Flygbaser med amerikanska soldater beskjutna, di.se

En militärbas i Irak, där även amerikanska soldater är stationerade, har beskjutits med raketer. Minst fyra irakiska soldater skadades i attacken, uppger militärkällor.

Åtta raketer av typen Katjusja avfyrades mot flygbasen al-Balad, cirka åtta mil norr om huvudstaden Bagdad, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Majoriteten av de amerikaner som befunnit sig på den irakiska basen har nyligen lämnat området på grund av konflikten med grannlandet Iran.

Det finns inte fler än 15 amerikanska soldater och ett enda plan på al-Balad, säger en militärkälla till AFP.

Ingen grupp har tagit på sig attacken. Läs artikel

Ikke sett bevis for Trumps påstand om iranske angrepsplaner, forsvaretsforum.no

USAs forsvarsminister Mark Esper sier han ikke har sett noe konkret bevis for at Iran planla angrep mot fire amerikanske ambassader, slik Donald Trump hevdet.

Jeg så ikke noe som dreide seg om fire ambassader, sier Esper til CBS søndag.

– Jeg deler presidentens syn om at sannsynligvis, min forventning var at de ville være ute etter våre ambassader, tilføyer han.
Likvideringen av den iranske generalen Qasem Soleimani i Irak 3. januar brakte USA og Iran på randen av krig. På hjemmebane fortsetter presset på Det hvite hus om å utdype nøyaktig hva som utløste angrepet, og hvorvidt det var berettiget. Läs artikel

Iran redo att ersätta offrens anhöriga, bt.se

Offer och anhöriga kan ha svårt att få ut ersättning från flygbolag och länder vid flygplanskatastrofer.

Men efter att Iran erkänt att man skjutit ned ett ukrainskt plan utanför Teheran ökar sannolikheten för att anhöriga till de 176 ombord får ekonomisk gottgörelse. Efter tre dagars förnekande sade president Hassan Rouhani att det var ett ”oförlåtligt misstag”, han lovade kompensation till offrens familjer och sade att de ansvariga ska straffas, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Innebär det att familjerna verkligen blir kompenserade?

– Ja, det finns goda möjligheter om Iran betalar frivilligt, säger Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, till TT. Läs artikel

Magnus Meurling — en bortgång

Anders Björnsson

Juristen Magnus Meurling har ryckts bort, alldeles för tidigt. Han blev 72 år. Magnus var en del av det radikala uppbrottet på Stockholms universitet under åren kring 1970. Han bar på traditioner: pappa Karl var rektor för Bandhagens gymnasium, ett av de första kommunala, och hade inte bara författningssamlingar utan även Karl Marx’  skrifter på tjänsterummet; farbrodern Olle, teologistudent, föll som frivillig på republikanska sidan i spanska inbördeskriget; en annan farbror var Per, kommunist, dömd för olovlig underrättelseverksamhet under andra världskriget, renegat, disputerad religionsforskare, porrförfattare. I släkten ingick en rad småländska kyrkoherdar, alla i Kristdala  socken. Magnus var en stor inspiratör utan att ställa sig i förgrunden och skymma sikten för andra. Han följde denna sajt noggrant och lämnade då och då kommentarer till dess innehåll. Vid hans och mitt sista sammanträffande fick jag av honom praktverket Svensk försvarsvilja. Arméns frivilliga befälsutbildning och dess historia. Del I (Stockholm: Bokförlaget Opus 1950). Han tyckte att jag behövde det. Idag begravs han på Skogskyrkogården i Stockholm.

Svenskarna har fortsatt lågt förtroende för försvaret, dn.se

[…] Det visar sig att de allra flesta, 51 procent, har litet förtroende för försvarets förmåga. Inte ens en femtedel, 18 procent, har stort förtroende. En fjärdedel, 25 procent, svarar att de varken har litet eller stort förtroende, medan 6 procent svarar vet ej.

