I Norge pågår en stor debatt om det nationella försvaret. Regeringen har aviserat neddragningar av markstyrkorna, både den reguljära armén och hemvärnet. Flera partier kräver dock satsning på det nationella försvaret.
Regeringen gav i november 2016 direktiv till en utredning om de framtida markstyrkorna (länk). Utredningen skall vara klar före utgången av 2017.
Av direktiven framgår att Norge också fortsättningsvis skall förlita sig på hjälp från Nato vid ett angrepp på landet och att de egna styrkorna skall ha beredskap att delta i Nato-operationer i andra länder: ”Norge skall bidra till Natos kollektiva förvarsuppdrag.”
Målsättningen är inte att klara förvaret av landet med egna krafter, ”det militära försvaret av Norge skall främst ske som en del i en gemensam allierad insats. ”Norska förvarets uppgift är att ta upp kampen till dess allierade hinner komma till hjälp. Incidenter och kriser skall kunna hanteras av det nationella försvaret. Försvarsmakten skall kunna sättas in i strid för att möta ett angrepp på en punkt och i övriga landet ha en viss närvaro.
”Den allmänna värnplikten ligger fast”, står det i direktivet. Det betyder som i Sverige: ett yrkesförsvar kompletterat med ett fåtal pliktuttagna.
Sedan direktiven skrevs förra året har debatten rasat om det nationella försvaret, och det återstår att se om Stortinget kommer att kräva ökade marktrupper för det egna landets försvar eller om man går på linjen att krympa markförsvaret och fortsatt satsa på flyg och flotta enligt Natos behov.