Månad: juli 2022

Construction of the new large harbor facilities on the west side of the Kola Bay has officially acquired status as strategic importance for Russia. It was during a meeting with the Government that dictator Vladimir Putin instructed work to be prioritized. Everything necessary must be done to complete the Murmansk Transport Hub project as soon as possible, Putin said according to regional media reports.

Secretary of the Security Council, Nikolai Patrushev, told Putin that the Baltic Sea turns into an inland sea for NATO as Finland and Sweden join the Alliance making transshipment of goods via Murmansk one of the main transport routes for Russia.

Murmansk is the only year-round ice-free port in European Russia with direct access to the North Atlantic.

Patrushev argued that the importance of Murmansk now will be just as it was “in the years of the Great Patriotic War” (Second World War). Läs artikel

“Basepolitikken kan trygt avvikles. For å være helt ærlig, egentlig vet vi ikke om den noen gang har hatt betydning, bortsett fra å begrense vår egen handlefrihet“, skriver pensjonert generalløytnant og tidligere sjef for Forsvarsstaben, Arne Bård Dalhaug, i DN 13. juli.

Det er ganske så interessant at en høyt plassert offiser for åpen scene bekjenner at han aldri har hatt noen tro på et sentralt element i norsk forsvars- og sikkerhetspolitikk i sin tjenesteperiode. Gad vite hvor mange offiserers syn generalløytnanten gir uttrykk for.

Som altså unnsier en grunnstein i vår forsvars- og sikkerhetspolitikk i alle år siden 1949, Einar Gerhardens doktrine om balansen mellom avskrekking og beroligelse. Selv om Erna Solberg og Ine Eriksen Søreide gjorde sitt beste gjennom åtte år for å ødelegge den. Läs artikel

[…] Basepolitikken har alltid vært omdiskutert. Den såkalte tilleggsavtalen om forsvarssamarbeid mellom USA og Norge er ikke uproblematisk, som professoren påpeker. Han mener likevel den er klok. I fredstid har den lite amerikansk fotavtrykk, men muliggjør rask støtte ved behov.

Så er de fire “McDonald’s-basene” egentlig et brudd med basepolitikken? Kan man for egen del spørre, selv om man hverken er oberstløytnant eller professor. At utenlandske styrker ikke stasjoneres i Norge i fredstid, må jo nettopp innebære at vi legger til rette i fredstid for mottak av allierte styrker for å lette assistansen i krig eller når krig truer. Dette gjorde vi jo hele tiden under den kalde krigen. Problemet med tilleggsavtalen er ikke dette, men at den går lenger enn langt i jurisdiksjonsspørsmålet. Og at basene også må ses i sammenheng med USAs globale strategi, som slett ikke alltid er sammenfallende med småstaten Norges.

Oberstløytnanten, i motsetning til generalløytnanten, tror ikke at norsk sikkerhetspolitikk blir bedre av å ha utenlandske styrker permanent stasjonert på baser i Øst-Finnmark. Vi trenger ikke å provosere unødig ved å ha felles øvelser med kampfly nær Kaliningrad. Det gir liten merverdi å øve med amerikanske bombefly langs grensen til Russland. Professoren påpeker noe særdeles viktig, Norge er i en helt annen strategisk og historisk tradisjon enn Polen og Baltikum.

-Norge er geopolitisk knyttet til Russland til evig tid, fremholder oberstløytnanten. Vi må se lenger enn til Putin. I det lange løp ønsker vi lavspenning, folk-tll-folk-samarbeid, integrert handel, større forståelse for hverandre og alle gode mekanismer som kan redusere faren for krig. Det er nettopp dette balansen mellom avskrekking og beroligelse skal ivareta. Läs artikel

Tyskland har tidligere lovet Ukraina 50 slike luftvernsystemer.

Ifølge en TV-sendt uttalelse fra Ukrainas forsvarsminister Oleksij Reznikov har landet også mottatt titusener av runder med ammunisjon.

Det er andre gang at Ukraina mottar tunge våpen fra Tyskland. I juni leverte Tyskland sju artillerivogner med en rekkevidde på skytset på 40 kilometer.

Gepard er et mobilt luftvernsystem basert på stridsvognen Leopard. Läs artikel

I Finland väcker ett förslag om att stoppa ryssar från att kunna få turistvisum debatt.

Ställföreträdande statsministern Aki Lindén ställer sig bakom förslaget

Vd:n för turism- och restaurangförbundet i Finland menar att det vore spiken i kistan för vissa företag som verkar vid östra gränsen och från Rysslands håll hotar man med motåtgärder, rapporterar tidningen Helsingin Sanomat. Läs artikel

EU-länderna kom under tisdagen överens om att skära ner på användningen av naturgas med 15 procent under den kommande hösten och vintern. Beslutet fattades vid energiministrarnas möte i Bryssel.

– Beslutet fattades med mycket stor enhällighet och det finns en stor solidaritet i frågan, säger näringsminister Mika Lintilä (C) som representerade Finland vid mötet.

Ungern var det enda EU-landet som motsatte sig förslaget.

Tidigare har också Spanien riktat kritik mot planerna, men Lintilä är nöjd över att alla stora EU-länder nu ställde sig bakom sparmålet.