– Bland alla partiers väljare är det fler som uppger att de har litet förtroende, än som uppger att man har stort. Det är väldigt tydligt, det finns inga större skillnader mellan partierna. Män uppger oftare än kvinnor att de har litet förtroende, säger Nicklas Källebring som är opinionsanalytiker på Ipsos. […]

På frågan ”Anser du att Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato eller anser du inte det?” är svaren mera jämnt fördelade. Tre av tio, 30 procent, vill gå med medan nästan 4 av tio, 38 procent, är emot. En av tre, 32 procent, är osäkra. Läs artikel

Avbryt allt militärt samarbete med Trump, aftonbladet.se

Pierre Schori

Idag inleds årets upplaga av Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Den äger rum i en sällsynt farlig tid som förr eller senare borde tvinga våra politiker att ta ställning till de svåra frågor som väldigt många medborgare just nu ställer sig. Hur långt är den riksrättsåtalade presidenten i Vita huset beredd att gå för att bli omvald? Vad händer oss alla vid en urladdning i den redan explosiva krutdurken Mellanöstern? Frågor som alla gäller USA:s president Donald Trump. […]

Denna stormaktsarrogans riskerar förstås att få grava konsekvenser också för Sveriges säkerhet. Den borde inte lämna någon ansvarig beslutsfattare, vare sig i Sälen eller i riksdagen, oberörd.[…]

De måste ställa sig följande fråga: Är det god säkerhetspolitik att fortsätta ingå i militära operationer som i realiteten styrs av Pentagon, som i sin tur har lydnadsplikt till en person som tycks ha helt tappat förstånd och förnuft med sina hot om utplåning av hela nationer, dess ekonomier och kulturer? Hot som kvalificerar som brott mot krigets lagar. Om de skulle genomföras vore de krigsförbrytelser.[…]

Den tid är förbi då vi kan förlita oss på gott omdöme och gemensamt säkerhetstänkande i Vita huset.  Där råder kaos och envälde, cynism och girighet. Vi vet nu vad som menas med America First, och det betyder inte global säkerhet och gemensam värdegrund under FN-stadgan, respekt för folkrätt och mänskliga rättigheter. Det är dags att pausa allt militärt samarbete med Pentagon så länge Donald Trump sitter vid makten. Läs artikel 

Svenska regeringen väntar medan andra länder drar bort sina trupper

Utgivarna

Regeringen vill inte dra bort de svenska soldaterna från Irak. Utrikesminister Ann Linde säger att det ännu inte finns formellt beslut från den irakiska regeringen att de utländska trupperna måste lämna landet.

Iraks parlament har dock röstat för att den USA-ledda koalitionen skall avsluta sin närvaro och att soldaterna dras bort. Den irakiska premiärministern har begärt ett möte med USA för att diskutera en plan för hur uttåget skall genomföras. På det har den amerikanske utrikesministern Mike Pompeo svarat att man kommer att stanna.

Folkrättsligt är frågan klar. Den inbjudande staten bestämmer villkoren för vad den militärt intervenerande har rätt att göra och bestämmer också om när interventionen skall avslutas. Det grundar sig på FN-stadgans artikel 1 som slår fast principen om folkens självbestämmanderätt och respekten för alla staters nationella suveränitet.

Läs mer

Vem ska betala ersättning till offren för den iranska nedskjutningen av det ukrainska planet (PS752)? palwrange.blogspot.com

Jag blev för en stund sedan uppringd av en journalist från TT som ställde frågan om det finns några folkrättsliga bestämmelser om detta.

Iran är förstås moraliskt ansvarigt gentemot det ukrainska flygbolaget (Ukraine International Airlines; UIA) och kanske också ansvarigt enligt iransk lag. Om man inte ersätter bolaget direkt kan den ukrainska staten, som UIA:s hemstat, göra ett folkrättsligt anspråk för bolagets räkning gentemot den iranska regeringen. […]

Här kan till sist tilläggas att när USA sköt ner ett iranskt passagerarplan 1988 betalade man ut ersättning till offren på ”humanitära” grunder. Man erkände dock inte att man brutit mot folkrätten, utan att det handlade om ett misstag som var ursäktligt. Oavsett hur det förhöll sig med den saken kan man konstatera att Iran inte har försökt att undkomma ansvar på den grunden, varför det nog inte behöver diskuteras om nedskjutningen av ursäktlig,p g a den spända situationen i området eller av andra skäl. Läs artikel

Trump administration threatens to cut off Iraq’s access to key central bank, dailymail.co.uk

  • US could shut off Iraq’s access to Federal Reserve Bank of New York
  • Account there is used to collect revenue from Iraq’s sale of oil overseas
  • Without the central banking access Iraq’s economy could quickly collapse
  • Iraq’s parliament has called for US troops to withdraw from the country

The Trump administration has threatened to shut off Iraq’s access to a key central banking account if U.S. troops are forced to with drawn from the country, according to a new report.

