Viktigt för mig är att man snarast får till stånd förhandlingar i förebyggande syfte som förhindrar att kriget blir utdraget och kräver allt fler offer och leder till allt större förödelse och till slut ställer oss inför ett omöjligt val: antingen aktivt ingripa i kriget eller lämna Ukraina åt sitt öde för att undvika ett första världskrig mellan kärnvapenmakter
Professor Jürgen Habermas i Süddeutsche Zeitung 15 februari 2023
Spänningarna ökar och den säkerhetspolitiska situationen blir mer hotande på Nordkalotten.
Rysslands invasion av Ukraina gjorde slut på nästan 30 år av samarbete i Arktis. Den 3 mars förra året meddelade de sju stater (USA, Kanada, Danmark, Norge, Sverige, Finland och Island), som förutom Ryssland ingår i Arktiska rådet att man pausade verksamheten som protest mot den ryska invasionen.
Stormakterna har det senaste året fastlagt nya strategiska doktriner för Arktis med innebörden att man i regionen trappar upp militärt och sätter de säkerhetspolitiska målen före ekonomi och infrastruktur.
Ryssland presenterade i mars 2020 en strategi för Arktis, där man pekade ut USA och Nato som de största säkerhetshoten mot landet och deklarerade att man skulle försvara de arktiska vattnen med alla till buds stående medel. Men man uttryckte också målsättningar som att stärka relationerna mellan staterna i regionen inom ekonomi, vetenskap, samfärdsel och kontakter över gränserna. Dessa skrivningar om samarbete har nu strukits i en ny utgåva av doktrinen som president Putin presenterade den 21 februari i år. Istället prioriteras de säkerhetspolitiska målen som överordnade.
USA tog fram sin nya doktrin för Arktis i oktober förra året, som ersätter den tidigare från 2013. I den nya doktrinen sätts säkerhetsfrågorna som första punkt.
The report Navigating Breakup: Security realities of freezing politics and thawing landscapes in the Arctic is an input to the Arctic Security Roundtable (ASR) and the Munich Security Conference in February 2023. It provides insights into both established and novel drivers of change in Arctic and security governance. Chapters cover the impacts of climate change on the physical environment, human security and the Arctic region’s military operational environment, and review the regional security policies of the three major powers (USA, China and Russia). […]
Ensure firm and clearly signalled deterrence: In a political environment marked by fundamental differences in values and perspectives regarding the international security order, states responsible for Arctic activity must find ways to reduce the risk of incidents and misunderstandings. This applies particularly to military activity. Measures to address these challenges must be reciprocal and carefully tailored to specific needs and requirements. Given the reduction of diplomatic contact with Russia in the Arctic, the burden of signalling now lies even more squarely in the military/security sphere. Deterrence must be firm but balanced, aimed at sending a signal of commitment and resolve rather than aggression. When Sweden and Finland eventually join NATO, allied military activity in the region should continue to adopt a defensive posture. Deterrence through exercises, training and other activities must signal cohesion and credibility while also paying attention to Russian sensitivities regarding the country’s SSBNs and their supporting infrastructure. Läs rapporten
Under fredagen har amerikanska Bomber Task Force med B 52:or samövat med och eskorterats av svenska Jas 39 Gripen genom svenskt luftrum.
Denna typ av samövning är något Försvarsmakten gör återkommande och är väl etablerat. Sverige har ett väl utvecklat militärt samarbete med USA och tillsammans med andra bygger vi säkerhet och stabilitet i vårt närområde.
– Under dagens samövning eskorterade vi de amerikanska bombflygplanen med våra gripenplan genom svenskt luftrum under cirka en timmes tid. Flygningen skedde på hög höjd och den kunde genomföras som vi planerat. Det blev ett bra övningsutbyte, säger flygvapnets operationschef överste Peter Greberg. Läs pressmeddelande
Sverige kommer att skicka ett tiotal svenska Leopard 2-stridsvagnar till Ukraina och även bidra i den internationellt samordnade leveransen av luftvärnssystemen Hawk och Iris T. Det meddelar regeringen på fredagen.
