Statsministerns upplysning om förändringarna i den utrikes- och säkerhetspolitiska samt i den EU-politiska omvärlden, valtioneuvosto.fi

…Säkerhetsläget i Europa har inte förändrats nämnvärt sedan förra sommaren. Situationen på Krim och i östra Ukraina har inte blivit bättre. Det står klart hur en lösning kunde se ut – ett fullföljande av Minskavtalet och respekt för Ukrainas territoriella integritet – men vi har inte sett några framsteg i den riktningen. Därför fortsätter också EU:s sanktionspolitik.

Samtidigt är det viktigt att föra en bilateral dialog med Ryssland. Ingen är betjänt av att vi tiger om problemen…

EU-medlemskapet är en central säkerhetspolitisk lösning för Finland. Dess betydelse framhävs i osäkra tider. Riksdagen slog fast mycket tydliga riktlinjer i fråga om EU:s säkerhetsgarantier för knappt tio år sedan…

Samarbetet mellan Finland och Sverige framskred även under det gångna året väl. Vi håller tät kontakt på olika nivåer, såväl politiskt som tjänstemän emellan. Försvarssamarbetet har framskridit enligt planerna. Vi har tillsammans uppnått en särställning som partner till Nato, och vi deltar i organisationens diskussioner om Östersjöregionen. Ett bra exempel på det är Finlands initiativ för att öka luftfartssäkerheten över Östersjön, vilket även har främjat dialogen mellan Nato och Ryssland…

Varje medlemsstat måste bära sitt ansvar. Finland deltar aktivt i detta arbete. Avsikten är dels att villiga och kapabla medlemsländer kommer överens om ett fördjupat inbördes samarbete i fråga om resurser genom ett så kallat strukturerat samarbete, dels att överväga ett gemensamt utvecklande av nationella försvarskapaciteter, att inrätta en egen militärstab för utbildningsinsatser ‒ som en preliminär fas ‒ och att förbättra EU:s funktionsförmåga inom krishantering…

Vi befinner oss i ett brytningsskede i historien. Typiskt för sådana brytningsskeden är att många internationella spelregler inte längre fungerar på samma sätt som förr eller att de inte respekteras. Brytningsskeden pågår inte heller för evigt, utan de upphör oundvikligen i och med att man fastställer gemensamma spelregler eller bygger nytt. Därför bör man aldrig i historiens brytningsskeden ge upp hoppet.

Finland är inte heller i detta brytningsskede en passiv åskådare, utan en aktiv påverkare. Det är viktigt att vi genom en aktiv utrikes- och säkerhetspolitik ger vårt bidrag till att bygga en stabilare, säkrare och rättvisare värld. Läs talet