Sipilä: Dialogen med Ryssland en positiv sak, Hufvudstadsbladet

Enligt statsminister Juha Sipilä anses den ökade dialogen mellan Finland och Ryssland som en positiv sak i Europa.

Sveriges statsminister Stefan Löfven ringde i efterhand och bad om ursäkt för den kritik som de svenska gästerna kommit med om mötet mellan presidenterna Sauli Niinistö och Vladimir Putin på Gullranda. Det sade Juha Sipilä i en debatt på Finlandsarenan i Björneborg på måndagen.

Enligt Sipilä har det uppfattats som en positiv sak i Europa att Finland har utökat sin dialog med Ryssland.Sipilä anser att Finland och Sverige är naturliga partner med Nato. Centerns inställning till Nato är enligt Sipilä fortfarande att ett medlemskap inte just nu är aktuellt. Om Finland någon gång blir medlem i Nato ska det enligt Sipilä ske efter en folkomröstning. Läs artikel

Lodgaard advarer mot overdreven russerfrykt: Russland har bare åtte prosent av NATOs forsvarsbudsjett, Aftenposten

Russlands forsvarsbudsjett er åtte prosent av NATOs. Under den kalde krigen var Warszawapaktens 80 prosent av NATOs. Seniorforsker Sverre Lodgaard ved NUPI advarer mot overdreven russerfrykt.

Sverre Lodgaard er seniorforsker og tidligere direktør ved Norsk utenrikspolitisk institutt og har forsket på sikkerhetspolitikk i mange år.

Han viser til at da den russiske økonomien tok seg opp igjen etter sammenbruddene på 90-tallet, ble forsvaret prioritert med høye prosentvise økninger.

– Det siste tiåret er mange store våpenprosjekter igangsatt. Lav oljepris og vestlige sanksjoner har imidlertid ført til negativ økonomisk vekst, og redusert forsvarsbudsjett i 2016, forklarer Lodgaard overfor Aftenposten.Läs artikel

Nato öppnar samtalskanal till Ryssland, Hufvudstadsbladet

Militäralliansen Nato lyfter nu med ökad kraft på locket för en dialog med Ryssland.

Under Nato-toppmötets huvudmiddag hölls en lång strategisk debatt om Ryssland. President Sauli Niinistö uppger att vikten av en dialog lyftes fram klart tydligare än tidigare.

Niinistö hänvisade till tidigare Nato-möten och de samtal han själv fört. Samtidigt underströk han att Natos Rysslandsrelation bygger på en dialog som går sida vid sida med ökade avskräckande åtgärder…

Under helgens toppmöte uppgav Nato att dess raketförsvarssystem är klart. Samtidigt beslöt man att öka den militära närvaron i Polen och de baltiska länderna.

– Jag mjuknar (till behovet av en dialog), sade Litauens president Dalia Grybauskaite som är känd för sina aggressiva Rysslandsuttalanden.

– Vi ska inte stänga in oss bakom en järnridå, tillade hon…

Försvarsminister Niinistö underströk också behovet av de olika mötena och den ökade situationskunskapen som de medförde.

– På grund av utvecklingen i Östersjöregionen vill man (i Nato) höra Finlands och Sveriges åsikter. Det passar naturligtvis Finland väl.

Sverige såg ut att ta en klart lägre profil under toppmötet. President Niinistö hade en rad bilaterala möten inbokade medan Sveriges statsminister Stefan Lövfen hade endast ett – med Finlands president.

Efter arbetsmiddagen reste Löfven hem till Sverige utan att tala till medierna. De svenska journalisterna fick nöja sig med att be president Niinistö svara på frågor om middagssamtalen. Läs artikel

Säkerhetspolitikens Plan A och Plan B, Mats Bergquist , kkrva.se

Under senare års Nato-debatt har motståndare till medlemskap nästan alltid hänvisat till den tvåhundraåriga obrutna tradition av neutralitet eller, numera, alliansfrihet Sverige representerar. En sådan framgångsrik politik överger man inte utan vidare. Anhängarna av medlemskap brukar på motsvarande sätt hävda att denna tradition inte alls är så obruten som det sägs; särskilt refereras då till det samarbete som Sverige under det kalla kriget i hemlighet bedrev med USA och en del Nato-länder och som bl a beskrivits i Mikael Holmströms bok. Alltså är steget till medlemskap inte långt.

