Månad: maj 2023

Det pågår rena påverkansoperationer i syfte att förvilla och sprida olika osäkra uppgifter i kölvattnet på utredningen om sabotaget mot Nord Stream i Östersjön. Den bedömningen gör kammaråklagare Mats Ljungqvist.

– Det här är en plats som är föremål för olika påverkansoperationer från olika länder och olika grupper, säger Mats Ljungqvist som leder utredningen av sabotaget mot Nord Streams gasledningar.

Det har gått drygt sju månader sedan södra Östersjön skakades av flera explosioner i de svenska och danska ekonomiska zonerna i närheten av Bornholm. Världen vaknade upp till bilder och filmer som visade gasbubblor på havsytan.

Den svenska utredningen sköts av Säkerhetspolisen som till hjälp har flera andra myndigheter och arbetet leds av kammaråklagare Mats Ljungqvist. Han har tidigare slagit fast att det rör sig om sabotage på 80 meters djup på havsbotten, men har i övrigt varit tämligen tystlåten. Brottsrubriceringen är grovt sabotage.

– Jag får säkert tio mejl och samtal varje dag från journalister över hela världen. Alla har olika teorier och spekulationer om vad som har inträffat. Det kommer varje dag nya uppgifter om fartyg som varit på plats i närheten eller en tid innan de här händelserna. Men jag vill egentligen inte kommentera uppgifterna. Man kan konstatera att det här är en plats som är föremål för olika påverkansoperationer från olika länder och olika grupper. Vi får många förfrågningar om att kommentera uppgifter. Jag kan säga att hittills har det inte dykt upp en enda uppgift som vi inte känner till sedan tidigare, tittat på och beaktat på olika sätt. Läs artikel

More than 20 warships, 35 aircraft and eight onshore units take part as 13 NATO Allied and partner nations on May 8 kicks off Formidable Shield, an exercise inside the Arctic Circle training air and missile defense.

Russian long-range cruise missiles pose a big threat to Norway’s military infrastructure in the north.

Last week, a government-appointed expert defense commission delivered its report, addressing the vulnerability against missiles in a scenario where Russia would activate its bastion defense to protect the ballistic missile submarines sailing out from the Kola Peninsula. The Commission had one clear message: The security environment for Norway is “extremely challenging” and it was therefore  proposed “a significant increase in defence spending.”

Protecting the Norwegian Sea is what to be trained as the trans-Atlantic allies now sail north to the waters outside Andøya. A series of live-fire events against subsonic, supersonic and ballistic targets will take place. It is this kind of cruise missiles the Russian navy and air forces have launched on several training occasions in the Barents- and White Sea regions in recent years.[…]

Meanwhile, seven Russian navy ships are currently in the North Sea area and the Norwegian Armed Forces say it “expects increased Russian activity in our maritime areas in the next weeks.” The warships include the destroyer “Vice Admiral Kulakov”, four corvettes, the tanker “Kama” and the frigate “Admiral Grigorovich”. Earlier this week, Tu-142 maritime surveillance aircraft flew missions south to the North Sea from an air base on the Kola Peninsula. Läs artikel

Forsvarskommisjonen av 2021 tar et flengende oppgjør med tidligere tiders illusjoner og forsømmelser om hvor viktig forsvaret er. Rapporten er omfangsrik – men den er glassklar på behovet for kritiske tiltak som straks må iverksettes, inkludert et nasjonalt løft innen maritim satsning.

Det er derfor ikke overraskende at kommisjonen under ledelse av statsforvalter Knut Storberget slår fast at Olavsvern i Tromsø må gjenreises som en av Norges viktigste sjøforsvars-baser. (Kapitel 16:2, side 303). Dette er en av de få sektorer som kommisjonen har studert i detalj, under tittelen «Mottak av allierte ubåter». Det er således et behov for å øke kapasiteten – og kommisjonen skriver at en løsning er å leie tilbake Olavsvern og så gå i gang med å utvide basen til å ta mot større ubåter enn de som i dag må legge til industrikaia ved Grøtsund. Leiekostnader på 50 mill. kroner pr. år og utvidelseskostnad på 200 mill. kroner.

