Riksdagen debatterade statsrådets försvarspolitiska redogörelse. Den centrala frågan är hur Finland ska kunna hantera ökade spänningar i närområdet. Redogörelsen syftar till att trygga försvarets resurser under de kommande åren. Det är av avgörande betydelse att värna om försvarets beredskap, säger försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf).
– Vi vill inte ha krig. Därför måste Finland som alliansfritt land värna om sin försvarsförmåga, säger Niinistö. Niinistö viftar bort kritiken om att redogörelsen skulle basera sig på föråldrade hotbilder.
– Ur vilken kristallkula kan kritikerna förutspå hur ett framtida krig kommer att se ut? Vi har en lång historia av att göra felaktiga förutsägelser.
Niinistö får flankstöd av försvarsutskottets ordförande Ilkka Kanerva (Saml).
– Vi stärker inte försvaret för att förbereda oss på krig, utan för att aldrig hamna i krig igen, säger Kanerva.
Centern gläder sig över att försvaret igen får mer resurser, efter sparkuren under den senaste regeringsperioden.
– De förändrade militära hotbilderna förutsätter en god försvarsförmåga, snabb beredskap och en förmåga att reagera på olika sorters situationer, säger riksdagsledamoten Mikko Savola (C)…
Riksdagen diskuterade också förutsättningarna för ett fördjupat militärt samarbete med Sverige. Frågan är om målsättningarna för samarbetet är tillräckligt högt ställda.
– Redogörelsen begränsar inte möjligheterna att fördjupa samarbetet med Sverige, och väl så. Men samtidigt ställer man inte heller några mål för samarbetet, säger Krista Mikkonen (Gröna).
Också inom SDP vill man påskynda ett fördjupat samarbete med Sverige.
– De säkerhetspolitiska linjedragningarna är avsedda att öka på stabiliteten i Östersjöområdet. Man kan fråga sig varför regeringen inte visat en mer visionär inställning då det gäller samarbetet kring resurser, undrade Mika Kari (SDP). Läs artikel