Månad: januari 2024

För exakt 50 år sedan föll domen. Stockholms tingsrätt dömde 4 januari 1974 IB-avslöjarna Peter Bratt och Jan Guillou för spioneri. Åtalen hade föregåtts av en husrannsakan på en tidningsredaktion. Säpos personal hade burit iväg säckvis med papper, som togs i beslag.

Samma dag som domen kom, meddelade regeringen fyra utrednings­direktiv, alla föranledda av IB-affären. Två av direktiven gällde skyddet för den som lämnar uppgift för publicering, det vill säga meddelaren. I artiklar som publicerades i Folket i Bild/Kulturfront hade journalisterna Bratt och Guillou samt deras källa Håkan Isacson avslöjat att Sverige hade en hemlig säkerhets- och underrättelsetjänst, IB. IB hade bland annat spanat på svenska fackföreningar och vänsterorganisationer, vilket var olagligt.

Men det var avslöjarna som dömdes till vardera ett års fängelse. […]

De nya bestämmelserna om utlandsspioneri och motsvarande grov obehörig befattning med hemlig uppgift trädde i kraft vid förra årsskiftet. De är inte primärt avsedda att skydda Sveriges säkerhet. De är tänkta att slå till, om röjandet av en ”hemlig uppgift” som förekommer i ett internationellt samarbete, är ”ägnat att medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation”.

Enligt förarbetena till lagen påverkar främmande samarbetande makter, genom sin reaktion på en publicering, bedömningen huruvida den är brottslig. Om främmande makt blir väldigt upprörd, talar det för att publiceringen är brottslig. Men om upprördheten är oproportionerligt stor, är det kanske inte något brott ändå. Vem klarar av att förutse sådana reaktioner och hur de ska bedömas? […]

Ett stort hål har uppstått i meddelarskyddet, som riksdagen snabbt kan och bör åtgärda. Den form av grov obehörig befattning med hemlig uppgift som motsvarar utlandsspioneri, fast utan avsikt att gynna främmande makt, är kriminaliserad i både TF och brottsbalken. Helt i enlighet med kravet på dubbel kriminalisering (TF 7:1).

Meningen med detta krav är att det ska ta tid att straffbelägga genom grundlagsändring, men gå snabbt att avkriminalisera genom ändring av vanlig lag. Upphäver riksdagen således, genom ett enkelt beslut, bestämmelsen i brottsbalken, blir det omöjligt att döma för motsvarande brott i TF. Läs artikel

En arbetsgrupp tillsatt av försvarsministeriet ska förbereda ett förslag om målen för frivilligt försvar. Bland annat ska behovet av mer operativt arbete utredas.

Däremot finns det inga planer på att möjliggöra för den finländska försvarsutbildningsföreningen MPK att verka på Åland. Det säger chefen för enheten för nationellt försvar Sami Nurmi som är ordförande för arbetsgruppen. Han har tidigare diskuterat frågan med representanter för landskapsregeringen.
– Det har varit en väldigt positiv anda i de diskussioner vi haft. Men på båda sidorna finns en mycket klar uppfattning om vad som kan göras på Åland och inte när det gäller frivilligt försvar, säger Sami Nurmi. Läs artikel

Försvarsmaktens gemensamma värderingar har fastställts på följande sätt i Försvarsmaktens personalstrategi:

Fosterländskhet konkretiseras alltid vid krigsmannaeden och -försäkran, som utgår från tidigare generationers arbete och uppoffringar och som samtidigt omfattar krav på ett starkt personligt engagemang i stunden. Detta personliga engagemang är ett krav i synnerhet i fråga om verksamhet under undantagsförhållanden och den mest centrala faktorn när det gäller att bygga upp och upprätthålla försvarsviljan. I fråga om en militär trupp innebär det även att man värnar om traditionerna och vid behov att man klär dem i nya ord så att de förstås bättre idag. Läs handboken

Syftet med Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att förhindra att Finland blir part i en militär konflikt. I synnerhet Östersjöområdets stabilitet och den nordliga dimensionen är viktiga för Finland med tanke på samhällets säkerhet och funktion.

3.1.2 Allmän försvarsplikt

Enligt grundlagen är ”varje finsk medborgare skyldig att delta i fosterlandets försvar eller att bistå försvaret på det sätt som bestäms i lag.” Enligt värnpliktslagen ”är varje manlig finsk medborgare värnpliktig från ingången av det år när han fyller 18 år till utgången av det år när han fyller 60 år”. Den allmänna värnplikten uppfattas som den verkliga grundstenen i det nationella försvaret. Endast med dess hjälp kan vi producera den resurs som är viktigast för att kunna försvara hela landet: en försvarsvillig, skicklig reserv som kan använda de redskap som anvisats den. Att värnplikten är kostnadseffektiv kan inte bestridas. Grunden för värnplikten står att finna i medborgarnas skyldighet att försvara landet, om vilken bestäms i grundlagen. Det sätt på vilket den genomförs bestäms i värnpliktslagen, lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor och övriga förpliktande lagar och förordningar som kompletterar värnpliktslagen.