Alternativet? Det er å bygge ut Haakonsvern ved Bergen til en kostnad på 3,5 milliarder kroner i investeringer og 100 mill. kroner i drift. Minst ett av disse tiltakene vil være nødvendig om Norge skal kunne forsterke sitt samarbeid med USA, Storbritannia og Tyskland samtidig som Norge gjennomfører en maritim satsing. Valget bør være enkelt, både av økonomiske hensyn så vel som den strategiske verdi. Vi kan umulig være så blinde at vi ikke ser verdien av Olavsvern i Tromsø og det å unngå fem-seks seilingsdøgn med den store risiko dette er i krigstid. […]

Men det aller viktigste er at flyene må spres på flere baser. En bør intensivere igangsatte initiativer for spredningskonsept for militære fly i Norge. Konseptet må tilføres tilstrekkelige ressurser, logistikk, våpenlagring og ikke minst øving og trening. Her er nordiske løsninger særlig relevante. Bardufoss og Andøya får økt betydning som flystasjoner – og samarbeidet med Sverige og Finland gjør det naturlig å se for seg et samkjør mellom Rovaniemi, Kallax (ved Luleå) og Bardufoss med kampfly fra de tre land som vekselsvis kan operere fra de respektive basene, med støtte fra allierte flystyrker. Läs artikel

Finland har knapt blitt varm i trøyen som Nato-medlem, før de første konkrete endringene i landets sikkerhetspolitikk blir synlige.

I slutten av april var en amerikansk delegasjon på plass i det finske utenriksdepartementets lokaler på Skatudden i Helsingfors, for å forhandle om en såkalt DCE-avtale, Defence cooperation agreement. Dette er samme type avtale som allerede Norge har inngått med USA, og som innebærer at det amerikanske forsvaret får lov å bruke det som på kryptisk byråkratisk språk heter omforente områder.

Det gjelder på flyplassene Rygge, Sola og Evenes i tillegg til marinebasen Ramsund. Dette er allerede etablerte norske militærbaser. Amerikansk personell fra disse basene er underlagt norsk lov, men skal ved lovbrudd straffeforfølges av amerikanerne selv.

Ifølge den finske avisen Helsingin Sanomat så er planen at forhandlingene skal fortsette inn i 2024, før en avtale legges fram for godkjenning i den finske Riksdagen. […]

USA forhandler også om DCA-avtaler med Sverige og Danmark, selv om Sverige ennå ikke formelt har blitt tatt opp som medlem av Nato. Läs artikel

Utbildningsminister Mats Perssons (L) beslut att förändra lärosätenas styrelsers mandatperioder och sammansättning har ministern själv beskrivit som ”extraordinärt”.

Beslutet har som bekant utlöst en massiv, rentav extraordinär kritikstorm, men Mats Persson vidhåller sitt beslut. […]

– Statsrådet förklarade att det nu råder ett nytt säkerhetspolitiskt läge, bland annat på grund av det kommande Nato-medlemskapet, berättar Erik Renström, rektor vid Lunds universitet och en av dem som deltog i mötet.
– Vi rektorer höll med om det säkerhetspolitiska läget, men framhöll att säkerhetspolitik inte bäst förs i lärosätenas styrelser. Vi framförde också oro över den akademiska friheten om politiken ska peka ut speciell kompetens i styrelserna. […]

Turbulensen och oron har pågått sedan Mats Persson den 27 april offentliggjorde beslutet att styrelseledamöterna ”utses för en kortare period (17 månader) än vanligt (3 år) mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget och vikten av att sådan kompetens ingår i styrelserna”. Läs artikel

Hungarian Foreign Minister Peter Szijjarto urged NATO to make an effort to not turn the Russia-Ukraine war into a NATO-Moscow conflict. According to the Russian news outlet, Tass, a diplomat asserted that the Western alliance should make all efforts to stay out of direct involvement in armed conflict with Russia. This is not the first time Szijjarto has warned about the direct conflict between Russia and the Western alliance. The tensions between the two nations have escalated even more after two drones attacked the residence of Russian President Vladimir Putin.

”We must do everything to ensure that NATO does not become part of the conflict and does not come into direct conflict with the Russian Federation,” the Hungarian Foreign Minister told CNN. ”We insist on this decision, and I hope it will be respected in the future. Otherwise, if NATO were to drift into this conflict, it would carry the risk of the outbreak of World War III,” the top diplomat added. Szijjarto made similar assertions in March and also expressed his concerns over excessively arming Ukraine amid the war. Läs artikel

[…] Sedan var det dags för de tre stora partiernas representanter i Justitieutskottet att med varierande grad av kreativitet och fantasi försöka vifta bort alla kraftfulla invändningar från lagkloka mot ett straffrättsligt hopkok till ännu en av alla dessa terrorlagar.

