NATO-styrkene er alt for små, aldrimer.no

En av Sveriges fremste eksperter på militær strategi støtter kritikken mot norske forsvarsvalg. Tomas Ries ved Försvarshögskolan mener norske forskere tar opp «meget alvorlige spørsmål» – og tror ikke Norge nødvendigvis kan regne med NATO-støtte når det gjelder…

I går kom det ramsalt kritikk fra forsker Tor Ivar Strømmen ved Sjøkrigsskolen. Han mener norsk forsvarsplanlegging er bygget på sviktende forutsetninger og at hele Forsvaret som en konsekvens er på ville veier.

Det mest sentrale poenget er kanskje at vår egen forsvarsevne er ytterst svak, og at vi ikke kan regne med NATO-hjelp: Enten er de små NATO-styrkene opptatt andre steder, eller så er det sannsynligvis meget vanskelig å få dem fram til Norge. I tillegg mener Strømmen at Norges beliggenhet og strategiske betydning systematisk undervurderes. Den norske offentligheten tror vi er en utkant – i virkeligheten kan vi raskt bli trukket inn i en konflikt, argumenterer orlogskaptein og forsker Strømmen…

Ries har også selv brukt tid på undersøke hva slags kapasitet den såkalte hurtigresponsstyrken (NRF) til NATO har. Riktig nok har han konsentrert seg om et scenario med Baltikum i sentrum. Men han kommer til samme konklusjon som de norske forskerne: At det er veldig sannsynlig at styrken ikke er stor nok, ikke greier å komme seg dit den skal, eller allerede er opptatt et annet sted…

Tomas Ries kommer dermed til den samme konklusjonen som sine norske kolleger: Et av de mest sentrale fundamenter innen norsk militær tenkning er basert på tvilsomme eller rett og slett gale premisser. Norge kan ikke nødvendigvis stole på NATO-hjelp i en konflikt. Läs artikel

 

Om ords valörer, Anders Björnsson

Det unga millenniets övergång från invasionsförsvar till insatsförsvar i Sverige skedde närmast omärkligt. Invasion av landet betraktades vid denna tid som ett orealistiskt fall, insatser i andra länder som någonting önskvärt. Intressebaserad pragmatism fick därvid ge vika för ett idealbaserat önsketänkande.

Tänkte man någonsin på ordens valörer? Einsatzgruppen utgjorde på sin tid en av Nazitysklands mest mordiska kommandostyrkor. Dessa opererade på främmande mark; de stod utanför den reguljära arméns befälsrätt; de ingick i Hitlerregimens utrotningskampanjer. Deras uppgift var inte att försvara landet utan att förslava andra länder, att utrota oönskat befolkningsmaterial, var det sedan kunde befinna sig.

Läs mer

Aurora 17 – en repövning, Miljöpartist i grönt

Något som kanske inte framgått för alla är att ganska många soldater som tjänstgjort under Aurora 17 är totalförsvarspliktiga som genomgått repetitionsutbildning. Värnplikten lades vilande 2010 men redan 2014 återinfördes repetitionsutbildning av de totalförsvarspliktiga som var krigsplacerade i insatsförband (ett drygt halvår efter att jag föreslagit det på denna blogg).

Den huvudsakliga bristen med den nya personalförsörjningen med anställda soldater och sjömän var att förbanden hade för stora vakanser och därigenom inte kunde öva med komplett förband. Luckorna fylldes med pliktpersonal och genom att dessa kan kallas in till repetitionsutbildning blir det möjligt att säkerställa att all krigsplacerad personal har relevant utbildning samtidigt som hela förbandet övas. Nu under Aurora 17 har ett antal förband övat med pliktpersonal vilket beskrivits på Försvarsmaktens hemsidor:..

