Hultqvists och Bildts krigslinje mot Baltikum

Per Blomquist, överste 1 gr och ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Det råder ilska inom Socialdemokratin, enligt en artikel i Svenska Dagbladet (13/7), och anledningen är att regeringen inte har skrivit under FN:s konvention om kärnvapenförbud.

S-kongress en2017 var enhälligt för militär alliansfrihet. Javisst, och medborgarna är säkert för nedrustning, fred och mot krig.

Vad har hänt med regeringens politiskt-militära ledning? Solidaritet och samarbete för krig med en av kärnvapenmakterna? Sverige kan och ska försvara freden!

Två supermakter, USA och Ryssland, rustar och hotar varandra med terrorkrig. USA/Nato har flyttat sig fram gränsnära till Ryssland. Spänningen har ökat mellan antagonisterna. Vårt försvar behövs för att minska spänningen och stödja en fredlig neutral hållning. USA och Ryssland fyller luftrummet med missilrobotar för försvar och anfallsstrid. De kan nå djupt in på motpartens områden. Båda parter kan godta ett trovärdigt defensivt svenskt försvar av hela vårt markterritorium.

Läs merHultqvists och Bildts krigslinje mot Baltikum

Två nya böcker om Putin

Mats Björkenfeldt

Den första Putin-boken har skrivit av en fransk filosof: Michel Eltchaninoff, Inside the Mind of Vladimir Putin (Hurst & Co 2017). Här återges två citat vars innehåll kan ifrågasättas:

“They may be members of NATO and may have received the public reassurance of then President Obama, but it should not be forgotten that the Baltic States are also a target of choice for Moscow.”

Läs merTvå nya böcker om Putin

Den militärpolitiska situationen i Nordeuropa

Sven Hirdman

Föredrag i Talloires i Frankrike den 8 juli 2019 inför föreningen les Amis de la Prieurie de Talliores.

Min hustru och jag har sedan trettio år tillbaka ett fritidshus i Veyrier. Något som på senare tid slagit mig under mina vistelser här i Frankrike, det är – paradoxalt nog – att ingen här talar om risken för krig i Europa, medan nästan alla i Sverige tycks frukta ett europeiskt krig med Ryssland. Den främsta orsaken till denna attitydskillnad är att konfrontationslinjen mellan Öst och Väst – som under kalla kriget gick vid det så kallade Fulda Gap mellan Östtyskland och Västtyskland – nu går längre norrut vid Suwalkikorridoren mellan Polen och Litauen, nära Kaliningrad. Jag återkommer längre fram till vad det innebär.

Läs merDen militärpolitiska situationen i Nordeuropa

Sommarrepris: Satsa på fred, inte på krig

Sven Hirdman, f.d. statssekreterare i Försvarsdepartementet och ambassadör i Moskva

Vi återpublicerar här en artikel för sommarläsning (Utgivarna)

Svensk säkerhetspolitik har under de senaste åren följt den gamla romerska devisen Si vis pacem, para bellum, dvs: Vill Du ha fred, förbered Dig för krig. En klokare säkerhetspolitik vore, som f. utrikesministern Hans Blix har påpekat, att låta de gamla romarna vila i frid och tillämpa den omvända maximen Si vis pacem, para pacem, dvs: Om Du vill ha fred, förbered Dig för fred.

Läs merSommarrepris: Satsa på fred, inte på krig

Kärnvapenkonventionen – vad Wallström och regeringen äventyrar

Utgivarna

Den svenska regeringen avser inte att föreslå att Sverige undertecknar FN-konventionen om kärnvapenförbud, meddelade utrikesminister Margot Wallström på fredagen. Beskedet var väntat. Att det dröjt kan möjligen förvåna. Regeringen har förvisso varit splittrad i frågan – även det största regeringspartiet har varit det – och Wallström själv har av allt att döma förespråkat ett undertecknande och lidit nederlag. Men varför dra ut på pinan?

Wallström skyller nu på att konventionstexten, som Sverige röstade fram i Generalförsamlingen, innehåller alltför många oklarheter. Det förefaller vara ett skenargument. Vilka oklarheterna är klargörs ej. Den rena realpolitiska sanningen är ju att det saknas en riksdagsmajoritet för ett undertecknande, och därför skulle ett regeringsförslag ha varit dödfött. Detta borde ha räckt som motiv för att avstå. Ingen regering i världen skulle ställa kabinettsfråga på en sådan sak.

Läs merKärnvapenkonventionen – vad Wallström och regeringen äventyrar

Tyskland vägrar marktrupper i Syrien

Lars-Gunnar Liljestrand

USA har begärt att Tyskland går in med markstyrkor i Syrien för att delvis avlösa amerikanerna där.

Tyska regeringens talesperson Steffen Seibert meddelade den 8 juli att Tyskland har avvisat USA:s framstöt och hävdade att man redan gör tillräckligt med en styrka i norra Irak som tränar den kurdiska peshmerga-milisen.

En utökad styrka skulle dessutom kräva ett nytt beslut av tyska förbundsdagen.

Läs merTyskland vägrar marktrupper i Syrien

Neutralitet – valet för framtiden

Mats Björkenfeldt

Historieprofessorn vid Stockholms universitet Leos Müller har just släppt en intressant bokNeutrality in World History (Routledge 2019), som skildrar den roll neutraliteten har spelat under femhundra år.

