i juni 2022. Omforente områder er steder som Norge, USA og andre allierte styrker kan bruke i fellesskap for militære formål, framgår det av ei pressemelding. […]

De foreslåtte nye omforente områdene er Andøya flystasjon, Ørland flystasjon, Haakonsvern orlogsstasjon, Værnes flystasjon og garnison, Bardufoss flystasjon, Setermoen garnison samt skyte- og øvingsfelt, Osmarka fjellanlegg og Namsen drivstoffanlegg. Hittil har avtalen inkludert Rygge militære flystasjon, Evenes militære flystasjon, Ramsund orlogsstasjon og Sola militære flystasjon. Läs artikel

France and Sweden conduct joint deployment training, ac.nato.int

French Mirage 2000-5 fighter jets deployed to a Swedish base to practice Agile Combat Employment (ACE) in a NATO-Partner environment. […]

“ACE is an operational scheme of manoeuvre designed to improve resilience and survivability while generating air combat power from both home bases and geographically dispersed locations,” said French Air and Space Force Brigadier General Gilles Juventin, who leads the Support Directorate at Headquarters Allied Air Command during a recent ACE Symposium at Allied Air Command. “ACE can be conducted from Main or Deployed Operating Bases and Contingency Locations – this requires a flexible, well prepared and coordinated approach by the deploying force and the receiving bases,” he added. Läs artikel

USA vill ha med Sverige i insats i Röda havet, svt.se

USA har skickat en förfrågan till regeringen om svenskt deltagande i den USA-ledda militärinsatsen i Röda havet.

Försvarsminister Pål Jonsons pressekreterare Johan Hjelmstrand bekräftar för SVT att regeringen tagit emot en sådan förfrågan från USA, något Ekot var först med att berätta.

– Men inte i närtid utan den inkom innan Försvarsmakten skulle svara på sin remiss som skulle vara klar för några veckor sedan.

I ett sms skriver Johan Hjelmstrand att en skriftlig förfrågan inkom till försvarsdepartementet och utrikesdepartementet den 11 december förra året.

I EU-nämnden i veckan sade statsminister Ulf Kristersson (M) att detta är en möjlighet för Sverige.

– Vi tittar både på EU-ledda missioner och USA-ledda, sa Kristersson. Läs artikel

Läs även kommentar på den här sajten om insatser i Röda havet.

En viktig bok om krig och fred

Lars-Gunnar Liljestrand

Hans Blix har själv i sin nya bok A Farewell to Wars (Cambridge University Press, 2023) betecknat krig som otidsenliga.

Budskapet kan tyckas vara ur fas med tiden då intensiva krig pågår i Ukraina och Gaza. Men Hans Blix som är vår internationellt mest kände och respekterade folkrättsexpert bygger sin argumentation på fakta.

Sedan andra världskriget har trenden gått mot färre krig, där den ryska invasionen av Ukraina utgör en stor avvikelse.

I boken går han systematiskt igenom krigen efter andra världskriget, världsdel efter världsdel, och belyser Bokens underrubrik The Growing Restraints on the Interstate Use of Force.

Hans Blix visar övertygande att krig för att erövra territorium blir alltmer ovanliga. Avkoloniseringen är genomförd efter andra världskriget, och det finns idag egentligen inga betydande gränstvister mellan stormakterna (Indien -Kina i Himalaya är möjligen ett undantag).

Havskonventionen har bidragit till att staterna kunnat undvika allvarligare konflikter, även om det kvarstår tvister om gränserna i Sydkinesiska sjön. Taiwan-frågan är dock fortsatt mycket känslig och kan leda till skarp konflikt.

Utan att Hans Blix direkt nämner det tar han avstånd från USA:s påstående att man står för en ny regelbaserad världsordning, i vilken bland annat ingår begrepp som preventivt självförsvar. Blix försvarar folkrätten och FN-stadgan inklusive självförsvarsrätten som den formuleras i FN-stadgans artikel 51.