I själva verket har ingen av sidorna helt fel. Alliansfriheten har sedan paradigmskiftet 1812 (-1814), då Sverige under Bernadottes ledning efter ett likaså tvåhundraårigt engagemang på kontinenten, drog sig tillbaka från den europeiska scenen, varit huvudlinjen i svensk säkerhetspolitik. Denna har, med en formulering jag använde under ett finsk-svenskt säkerhetspolitiskt seminarium häromveckan på President Niinistös sommarresidens, varit Plan A. Men denna Plan A har ofta, men inte alltid, ackompanjerats av en Plan B, avsedd att fungera för den händelse alliansfriheten skulle kränkas av någon stormakt. Omvärlden skulle kunna utgå från att inga anfallsföretag mot främmande makt skulle utgå från svensk mark – om således svensk alliansfrihet respekterades. Men om Sverige skulle komma med i ett krig i vår del av Europa skulle Plan B kunna medföra politiskt eller militärt stöd från en annan stormakt. Läs artikel

Sannfinländarnas säkerhetspolitiska program 2015, Nationell säkerhet, perussuomalaiset.fi/

Vi återger här första kapitlet i sin helhet. Hela programmmet går att läsa på ”Sannfinländarnas…”

1. Allmän värnplikt och tillräcklig försvarsmateriel säkerhetspolitikens fundament

Kärnan i Finlands försvar och försvarsvilja har i årtionden varit en allmän värnplikt som via militärtjänstgöring och efterföljande reservisttjänstgöring har förenat unga med olika bakgrund och från olika sociala grupper i ett gemensamt mål: att försvara fosterlandet i alla situationer. Att avtjäna sin värnplikt har varit och är för mången ung man – och numera även för mången kvinna – en hederssak. Under värnpliktstiden lär man sig ta ansvar, fungera i grupp och utföra arbete för det gemensamma bästa. Värnplikten är viktig även i det avseendet, att den förebygger utslagning bland unga män genom att öka självförtroendet hos den som fullgör tjänstgöringen och genom att behandla alla rättvist både vad gäller rättigheter och skyldigheter.

Dessa faktorer har stor betydelse för den moraliska hållningen och bör enligt sannfinländarna inte underskattas. Värnplikten kan inte längre förkortas. Förslag om fyra månaders tjänstgöringstid är inte realistiska, i synnerhet som reservisternas repetitionsövningar är otillräckliga. En enskild kämpe kan säkert utbildas på fyra månader, men det behövs mer tid för att beväringen ska kunna agera som en del i en grupp. Enligt grundlagen är var och en skyldig att delta i fosterlandets försvar eller att bistå försvaret. Den allmänna värnplikten är kostnadseffektiv och samtidigt det enda realistiska sättet att upprätthålla försvaret i ett land som Finland. Den måste vara täckande. Antalet personer som är helt befriade från värnplikt bör minskas. Den som av övertygelse är hindrad att fullgöra vapentjänst eller vapenfri tjänst kan utföra civiltjänst.

Läs mer

”Möjligt att Ryssland svarar på Nato-toppmötets beslut”, vasabladet.fi

…Natos och Rysslands samarbetsråd möts på onsdag och Kaikkonen (utrikesutskottets ordförande ,c) säger att det är betydelsefullt att överhuvudtagets möts. Det var ett långt avbrott i mötena före det senaste mötet på våren.

– Det verkar som att också Ryssland vill ha en dialog. Det är ett bra tecken att president Vladimir Putin förhöll sig positivt till president Sauli Niinistös förslag om transpondrar på flyg i Östersjöregionen.

Kaikkonen säger att alla små framsteg är positiva tecken eftersom det under ett par år endast inträffat negativa saker.

– Ett transponderavtal skulle utan vidare vara en ljusglimt i den här spända atmosfären. Det skulle också vara betydelsefullt eftersom lösningen kommer genom president Niinistö och Finland. Läs artikel

Warsaw Summit Communiqué, nato.int

Issued by the Heads of State and Government participating in the meeting of the North Atlantic Council in Warsaw 8-9 July 2016.

…. In the Baltic Sea region, where the security situation has deteriorated since 2014, the Alliance has developed mutually beneficial partnership relations with Finland and Sweden on a broad range of issues.  We appreciate the significant contributions of Finland and Sweden to NATO-led operations.  We are dedicated to the continuous process of further strengthening our cooperation with these enhanced opportunities partners, including through regular political consultations, shared situational awareness, and joint exercises, in order to respond to common challenges in a timely and effective manner…

We have decided to establish an enhanced forward presence in Estonia, Latvia, Lithuania and Poland to unambiguously demonstrate, as part of our overall posture, Allies’ solidarity, determination, and ability to act by triggering an immediate Allied response to any aggression.  Beginning in early 2017, enhanced forward presence will comprise multinational forces provided by framework nations and other contributing Allies on a voluntary, sustainable, and rotational basis.  They will be based on four battalion-sized battlegroups that can operate in concert with national forces, present at all times in these countries, underpinned by a viable reinforcement strategy. ..