The State Department warned that Iraq’s access to its main account at the Federal Reserve Bank of New York could be shut off if the Iraqi government asks American troops to leave, Iraqi officials told the Wall Street Journal.

The account is used to collect revenue from Iraq’s overseas oil sales, and shutting off access to it could quickly cripple the country’s economy and its government’s ability to provide basic services. Läs artikel

Germany cuts troop numbers in Iraq after Suleimani killing, theguardian.com

Germany is reducing its troop numbers in Iraq for security reasons after the death of the Iranian general Qassem Suleimani in a US drone strike in Baghdad last week.

It is the first coalition withdrawal since the Iraqi parliament voted on Sunday to call for the withdrawal of US forces from the country. The non-binding resolution has prompted a chaotic response from US officials. The German decision underlines the extent to which the assassination may have weakened the years-long efforts of the coalition forces to fight Islamic State in Iraq and Syria. Nato has already announced that all training of Iraqi forces has been suspended. […]

Canada announced it was moving some of its 500 troops based in Iraq out of the country and sending them to Kuwait. […]

UK sources confirmed on Tuesday morning that about 50 British personnel had been relocated out of Baghdad’s secure Green Zone, either to nearby Taji or out of the country. Meanwhile, about 20 military planners have flown in to help prepare for different scenarios, ranging from a deepening of the conflict with Iran to a full departure from the country. […]

British forces stopped training Iraqi soldiers in countering Isis terrorism on Sunday and the forces are focused on “force protection” – defending themselves from local reprisals, particularly pro-Iran militias. Läs artikel

 

USA försökte döda ytterligare iransk militär, di.se

Samma dag som USA dödade den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani och den irakiske milischefen Abu Mahdi al-Muhandi i Iraks huvudstad Bagdad genomfördes en attack mot en iransk militärledare i Jemen.

Abdul Reza Shahlai, en högt uppsatt medlem i det mäktiga revolutionsgardets specialstyrka Quds, dödades dock inte i attacken, uppger två amerikanska regeringsföreträdare. Försvarshögkvarteret Pentagon har inte kommenterat uppgiften. USA:s president Donald Trump sade på fredagen att Soleimani planerade flera attacker mot amerikanska ambassader vid tiden för luftangreppet i Bagdad. Utan att specificera vilka sade Trump till tv-kanalen Fox News att det förmodligen handlade om fyra ambassader. Läs artikel

Irak ber USA forberede tilbaketrekning, forsvaretsforum.no

Iraks statsminister Adel Abdul-Mahdi ber USA komme opp med en plan for hvordan de amerikanske styrkene skal trekkes ut av landet.

Abdul-Mahdi understreker at Irak mener alvor med sitt krav om amerikansk tilbaketrekning og vil ha fortgang i planleggingen av dette.

Torsdag kveld hadde han en telefonsamtale med USAs utenriksminister Mike Pompeo, der han ba USA om å sende en delegasjon til Bagdad for å utforme «en mekanisme» for tilbaketrekning, heter det i en kunngjøring fra Abdul-Mahdis kontor, gjengitt av AFP.

– Statsministeren sa at amerikanske styrker har tatt seg inn i Irak og at droner flyr i landets luftrom uten tillatelse fra irakiske myndigheter, noe som er et brudd på bilaterale avtaler, heter det i kunngjøringen. […]

Abdul-Mahdi har fulgt opp vedtaket og krever tilbaketrekning, og flere land i den USA-ledede koalisjonen – Tyskland, Spania og Danmark – har alt trukket ut deler av sine styrker. Det samme har Nato. […]

På spørsmål fredag, om Norge har fått en slik tilbakemelding, henviser Utenriksdepartementet til Forsvarsdepartementet.

– Vi venter fortsatt på en avklaring fra den irakiske regjeringen etter avstemningen i parlamentet, lyder svaret der. Läs artikel