Läs mer

Dansk fregat i krig og manglende forsvarsinvesteringer, ritzau.dk

Mandag den 29. januar, sendte Danmark en af vores moderne fregatter, Iver Huitfeldt, til Rødehavet for at beskytte skibene dernede, da skibstrafikken ved det sydlige smalle Bab el-Mandeb-stræde er kommet under kraftig beskydning gennem de sidste par måneder af Houthierne, der befinder sig i Yemen. Med en besætning på i alt 175 personer, er Danmark ganske enkelt gået i krig i et af verdens brændpunkter, hvilket forpligter. […]

Afslutningsvis må vi også udtrykke vores dybe bekymring og kritik over for beslutningen om at sende Iver Huitfeldt til Rødehavet. Selvom intentionen om at beskytte skibstrafikken og imødegå trusler er forståelig, rejser det spørgsmål om, hvorvidt det var den mest hensigtsmæssige reaktion.

Denne beslutning afspejler en tendens til at engagere Danmark i internationale konflikter uden tilstrækkelig overvejelse af de langsigtede konsekvenser, både for vores nationale sikkerhed og for det involverede militærpersonales velfærd.

I lyset af de åbenbare mangler i det danske forsvars udstyr og beredskab, som denne mission har udstillet, er det påtrængende nødvendigt at genoverveje vores tilgang til internationale militære engagementer og sikre, at sådanne beslutninger træffes med større omhu og forsigtighed i fremtiden. Läs artikel

 

Fråga om DCA i danska folketinget, ft.dk

Folketingets Forsvarsudvalg har den 5. januar 2024 stillet følgende
spørgsmål nr. 69 som hermed besvares. Spørgsmålet er stillet efter ønske fra Trine Pertou Mach (EL)
Spørgsmål nr. 69:
Kan ministeren bekræfte, at den Aftale om forsvarssamarbejde mellem regeringen i Danmark og regeringen i Amerikas Forenede Stater, der blev underskrevet i Washington 21. december 2023, er en aftale, der giver USA visse rettigheder på dansk territorium, men ikke rummer nogen forpligtelse for USA til at stationere personel eller opbevare udstyr i Danmark, og at USA i fuld overensstemmelse med aftalen kan vælge ikke at udstationere personel eller lagre udstyr i Danmark?
Svar:
Forsvarssamarbejdsaftalen indeholder ikke en juridisk forpligtelse for
USA til at stationere personel eller opbevare udstyr i Danmark.
Med venlig hilsen
Troels Lund Poulsen

Oreda i omvärldsanalysen, dalademokraten.se

Elisabeth Özdalga, tidigare professor i sociologi vid Middle East Technical University, Ankara

[…]] På frågan om vad en militär aggression mot Sverige mera konkret innebär hänvisas nästan uteslutande till Ryssland och kriget i Ukraina. Resonemanget går ut på att så länge som Ukraina håller ut i försvaret mot den ryska aggressionen hålls fienden på avstånd. Om Ukraina däremot skulle misslyckas, står länder som Polen, de baltiska staterna – och Sverige – på tur. Hur trovärdigt är ett sådant scenario? Med tanke på vad kriget och den trots allt relativt begränsade ockupationen har kostat Ryssland – i vapen, utrustning, förlorade olje- och gasinkomster (sanktionerna) och stupade soldater – verkar risken för sådan militär expansion inte ha ökat.

Ett konventionellt, icke-nukleärt angrepp på Sverige (på andra sidan Östersjön) skulle knappast vara mindre utmanande för Ryssland än vad anfallet på Ukraina varit. […]

”En ukrainsk militärseger på 1991 års villkor är inget annat än en fantasi”, skrev Professor Barry Posen vid MIT i Foreign Affairs, juli 2022, och betonade nödvändigheten av en diplomatisk lösning. Även professor John Mearsheimer vid Chicago University, ofta citerad företrädare för den så kallade realistiska skolan, varnade långt före krigsutbrottet för de förödande effekterna för Ukrainas del av en militär konfrontation med Ryssland och det trängande behovet av diplomatiska initiativ. […]

Måste Donald Trump vinna det amerikanska presidentvalet för att ledande stater i Europa skall ta sig samman och utveckla en säkerhetspolitik med sina egna – inte USA:s – strategiska intressen för ögonen, det vill säga en politik, som inte bara respekterar likasinnade staters säkerhetsanspråk, utan som medger att även auktoritära stater har rätt att hävda sådana intressen. Läs artikel