Jag hoppas, och tror, att alla inom Försvarsmakten ser fördelarna med att kunna öva krigsförband och inte bara enskilda soldater och det känns som att man nu börjar återupptäcka fördelarna med värnplikten. Idag ryckte 200 pliktsoldater ut från Amfibieregementet och deras utryckningsmarsch sändes live på Amfibieregementets facebook. Riktigt bra att man på det här sättet visar sin uppskattning av pliktsoldaterna och vårdar totalförsvarsplikten som institution! Läs artikel

Manövern Aurora 17 avslutas, puolustusvoimat.fi

Försvarsmakten medverkade i Sveriges försvarsmakt huvudkrigsövning Aurora 17 med övningstrupper från armén, marinen och flygvapnet. I manövern deltog från Sverige omkring 19 000 soldater och andra myndigheter, samt trupper från Finland, Litauen Norge, Polen, Frankrike, Danmark, Estland och Förenta Staterna. Manövern avslutas på fredag 29.9.2017…

– Aurora 17 var ett utmärkt mått på att finnarnas och svenskarnas utbildning och förmåga vilar på en god grund. Tillämpandet av de grundläggande metoderna för strid lyckades i krävande förhållanden. Dessutom fick vi under bara några dagar en gemensam stridtrupp utbildad, som klarar av att genomföra gemensamma operationer, betonar Huhtamella. Läs pressmeddelande

Forsvarsevnen for det meste lagt i grus, aldrimer.no

Han har nettopp gått til stormangrep på den rådende militærstrategiske tenkningen. Men orlogskaptein og forsker Tor Ivar Strømmen står på sitt – og inviterer til debatt.

Det er et oppsiktsvekkende forskningsdokument han har publisert. Konklusjonene slår strengt tatt beina under mye av norsk forsvarspolitikk de siste tjue årene – i hvert fall hvis analysen er riktig.

Kort oppsummert: Tor Ivar Strømmen tror at norske styrker i en konflikt kan bli eliminert før de rekker å yte motstand. Årsaken er at norsk militær strategi har enorme huller og hviler på feilaktige antagelser. Ett eksempel er troen på at NATO kommer til unnsetning. Slett ikke sikkert, mener forskeren. I denne forskningsartikkelen kan du lese det Strømmen har skrevet i Sjøkrigsskolens fagtidsskrift Necesse.

…Me må vidare få vekk fatalismen i vår militære planlegging. Det er etter mitt syn ei myte at me ikkje kan gjere det meste på eigenhand, og det er ei myte at dette vil koste svært store deler av BNP.

Me bør også aktivt søke fleire bein å stå på enn berre NATO. Forpliktande bilaterale avtaler med andre med samsvarande interesser vil vere avgjerande i framtida dersom ikkje NATO raskt blir revitalisert. Läs artikel

Kleberg: Låt fler bli ”fredsskadade”! vk.se

Fredsskadad är ett alltmer populärt modeord i dagens konservativa debatt. Fredsskadad – värre än krigsskadad, verkar det som.

Men hur kan man vara ”fredsskadad”? Jo, så här ligger det till. I den tyvärr alltmer högerorienterade kulturtidskriften Axess (nr 6/2017) menar konservativa Katarina Tracz att 200 år av fred har gjort Sverige okunnigt i fråga om krig och fred.

”Om vi vill ha fred så måste vi förbereda oss för fred”, skrev ministrarna Margot Wallström och Peter Hultqvist i DN i somras (19/6). Men för Katarina Tracz är detta ett utslag av svensk naivitet. Hoppas man på fred ska man förbereda sig på krig, anser hon. Denna gamla romerska tanke ligger bakom sekler av förödande krig.

Fredsskadade det är de som är kritiska till storövningen Aurora 17, enligt Svenska Dagbladets ledarskribent Erik Thyselius (12/9) liksom Dagens Nyheters mest militante ledarskribent Erik Helmerson (redan 21/4). Läs krönikan

Norge og atomvåpenforbudet – hva nå? Sverre Lodgaard, nupi.no

Flere land kan slutte seg til det nye forbudet mot atomvåpen. Men har Norges storting og regjering baller til det? Sverre Lodgaard skriver i Dagsavisen.