Deltagande i terrorist­organisation ska kriminaliseras. Det blir brottsligt att ta hand om utrustning, sätta upp läger, ordna möteslokaler, laga mat eller ansvara för transporter. Något som i förstone låter rimligt, men så luddigt som paragraferna är utformade kan den som stödjer en beväpnad frihetsrörelse som försöker införa demokrati komma att klassas som terrorism. Det är, om inte annat, för väl att den här lagen inte fanns under 1980-talets breda svenska stöd för ANC:s kamp mot apartheidregimen i Sydafrika. Trångt hade det blivit i fängelserna. […]

Sannolikt tänkte inte sångfåglarna för ett ögonblick på att det i dag är pressfrihetens dag.

I helgen stoppade SVT ett reportage av rädsla för den nyligen stiftade lagen om utlandsspionage. I eftermiddag finns en bred parlamentarisk majoritet för en bestämmelse som kan göra journalister till terrorister. Läs artikel

Justitieutskottets betänkande 2022/23:JuU20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett nytt brott i terroristbrottslagen, deltagande i en terroristorganisation. Det nya brottet innebär ett särskilt straffansvar för den som deltar i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen.

Straffskalan ska vara fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt ska straffskalan vara fängelse i lägst två och högst åtta år. Om gärningsmannen har lett terroristorganisationen ska straffskalan vara fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid.

Det ska även vara straffbart att finansiera deltagande i en terroristorganisation, att offentligt uppmana och rekrytera till brottet samt att resa utomlands i avsikt att begå brottet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2023. Läs utskottets betänkande

Utenriksminister Anniken Huitfeldts svar på et spørsmål fra André Skjelstad om planleggingen av forsyningslinjer mellom Norge, Sverige og Finland i forbindelse med Nato-utvidelsen.

Fra representanten Skjelstad, V, til utenriksministeren:

Hvordan er Norge koblet på planlegging av øst-vest korridorene/forsyningslinjer mellom Norge og Sverige, samt Norge og Finland i forbindelse med Nato-utvidelsen?

Utenriksministern: […] Et samlet Norden i Nato vil innebære endring i Norges rolle i mottak av allierte forsterkinger. Norge vil bli en sentral mottaker av forsterkinger også for videre forflytning til Finland og Sverige. Dette vil sette nye krav til mottaksapparatet i Norge. Forsvarssjefene i Norge, Danmark, Finland og Sverige har pekt på fire områder som sentrale for å sikre allierte militære forsterkninger til Norden. Disse er Ofotfjorden, Trondheimsfjorden, Göteborg-regionen og Esbjerg havn i Danmark. Läs svaret

Sveriges Television stoppade nyss en planerad publicering kopplad till de läckta Pentagon-dokument som genererat rubriker världen över.

Kartbilder från Ukraina, som visar på svagheter i landets energiförsörjning, bedömdes av SVT som både relevanta och med allmänintresse. Ändå fattade ansvarig utgivare Charlotta Friborg beslutet att inte publicera. Orsaken är de nya spionerilagar som trädde i kraft vid årsskiftet, som Aftonbladet kultur skrivit åtskilligt om. SVT kunde helt enkelt inte veta om de skulle begå ett allvarligt lagbrott om de publicerade.

Men ett möjligt brott kanske är nödvändigt för att vi ska få klarhet i vad som gäller.

I Medierna i P1 beskriver Friborg lagen som ”absurd”. Det är en korrekt beskrivning och anledningen till att remissinstanser, yttrandefrihetsexpertis och jurister motsatte sig spionerilagen. Invändningar som både föregående och nuvarande regering helt struntat i.[…]

Principiellt är det extremt intressant och för yttrande- och tryckfriheten är det en avgörande fråga.

Men även att testa lagens gräns riskerar att få konsekvenser som är svåra att försvara. Ansvarig utgivare måste vara först och främst vara beredd att ta ett eventuellt straff. Dessutom måste den som gör publiceringen vara beredd på de kostnader och den tidsåtgång som en rättsprocess innebär. Utöver det måste publicisten som tar striden vara säker på att ingen källa riskerar att röjas under processen. För även i det avseendet är lagen svåröverskådlig och medier kommer ha svårt att veta vad en publicering leder till för långt fler än utgivaren. Läs artikel