UN chief condemns Russian attacks against Ukrainian cities and towns, un.org

The UN Secretary-General on Friday condemned in the strongest terms a massive aerial attack by Russia on Ukrainian towns and cities, which left at least 30 civilians dead and over 160 injured.

Overnight, Russian armed forces reportedly launched 158 missiles and drones in several waves targeting locations across Ukraine, including in Kyiv, Lviv, Kharkiv, Khmelnytskyi, Dnipropetrovsk, Sumy, Cherkasy, Odesa and Zaporizhzhia regions.

In a statement issued by his spokesperson, Secretary-General António Guterres underscored that attacks against civilians and civilian infrastructure “violate international humanitarian law, are unacceptable and must end immediately”.

He also extended his deepest condolences to the families of all the victims and wished a speedy recovery to the injured, the statement added. Läs pressmeddelande

USA-allierte skeptiske til Rødehavet-styrke, e24.no

USA ba tidligere i måneden flere land, blant dem Norge, om å delta i en internasjonal marinestyrke som skal beskytte sivil skipsfart mot angrep fra houthiene i Jemen.

Norge sa seg villige til å bidra med ti stabsoffiserer til hovedkvarteret for operasjonen, som ligger i Bahrain der USAs femte flåtestyrke har sin base.

– Det er til enhver tid rundt 40 norsk-kontrollerte skip i området. Det er i vår interesse å bidra til maritim regional sikkerhet og stabilitet i og rundt Rødehavet, og det er naturlig at Norge tar ansvar sammen med andre land i denne operasjonen, sa utenriksminister Espen Barth Eide (Ap) da han kunngjorde bidraget.

Fredag kunngjorde Danmarks forsvarsminister Troels Lund Poulsen at de sender en fregatt til området i januar.

Flere av USAs fremste allierte vil derimot ikke ha noe å gjøre med den USA-ledede operasjonen Prosperity Guardian i Rødehavet. Italia og Spania har offisielt distansert seg fra operasjonen, og Frankrike sier at deres fartøy i området skal være under fransk kommando. Läs artikel

Krig och fred

Anders Björnsson

Nu ville jag vara stridsberedd,

försedd med mask och granat!

Nu ville jag vara vinterklädd,

rätt förskonad från köld och hat!

 

Ville jag vore en brav soldat,

en sån som sällan blir rädd,

och skulle erhållit fullt mandat

mot den som går över vår brädd

 

Dock gåve jag min sista dukat

till en som föll och blev svedd

Han finge bli min bästa kamrat,

om också han vore förledd

 

Detta kan Nato kräva av Sverige – en brigad i finska Lappland i kriget? verkkouutiset-fi.

Nato har planerade åtaganden för Sverige, som väntar på fullt medlemskap, i sina regionala operativa planer och sin styrkestruktur, säger Robert Dalsjö, forskningschef för det svenska totalförsvarets forskningsinstitut FOI .

– Enligt rykten skulle Nato kräva att Sverige ställer in två markförbandsbrigader för alliansens kollektiva försvar i en kris- eller krigssituation, säger han till Verkkuutis.

Det har spekulerats i svenska medier om att båda brigaderna vid behov skulle sättas in i regionerna i Lappland i norra Finland. Tidigare talades det om en brigad (cirka 5 000 soldater). Förpliktelser har inte avslöjats.

– Jag har dock hört att den ena brigaden skulle placeras (i en krigssituation) i Lappland och den andra i de baltiska länderna, säger Dalsjö.

Det skapar enligt honom logistiska, lagstiftningsmässiga och politiska utmaningar i Sverige.

– Det här är förstås en politiskt känslig fråga, eftersom försvarsmakten antingen borde anställa många fler kontraktssoldater eller auktorisera värnpliktiga för de här uppgifterna, i så fall skulle det inte vara frivilligt.

– Att till exempel anställa 10 000 kontraktssoldater skulle vara svårt, men det skulle vara möjligt om lönerna höjdes. Det skulle dock vara utmanande.

Det skulle också vara möjligt att använda reservister.

– Att klargöra saken kräver politiskt övervägande och beslut. Att ta det här steget är en politisk utmaning, konstaterar Dalsjö. Läs artikel