Müller hävdar att neutralitet och neutrala stater, som Schweiz, Sverige och Belgien, har spelat en betydelsefull historisk roll för frihandel, folkrättens utveckling och varit nyckelspelare vad gäller handel och finanser. Han påpekar att misslyckandena under första och andra världskriget samt Nationernas Förbunds haveri under mellankrigstiden gör det lätt att avfärda neutralitetspolitik som irrelevant, omoralisk och orealistisk. ”The aim of this book is to redress this misjudgement”, noterar författaren inledningsvis. Istället vill han lyfta fram neutralitetens positiva betydelse i världshistorien.

Läs merNeutralitet – valet för framtiden

Sveriges bidrag till USA – interventioner i andra länder

Utgivarna

ÖB Micael Bydén intervjuades av CNN i Almedalen. På frågan om vad Sverige kunde bidra med till USA blev svaret att vi deltar militärt i de USA-ledda koalitionerna i Afghanistan och Irak. ÖB underströk att Sverige därmed är en pålitlig partner och ”levererar det vi lovat”.

Vi har tidigare kommenterat försvarsminister Peter Hultqvist linjeartikel om svenska försvaret där han formulerar en ny politik som inte längre ställer som huvuduppgift att hålla landet utanför krig. Istället ansluter han sig till USAs och Natos definition av Ryssland som den gemensamma fienden och gör inte klart om det är uteslutet att svenskt territorium kan komma att användas för främmande staters militära operationer mot tredje land.

Kodorden för den politiken är ”Solidaritetsdeklarationen” samt ”ge och ta emot” utländskt militärt stöd. Ingen avgränsning görs för att det enbart skulle gälla kollektivt självförsvar om Sverige blir militärt angripet.

Man kan inte förvänta sig att en svensk ÖB skall markera mot den nya politiken men Bydén hade mycket väl kunnat trycka på det som under hela efterkrigstiden varit en viktig del i den svenska säkerhetspolitiken att Sveriges bästa bidrag till fred och stabilitet i vårt närområde är att vi själva har ett starkt nationellt försvar och är beslutsamma att försvara oss. Det var en hållning som tidigare uppskattats av såväl Ryssland som USA.

I vårt grannland Finland betonar både statsledning och militärledningen betydelsen av det egna starka nationella försvaret som det bästa sättet landet kan medverka till fred och stabilitet.

Istället för att ta Finland som föredöme närmar sig Bydén den danska linjen där man baserar landets säkerhet på deltagandet i USAs och Natos internationella militära interventioner.

Nu senast visas den nya politiken på ett utmanade sätt då Sverige deltar i den av USA och Ukraina ledda flottövningen Sea Breeze i Svarta havet. Här finns inget av alla de vackra motiven som försvarsministern brukar föra fram om behovet av öva de egna styrkorna för ett starkare nationellt försvar.

Här är det bara fråga om politisk och militär maktdemonstration mot Ryssland.

USA:s nya potentiella slagfält – Sverige

Per Blomquist

Försvarsministern ger USA ett nytt potentiellt slagfält på Sveriges markterritorium! Ja, försvarsminister Peter Hultqvist (S) har mycket att förklara i militära termer, då han föreslår vårt svenska territorium till slagfält för avskräckningsgiganten USA.

Att Sverige har fått en skicklig journalist till försvarsminister framgår av artikeln på DN-debatt (28/6), där han kort politiskt beskriver både ett hot mot Sverige och en räddning av Sverige med två av världens militärt starkaste krigsmakter inblandade. Han låter svenskt markterritorium bli slagfält till nytta för den ena kärnvapengiganten mot den andra.

Trots detta enorma militära insteg på svenskt markterritorium hävdar han: ”Sverige är och ska förbli militärt ­alliansfritt, men samarbetena med andra är omfattande och har stegvis fördjupats. Det är en av huvudpelarna i regeringens försvars- och säkerhetspolitiska strategi.”

Fel strategi! Sverige ska verka för avspänning mot krig för fred.

Läs merUSA:s nya potentiella slagfält – Sverige

Fördjupningens risker

Utgivarna

Försvarsminister Peter Hultqvist har skrivit en linjeartikel. Sverige ”fördjupar” sitt samarbete med andra länder och med organisationer, det vill säga med Nato, upplyser han där. Detta sker i syfte att skapa ”reella möjligheter att verka tillsammans i en krissituation”. Sådant samarbete är ”centralt för utvecklingen av vår militära förmåga såväl nationellt som internationellt”. Det är rentav ”en av huvudpelarna i regeringens försvars- och säkerhetspolitiska strategi”.

Läs merFördjupningens risker

Bryt med diskursen!

Anders Björnsson

Om det blir krig i vår del av världen, så ska Sverige delta i det kriget. På annat sätt kan man inte tolka officiella uttalanden av svenska parlamentariker och regeringsföreträdare – fastän det heter att vi inte kan hålla oss utanför. Innebörden är att vi inte kommer att vilja avstå från deltagande – eftersom vi har förbundit oss att komma andra länder i EU och Norden som utsätts för anfall till undsättning. Detta kallas ”solidaritet”.

Läs merBryt med diskursen!

Veckans citat

I det nya regeringsprogrammet finns en formulering om att Finland inte tillåter att dess territorium används för fientliga ändamål. Formuleringen har väckt uppseende och i vissa kretsar betraktats som undfallenhet i förhållande till Ryssland. Men Sauli Niinistö låter sig inte bekommas över uppståndelsen kring formuleringen.

– Det skulle först vara märkvärdigt om man skulle säga att vårt territorium får användas för fientliga ändamål. Så uppfattar jag meningen som är helt i linje med vad den förra regeringen enhälligt slog fast i sin försvarsredogörelse.

Hufvudstadsbladet den 16 juni