Med termen ”allmän värnplikt” avses i Finland målsättningen att utbilda hela den tjänstdugliga manliga åldersklassen. Kännetecknande för ett försvarssystem som bygger på allmän värnplikt är en liten fredstida reserv, som utökas genom att beordra reserven i tjänst. Upprätthållandet av en värnpliktsarmé förutsätter att Försvarsmakten är starkt integrerad i samhället och dess strukturer. Å andra sidan stärker värnpliktssystemet samhällets förmåga att hantera kriser genom att ge medborgarna de färdigheter som behövs. Fullgörandet av värnplikten omfattar beväringstjänst, repetitionsövning, extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering samt deltagande i uppbåd och kontroll av tjänstdugligheten. En värnpliktig är i tjänst eller hör till reserven eller den ersättande reserven. Läs utdrag ur handboken

Sedan Hamas attack den 7 oktober har vi vant oss vid att höra Sveriges regering uttrycka att Israel har “rätt till självförsvar inom folkrätten”. Det är inte en dålig utgångspunkt, men den förpliktigar och dess betydelse förändras också över tid. Vi menar att regeringen nu har kommit till en punkt där Sverige måste säga andra saker om vi fortfarande vill vara ett land som låter sin utrikespolitik styras av folkrätten. Låt oss förklara. […]

De sedvanerättsliga kravenpå rätten till självförsvar utgörs av nödvändighet och proportionalitet. De innebär i korthet att självförsvaret ska vara nödvändigt för att avvärja den attack som staten har blivit utsatt för och proportionerlig i förhållande till dess konsekvenser. Dessa krav gäller under hela den tid som självförsvaret utövas. Huruvida de är uppfyllda eller ej är således en bedömning som är föränderlig över tid.

Det sätt på vilket israeliska regeringsföreträdare uttalade sig i samband med att den större operationen inleddes i Gaza gav anledning till oro. Hur ska Israel helt kunna göra sig av med Hamas? I takt med att vi har kunnat se denna ambition omformas till krigshandlingar, kan vi konstatera att Israels självförsvar går utöver nödvändighet och proportionalitet och således inte längre företas ”inom folkrätten”. Läs artikel

Two British minehunter ships destined for Ukraine cannot travel through Turkish waters, Ankara stressed Tuesday, citing an international pact.

U.K. Defense Secretary Grant Shapps announced last month that Ukraine’s armed forces had struck a deal to procure the Sandown Class vessels from Britain’s Royal Navy as the war-torn country grapples with Russia’s continued blockade of the Black Sea.

But Turkey confirmed it had informed its NATO allies that the ships would not be allowed to travel through its waters. Läs artikel

Fordi den 18. desember signerte USA og Finland en omfattende forsvarsavtale mellom de to land. Den gir USA fri adgang og bruk av 15 finske forsvarsbaser, av disse er fem beliggende i finsk Lappland, som Ivalo grenseregion mot Russland og så Rovaniemi som fremskutt flybase.

Dette er nesten det samme som om at Norge skulle ha signert en avtale om at US Marines kan rykke inn på Porsangermoen i Varanger, samtidig som at amerikanske kampfly stasjoneres på Banak! Det store spørsmål er hvordan skal forsvaret av Nordkalotten harmoniseres mellom et finsk fremskutt offensivt forsvar kloss opp i russegrensen og et svakt forsvart Nord-Norge, med unntak av noen geværkompanier her og der.

Forsvaret av Nord-Norge er kun basert på oppholdende strid inntil allierte styrker kommer til unnsetning. I Nord-Finland vil amerikanske styrker nå kan innta grenseområdene ved Ivalo (mot Russland), både for å trene egne styrker, forhåndslagre utstyr og utvikle en kontinuerlig operativ beredskap.

Samtidig skal det amerikanske luftforsvar heretter bruke Rovianiemi militære flyplass, med angrepsfly, luftforsvarssystemer – og store forhåndslagre. Amerikanske overvåkningsfly utfører allerede flytokt der de fra finsk luftrom helt opp mot russegrensen kan ha kontroll med russisk militær aktivitet. Läs artikel

Den formliga kanonad av utredningar som regeringen tillsatt eller som blivit lagrådsremisser, propositioner och riksdagsbeslut har ackompanjerats av begrepp som ”författningsberedskap”, ”snabbspår”, ”grundlagsnära” och ”paradigmskifte”.

Det är inte helt lätt att se skogen för alla träd. Att vara snabbfotad när det gäller att bekämpa den grova kriminaliteten må vara en merit. Men när det gäller förändringar av opinionsfriheterna och grundläggande rättssäkerhetsfrågor är långsamhet en dygd.

Opinionsfriheterna i regeringsformen yttrande- och informationsfriheten, mötes- och demonstrationsrätten samt förenings- och religionsfriheten definierar tillsammans med bland annat rösträtten det svenska statsskicket.

För att ytterligare manifestera betydelsen av en fri åsiktsbildning har grundlagsstiftaren antagit två lex specialis – speciallagar – tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Att ge sig in i dessa rättigheter som kompletterar, förstärker och förutsätter varandra kräver varsamhet. Läs artikel