(Dagsavisen): Atommaktene moderniserer  sine våpen og noen lager flere. Fem av ni – vetomaktene i FNs sikkerhetsråd – er folkerettslig forpliktet til å arbeide for nedrustning, men det motsatte skjer. Investeringene i nye våpen er store og dynamikken er sterk. Sikkerhet er ikke noe man kan bygge hver for seg ved å satse på siste skrik i militær teknologi. Det er tvert imot en oppskrift på økt spenning og svekket sikkerhet…

Her kommer den nye forbudsavtalen, som ble vedtatt i sommer, og som forbyr innehav og bruk av atomvåpen, inn i bildet som motvekt. Den stigmatiserer våpnene og sier nei til enhver bruk. Dermed utfordres den inngrodde avskrekkingstankegangen – et mentalt hinder som trolig er vanskeligere å fjerne enn våpnene og infrastrukturen som støtter dem…

Genève-protokollen av 1925 forbød kjemiske og biologiske våpen. På den tida var det rundt 50 stater i verden, og 40 undertegnet med én reservasjon: Så lenge våpnene eksisterte, forbeholdt de seg retten til å bruke dem i gjengjeldelse. I praksis var det altså en ikkeførste-bruk protokoll. Allierte land som ikke har atomvåpen kunne gjøre det samme og slutte seg til forbudsavtalen med den reservasjonen. Men NATOs førstebruk-opsjon må vekk – eller så må de allierte reservere seg mot den.

Ikkeførste-bruk har en innebygd nedrustningslogikk: Hvis ingen hadde dem, ville ingen trenge dem. Omlegging dit åpner for at flere land kan slutte seg til forbudsavtalen, med økt press på atommaktene som resultat.

Har storting og regjering baller til det? Läs artikel

 

Tillnyktring

Av allt att döma har den gemensamma ryska/vitryska militärövningen Zapad, som nyss avslutats, haft en väsentligen defensiv karaktär. De siffror på deltagande, som framskymtat i västliga media, har varit överdrivna, eventuellt starkt överdrivna. Detta framgår av analyser, som vi har länkat till på denna sajt, av signaturen Jägarchefen och nu senast av Mathieu Boulègue från oberoende Chatham House i London.

Också Svenska Dagbladets säkerhetspolitiske reporter Jonas Gummesson tycks dra sådana slutsatser. Det är ett faktum, skriver han, ”att Zapad både har inletts och avslutats utan några [ryska] aggressioner riktade mot omvärlden”. Upphetsade tongångar från väst, också från svensk sida, inför övningen besannades ej, konstaterar Gummesson och fortsätter med följande tänkvärda kläm:

”Att ropa vargen kommer, även om det är Putin som avses, är inte alltid meningsfullt. Snarast ger det ryssarna möjlighet att vända på anklagelserna om desinformation.”

Det är självklart att Ryssland måste få öva sina stridskrafter likaväl som Sverige sina. Måhända har ryssarna inte varit särskilt behjälpliga med öppenhet före och verifikation under själva övningen, men det är uppenbart att Väst ändå har skaffat sig tillräckligt goda underrättelser om vad som har hänt. Och de tycks inte vara särdeles alarmerande. En svensk observatör på plats har karakteriserat Zapad som en helt normal övning, utan offensiva målsättningar.

Detta kanske är nedslående för en del. Gummesson tror att de kan ha drabbats av baksmälla.

Nog behövs det framöver ett mera dämpat tonläge och mera sakförståndiga analyser när vi talar om Östersjöområdet. Motståndet mot den parallella svenska övningen Aurora 17 förefaller oss också ha varit alltför uppskruvat. Dags för tillnyktring.

Zapad-2017: ‘Normal military business’, dw.com

Was the recent Russian and Belarussian Zapad-2017 military exercise really preparation for a major conflict as some neighbors feared? DW spoke with Thomas Möller, a Swedish army observer who was there.

Thomas Möller: In accordance with the Vienna document (2011 OSCE agreement aimed at strengthening trust in security area – Ed) seven countries were invited on voluntary basis from the Belarus side to observe the Belarus part of the exercise. There were two of us from each country. We were in Belarus from September 16-21 observing the exercises.

Where exactly did you go and what did you see?

Upon arrival on the Saturday, we had an initial briefing from the Belarus escort team. On Sunday we were transported to Ruzhanski poligon, which is a training area. We observed Belarus and Russian aircraft and helicopters bombing different targets for a couple of hours. We had the opportunity to ask questions all the time and – this goes for all the observation days – all our questions were answered in an open and transparent manner. On Monday we were transported to the Osipovichski poligon, which is an artillery training area, where we watched land forces training, live firing with artillery, tanks and APCs, supported by aircraft.