– Det är de beslut vi har fattat, säger statsminister Ulf Kristersson (M).
Statsminister Ulf Kristersson (M) och försvarsminister Pål Jonson (M) presenterade på fredagseftermiddagen ett nytt militärt stödpaket till Ukraina. […]
Jonson betonar symboliken i att presentera det militära stödpaketet på årsdagen av den ryska invasionen.
– Det är naturligtvis en markering från vår sida gentemot Ryssland, men framför allt gentemot Ukraina, att vi stödjer dem genom att vi idag presenterar ett nytt vapenpaket, säger han.
Så sent som i går, torsdag, meddelade regeringen att Sverige kommer att ge ytterligare cirka en halv miljard kronor i stöd till Ukraina. Stödet fokuserar primärt på humanitära insatser och Ukrainas energisektor, vilket är tänkt att finansieras via biståndsbudgeten. Läs artikel
Läs även kommentar om förslag att skicka mer vapen till Ukraina: Sverige skall inte dras in i kriget
From: Lawrence S. Eagleburger
Parting Thoughts, U.S. Foreign Policy in the Years Ahead, January 5, 1993
In a few weeks, you will become the first Secretary of State confirmed by the Senate in the post-Cold War era. The world that awaits you is a much different place than the one you and I have known through many years of government service. It is a world in the midst of revolutionary transition, in which you will have both an historic opportunity to shape a new international order and a sobering collection of problems to contend with.
During your tenure, many achievements are possible: a genuine new partnership with Japan for global economic growth and security; a new trans-Atlantic compact linking us to the European democracies; the gradual incorporation of a reforming Russia and the East Europeans into a stable European system; peaceful reunification of the Korean peninsula; normalization of relations with a reforming Vietnam; the departure of Castro and the peaceful emergence of a free Cuba; expansion of free trade arrangements and consolidation of democratic institutions throughout the Hemisphere; nonracial democracy in South Africa; the invigoration of UN peacekeeping and peacemaking capabilities; and, not least, a whole series of Arab-Israeli peace agreements.
That’s the good news. The bad news is that there are at least as many troubles awaiting you as opportunities. Three immediate problems top the list, in my view: (1) the possible outhreak of a general Balkan war; (2) a breakdown of reform in Russia and a reversion to some form of authoritarian rule; and (3) the continuing threat of deepening global recession and trade wars between regional blocs, fueled by a collapse of the Uruguay Round and domestic political weaknesses throughout the West. Läs brevet
The United Nations General Assembly on Thursday adopted a resolution calling for Russia to withdraw its troops from Ukraine, almost exactly one year after it invaded the neighboring country.
In the 193-member body, 141 members voted in support of the resolution, exceeding the two-thirds threshold needed to pass.
Seven members — Belarus, North Korea, Eritrea, Mali, Nicaragua, Russia and Syria — voted against the resolution. Thirty-two members abstained, including China, India, Iran and South Africa.
Finland donerar mer försvarsmaterielbistånd till Ukraina. Republikens president fattade beslut i ärendet den 23 februari 2023 på framställning av statsrådet. Detta är den trettonde försändelsen av försvarsmaterielbistånd från Finland till Ukraina.
Som ett led i det internationella Leopard-samarbetet kommer Finland att överlåta tre Leopard 2-minröjningsvagnar till Ukraina och ge utbildning i användningen och underhållet av pansarvagnarna. De tre vagnarna ingår i det biståndspaket som det nu beslutats om.
– Det har gått ett år sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig, och Ukraina behöver fortfarande hjälp i sin försvarskamp. Vi sänder mer försvarsmateriel och deltar i Leopard-samarbetet tillsammans med våra partner, berättar försvarsminister Mikko Savola.