Genom beslutet ska varje medlemsland sänka sin gasförbrukning med 15 procent under tiden från den första augusti till den sista mars 2023. Som utgångspunkt för sänkningen gäller gasförbrukningen under de senaste fem åren. Sparandet av gas ska visserligen göras på frivillig väg, men om det uppstår stora problem i den europeiska gasförsörjningen finns en möjlighet att fatta beslut om bindande sparmål. Läs artikel

[…] Gotland är ett militärstrategiskt viktigt område i Östersjön. För den som vill skapa eller motverka ett direkt hot mot svenskt och finskt fastland samt mot de baltiska länderna, är kontrollen över Gotland avgörande. Därför är det nödvändigt att fortsätta förstärka den militära närvaron på Gotland. Dagens nivå räcker inte.

I övre Norrland är det av stor vikt att se över hur försvaret av nordkalotten ska kunna förstärkas samt hur den militära förmågan och närvaron skulle kunna stärkas, till exempel i form av särskilda gränsjägarförband. Här finns ett samarbete med Norge och Finland som är under utveckling. Ambitionen är att i ökad utsträckning ta gemensamt ansvar för säkerheten i den nordliga regionen.

Samma sak gäller för området som sträcker sig från Oslo, svensk västkust ned till de danska sunden och inloppet till Östersjön. Här är det av vikt att såväl sjö- som luftstridskrafter finns närvarande och att ett gemensamt ansvarstagande finns planerat från Norge, Danmark och Sverige.

Andra strategiska områden som Försvarsmakten har att beakta är:

Behovet av att stärka armén genom en förstärkt brigadförmåga. Att uthålligt kunna föra strid på land är en nödvändig kompetens. Sverige är ett stort land där krigsorganisationens omfattning måste öka och försvarsstrukturerna förstärkas på ett sådant sätt att de uthålligt både kan försvara vårt land och kunna slå tillbaka ett fientligt angrepp. Brigader där kombinerade vapen kan verka i ett sammanhållet system är en viktig komponent i detta. Det handlar också om att förstärka fristående förband som jägar-, infanteri- och funktionsförband. […]

Även om Sverige tillsammans med Finland ansökt om Nato-medlemskap måste vi fortsätta stärka det nationella försvaret. Det är tydliggjort i Nato-stadgans artikel 3 att varje medlemsstat ska kunna både motstå ett väpnat angrepp och kunna försvara det egna territoriet. Läs artikel

En iransk fängelsetjänsteman har nyligen dömts för folkrättsbrott i Stockholms tingsrätt. Med tanke på mängden vittnen tycks han ha tagit del i en lång rad kränkningar och verkställanden av dödsstraff. Låt vara att han förmodligen inte själv tycks ha fattat de dömande besluten. Han har varit en aktiv medlöpare till den mordiska regimen i Iran.

Det är enkelt att känna avsky. Därför vill jag gärna sympatisera med det fällande domslutet och det mycket hårda straffet. Men å andra sidan finns det anledning till tvekan. Den landsflyktige professorn em vid Stockholms universitet, Said Mahmoudi, uttrycker i SR själv bekymmer över att tingsrätten tagit sig domsrätt. Som folkrättsexpert menar han att det inte alls är säker att gällande konventioner ger svenska domstolar en rätt att döma i utländska konflikter av detta slag. Alltså inte ens med stöd i svensk lag (som i så fall strider mot folkrätten).

Enligt min mening måste man acceptera – och hylla – internationella domstolar som världens stater själva enats om som domare i internationella ärenden. En helt annan sak är att Sverige som nation själv griper rätten att döma i tvister av ett slag som klart ligger utanför nationens sedvanliga kompetens i straffrättsliga mål. Hur ska en svensk tingsrätt korrekt kunna bedöma vad som egentligen hänt vid iranska fängelser? Är inte risken stor att vittnena vid domstolen huvudsakligen kommer från ena sidan, dvs från anhöriga till dömda och dödade fångar? Även processer i en diktatur måste handläggas med öppenhet för motsidan, den iranska regimen, som inte getts möjlighet att få sin inställning framförd fullt ut.

Enligt min mening är straffrätten normalt en nationell fråga – med undantag som sagt för fall med tydligt stöd i folkrätten – varför svenska staten och dess domstolar tyvärr riskerar att inte vara rätt forum. Vad som sker i Iran – lagligt eller olagligt – bedöms normalt bäst på plats och med hänsyn till nationell lagstiftning där brottet inträffat. Läs artikel

Det ryska gasmonopolet Gazprom meddelar att man från onsdag drar ned på sina gasleveranser via gasledningen Nord Stream 1 till 33 miljoner kubikmeter om dagen – motsvarande omkring 20 procent av ledningens kapacitet.

Rocket artillery systems from a number of NATO members have practised synchronising their fire during Dynamic Front 2022, a US-hosted artillery live-fire exercise held in Germany.

NATO say here that during the exercise, Multiple-Launch Rocket Systems (MLRS) from Slovakia, the United Kingdom and the United States were used to perform fire missions under the command of a multinational higher headquarters, played this year by the UK-led Allied Rapid Reaction Corps (ARRC). […]

Additionally, Joint Terminal Attack Controllers (JTACs) from NATO invitee Finland worked alongside JTACS from the Czech Republic and Spain to direct the artillery fire while also calling in simulated air strikes from the US Air Force fighters.” Läs artikel