In a separate declaration issued today, together with Afghanistan and our Resolute Support operational partners, we have reaffirmed our mutual commitment to ensure long-term security and stability in Afghanistan.  NATO and its operational partners have committed to sustain the Resolute Support mission beyond 2016 through a flexible, regional model, to continue to deliver training, advice, and assistance to the Afghan security institutions and forces; continue national contributions to the financial sustainment of the Afghan National Defence and Security Forces, including until the end of 2020; and strengthen and enhance the long-term Enduring Partnership. Afghanistan has made a significant set of commitments.  NATO and its operational partners will continue to play an important supporting role in their delivery. Läs hela kommunikén

Interoperability Platform, tal av försvarsminister Peter Hultqvist i samband med Nato Summit 2016 i Warszawa den 8–9 juli. regeringen.se

The Interoperability Platform was established at the Wales Summit with the aim of enhancing our joint ability to tackle security challenges. I will focus my main points on why exercises are of key importance, not only from an interoperability platform, but also from the perspective of building security.

Only a few weeks ago, the Swedish-Finnish Amphibious Task Unit together with partners from the US Marine Corps, the Royal Marines and Marines from Germany conducted an amphibious landing on the Swedish island of Utö. The aim was to clear the area of a terrorist group’s stronghold and basecamp. The coordinated attack was successful and managed to break the will of the opponents. A strong and robust presence on the island was established. Läs talet

President Niinistö: Dialog med Ryssland allt viktigare för Nato, svenska.yle.fi

Natoländernas stats- och regeringschefer förde under den fyra timmar långa arbetsmiddagen igår kväll en grundlig diskussion om förhållandet till Ryssland.

Nato har gått inför en allt tydligare tvåvägspolitik gentemot Ryssland.

Å ena sidan ökar Nato sin militära närvaro i Östeuropa som ska fungera som avskräckning men å andra sidan betonar Nato även en fortsatt dialog med Ryssland.

Finlands president Sauli Niinistö deltog tillsammans med Sveriges statsminister Stefan Löfven vid arbetsmiddagen.

Presidenten säger att Nato i allt högre grad verkar betona vikten att fortsätta ha dialog med ryssarna.

– Mitt intryck är att man vid diskussionerna under middagen lade större vikt vid dialogen än man tidigare har gjort. Det verkar som att dialog och avskräckning är i bra balans. Läs artikel

Att göra sig urarva, Anders Björnsson

Sverige har en stolt tradition på den militära avspänningens område, och vår tid behöver mer än någonsin avspänning mellan motstridiga makter, inte säkerhetspolitisk eskalation eller vapenkapplöpning. Att rusta sig till försvar av eget land är en sak – där återstår mycket för Sverige att göra för att återställa sin effektiva försvarsförmåga. Att uppträda hotfullt eller delta i hot mot andra länder försvårar dock den senare uppgiften – det skapar oklarhet, i omvärlden och i den egna befolkningen, om vår defensiva grundhållning.

Hur medverkar Sverige till avspänning i dagens värld? Det är svårt att se att så alls sker. Vi deltar flitigt, ehuru alliansfria, i militär övningsverksamhet tillsammans med länder från Västalliansen, Nato; redan före det så kallade värdlandsavtalets ikraftträdande har soldater från främmande makt opererat på svensk mark, med våra myndigheters godkännande. Men vi avstår frivilligt, till skillnad från Finland och dessutom mycket envetet, från att ha några som helst officiella förbindelser, annat än strikt diplomatiska, med ett av våra grannländer, vilket är både subjekt och objekt i den nya öst-västkonflikten.

Läs mer

Dialogen med Ryssland betonades, Hufvudstadsbladet

Dialogen med Ryssland betonades tydligt vid Natos arbetsmiddag i går, säger president Sauli Niinistö.

Enligt honom betonades dialogen mer än vid tidigare Natomöten.

Enligt Niinistö är dialogen ändå i balans med Natos militära avskräckningseffekt. Nato har bland annat beslutat att öka sin militära närvaro i Polen och Baltikum. Läs artikel

Erna unnvikende om NATO-solidaritet, aldrimer.no

Statsminister Erna Solberg svarte ikke direkte da hun under NATO-toppmøtet i Warszawa fikk spørsmål om det er usikkerhet knyttet til solidariteten i NATO som gjør at Norge nå velger å etablere et langt tettere forsvarssamarbeid med Storbritannia…

Den norsk-britiske deklarasjonen ble signert med norske medier tilstede i ettermiddag. Forsvarsminister Ine Eriksen Søreide og hennes britiske kollega, Michael Fallon, signerte på et dokument der Norge og Storbritannia uttrykker en vilje til et sterkere bilateralt forsvarssamarbeid.

Dette er i tråd med anbefalingene til den såkalte Ekspertgruppen for forsvaret av Norge, som slo fast at den skrantende solidariteten innad i NATO gjør at Norge bør etablere sterkere bilaterale relasjoner med enkelte av NATOs medlemsland.

Overfor norske medier svarte statsminister Erna Solberg på en pressekonferanse tidligere samme dag unnvikende på om det er usikkerhet knyttet til om Norge egentlig kan stole på artikkel 5 som gjør at avtalen med Storbritannia nå kommer på plass.

– Vi trenger et nett av samarbeid på enkelte kapasiteter, på toppen av det samarbeidet vi har. Läs artikel