One of the critical points was the number of soldiers. Some estimated that the actual number was almost 100,000. What were your impressions?

You can always discuss the numbers of soldiers. The Vienna document is mainly about land forces. What the Belarus verification agency reported – 12,700 Russian and Belarus soldiers – is a correct number I think… From an observer’s point of view I would say it is impossible to tell if it was 12,700 or 13,061. I believe the Belarus agency…

The scenario for the Belarus part of the exercise is like any other exercise. A small part of Belarus was marked out as a fictive country. Belarus and Russia stopped the attack from this ”country”. They met the attack, stopped it and made a counter attack. I would not say that they were enacting a battle between two major highly-equipped countries…

Was it a preparation for a big war as some in the West and neighboring countries feared and were concerned about?

This is normal military business as we do in all countries with armed forces. This is not training for attacking anyone. You meet the enemy, you stop the enemy, you defeat the enemy with a counter attack. We are doing the same thing in Sweden.

Lieutenant Colonel Thomas Moeller from the Swedish Armed Forces observed the joint Russian and Belarus military exercise in Belarus in September 2017. In the past, he has observed military exercises in Finland, Estonia, Spain and Poland. Läs artikel

Måste Sveriges oberoende minska? Pär Granstedt, lt.se

…Också under det kalla krigets tuffaste dagar förmådde vi föra en självständig utrikes- och säkerhetspolitik. ”Alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig” hade en reell innebörd.

Sverige och Finland bildade en neutral zon i Nordeuropa som höll kombattanterna isär. Genom ett ”för våra förhållanden starkt försvar” kunde vi säkerställa att inget kuppartat skulle kunna ta kontroll över svenskt territorium, och hota motståndaren därifrån.

Också globalt höll sig Sverige utanför stormaktskampen. Vi hade en självständig röst, som kunde kritisera bägge sidor, stå upp för avspänning, fred och nedrustning och spela en medlande roll i många internationella konflikter. Nu törs vi inte längre. Frågan är varför? Är hotet från dagens Ryssland så mycket större än från det kalla krigets Sovjetunionen? Inte om man ser till faktisk militär kapacitet. Då var Sovjets och Warszawapaktens militära kapacitet ungefär jämbördig med Natos…

Putin vet också att ett ryskt fotfäste i Sverige vore ett oacceptabelt hot för Nato. Nu har vi valt att stå utanför Nato, men ändå göra oss beroende av dess beskydd. Det verkar vara sämsta möjliga alternativ, eftersom vi tydligen hela tiden måste demonstrera vår lojalitet. Då kanske ett medlemskap med tydliga ömsesidiga åtaganden, ger oss en större handlingsfrihet.

Men vi borde åtminstone ställa oss frågan, varför vi inte kan återgå till den oberoende politik som tjänade oss så väl under det kalla kriget. Fast då behöver vi förstås ett ”för våra förhållanden starkt försvar”.Läs artikel

Macrons förslag nobbas av Hultqvist, metro.se

Frankrikes president Emmanuel Macron efterlyser ett gemensamt EU-försvar och interventionsstyrka.

Svenske försvarsministern Peter Hultqvist (S) avvisar dock förslaget.

Frankrikes president lade på tisdagen fram sin vision om EU vid ett tal. Där ingick bland annat försvarsfrågan där Macron lyfte behovet av en gemensam försvarsbudget, försvarsdoktrin liksom gemensam interventionsstyrka…

Sverige är ett militärt alliansfritt land. Vi ser att det försvarssamarbete som sker inom ramen av EU ska ske på mellanstatlig grund och utifrån sådana behov. Det vi hittills varit överens om är att bygga upp ett stöd för EU:s internationella operationer, säger Hultqvist.Han (Macron) vill ha en särskild styrka, det är inget som vi har diskuterat eller drivit och jag är inte beredd att uttala något stöd för den här idén, säger Hultqvist i anslutning till försvarsövningen Aurora. Läs artikel