Av operativa skäl och för att garantera att hjälpen säkert når fram informeras det inte närmare om vad annat biståndet innefattar eller om leveranssätt eller tidsplaner.
Ersättningsvärdet av detta senaste biståndspaket uppgår till över 160 miljoner euro. I och med det uppgår ersättningsvärdet av alla försvarsmaterielpaket som Finland levererat till Ukraina till över 750 miljoner euro. Läs artikel
Den 21 februari 2022 erkände Moskva ”Donetsk- och Luhanskrepublikerna” som självständiga stater. Rätt omgående undertecknade dessa två ”stater” traktater om vänskap och ömsesidig assistans med Ryssland. De begärde rysk militär hjälp. Tre dagar senare inledde Ryssland sin ”särskilda militära operation” mot Ukraina. I slutet av september genomfördes ”folkomröstningar” i oblasten Donetsk, Kherson, Luhansk och Zaporizjzja. Den 30 september, medan kriget pågick, tillkännagav Moskva annekteringen av dessa områden.
Vi har på den här sajten utvecklat vår syn Rysslands ockupation av Krim 2014 och redovisat vår inställning till det efterföljande aggressionskriget mot Ukraina. Det finns dock anledning att utveckla den folkrättsliga synen på detta krig.
Ryssland har grovt brutit mot folkrättens principer. Men Moskva har inte underlåtit att komma med påståenden om att statsledningen agerat i enlighet med internationell rätt. Dessa påståenden förtjänar en granskning. Samma dag som Ryssland inledde sin ”särskilda militära operation” i Ukraina, den 24 februari, överlämnade Ryssland till FN:s generalsekreterare en deklaration från president Putin. Denna är huvudsakligen politiskt inriktad och utvecklar den ryska synen på hur landet känner sig hotat och inringat genom Natos expansion. Putin nämner också som en bakgrund Natos folkrättsstridiga bombkrig mot Serbien, den illegala användningen av våld mot Libyen, västs folkrättsstridiga interventioner i Syrien samt den illegala invasionen av Irak. Även om Putin i allt väsentligt argumenterar politiskt, går det dock att skönja vissa folkrättsliga referenser i deklarationen. Han hänvisar också explicit till två bestämmelser i FN-stadgan, dels till artikel 1 om folkens självbestämmanderätt, dels till artikel 51 om kollektivt självförsvar.
På torsdagen presenterades direktiven till den nya utredningen som ska föreslå hur public service ska regleras under den kommande tillståndsperioden, år 2026–2033. Förslaget ska presenteras i april nästa år och i utredningen kommer representanter från alla riksdagspartier att ingå.
Utredningen ska bland annat utreda frågan om vad som ska ingå i public service-bolagens uppdrag. I direktiven står det att kärnan i public service-uppdraget bör inriktas på ”de samhällsbehov som marknadsaktörerna inte kan tillgodose”. Samtidigt står det att utgångspunkten ska vara att stärka bolagens legitimitet och höga förtroende.
– Det är tydligt att direktiven är ett resultat av en kompromiss mellan partier som har väldigt olika uppfattning i de här frågorna. Resultatet är spretiga direktiv som är väldigt öppna för tolkning, säger Ulrika Hyllert och fortsätter:
– Journalistförbundets uppfattning i den här frågan är tydlig. Journalistförbundet vill värna det breda uppdraget. Public service är så mycket mer än nyheter och samhällsjournalistik. Till exempel underhållning som inte utgår från att det ska vara möjligt att sälja reklam. Läs artikel
Hungary’s parliament is planning to send a delegation to Sweden and Finland before taking a decision on the two countries’ entry into the North Atlantic Treaty Organization.
Prime Minister Viktor Orban on Thursday asked his Fidesz party to support the Nordic countries’ accession, according to Mate Kocsis, the party’s parliamentary group leader. The group, which has a majority of seats in parliament, was “divided” on the issue and is seeking further information, he said. Läs artikel