Syrien riskerar att styckas upp

Lars-Gunnar Liljestrand

Ett resolutionsförslag om eldupphör i Syrien, framlagt inför FN:s säkerhetsråd av Belgien, Tyskland och Kuwait, stoppades på torsdagen genom veton från Ryssland och Kina.

De båda länderna lade istället fram ett eget förslag, enligt vilket det skulle vara tillåtet att anfalla vissa beväpnade grupper som är svartlistade av FN. Det förslaget fick inte stöd av övriga stater.

Stormaktspelet om Syrien fortsätter således.

Alla inblandade – USA, Ryssland, Turkiet, Iran, Frankrike och Storbritannien – agerar utifrån sina egna nationella intressen, och Syrien riskerar att styckas upp i intressesfärer.

Läs merSyrien riskerar att styckas upp

Alliance Formation and the Balance of World Power, waseda.jp

Stephen M. Walt

Introduktion: Stephen M. Walt är professor i International Affairs vid Harvarduniversitetet.

Han tillhör den så kallade realistiska skolan, vilket innebär att han förordar att det internationella systemet bör uppmuntra staterna att bedriva en måttlig, reserverad och stabiliserande utrikespolitik för att uppnå säkerhet.

Läs merAlliance Formation and the Balance of World Power, waseda.jp

Varför förlorar USA krigen? Depend on you yourself!

Mats Björkenfeldt

Donald Stoker var tidigare professor i “Strategy and Policy for the US Naval War College’s Monterey Program” vid Naval Postgraduate School in Monterey, California, mellan 1999 och 2017. Hans biografi Carl von Clausewitz: His Life and Work (Oxford University Press 2014) finns på den brittsika arméns ”professional-reading list”.

Stokers senaste bok heter Why America Loses WarsLimited War and US Strategy from the Korean War to the Present (Cambridge University Press 2019).

Boken klargör att de militära konflikter som USA varit inblandat i efter andra världskriget, av många kallade ”limited wars”, inte alls varit begränsade, utan istället fått USA att fastna i ”a never-ending cycle of forever wars”. Alltså motsatsen till vad man kan uppfatta som något begränsat. Stoker påpekar i en intervju i Foreign Policy (juni 2019): ”Part of the problem is that we don’t know what we want.” Liksom Clausewitz framhåller Stoker att kriget är bara fortsättningen på politiken med andra medel.

Läs merVarför förlorar USA krigen? Depend on you yourself!

Veckans citat

Når det gjelder de fremtidige utfordringene til Norge og det norske Forsvaret, handler det i særlig grad om usikkerheten vedrørende alliert støtte. «Den amerikanske sikkerhetsgarantien til Europa kan bli gradvis mer usikker på lang sikt». NATO kan i verste fall bli en «skinnallianse». På grunn av all usikkerhet om utviklingen noen år frem i tid, peker rapporten på følgende: «…både på kort og lang sikt kan det tenkes at Norden vil utvikle seg fra å være en region til å bli en mer samlet sikkerhetspolitisk aktør, som kan gjennomføre felles operasjoner eller danne en nordisk allianse». (-) «Det kan også tenkes at en nordisk allianse kan håndtere utfordringer som er for store for hvert enkelt land, men for små for NATO».

Oddvar Nygård, kommentator /Nordlys,  på nordnorskdebatt.no 13 september

Jomini och Clausewitz: om försvar och folkförsvar

Rolf Andersson

Antoine Henri de Jomini (1779–1869) föddes i en fransk kanton i Schweiz. Efter att först ha varit inriktad på en karriär som bankman slog han redan i mycket unga år in på den militära banan, sökte sig till Frankrike och gjorde där snabb karriär i den napoleonska krigsmakten. Jomini utsågs till överste 1806 och deltog i flera franska fälttåg, bland annat till det av nederlag präglade i Spanien.

Läs merJomini och Clausewitz: om försvar och folkförsvar

Margot Wallström

Per Blomquist

I samband med att utrikesminister Margot Wallström meddelade sin avgång skrev Svenska Dagbladet på nyhetsplats (7/9) om den djupa spricka som sedan lång tid rått mellan utrikesdepartementet och försvarsdepartementet. Det uppges att tjänstemän på utrikesdepartementet kallar sina kolleger på försvarsdepartementet för krigshetsare.

Sveriges medborgare är verkligen att beklaga. Sverige saknar en grundläggande värdering av landets geostrategiska och militärstrategiska utgångsläge med kringliggande makters intressen och förutsättningar.

Läs merMargot Wallström

Nytt säkerhetspolitiskt fokus?

Anders Björnsson

Dagen Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski menar att Hultqvist-linjen nu är i fara. Vad går den ut på? Att tillsammans med Förenta staterna strida mot Ryssland. Inget europeiskt land, möjligen med undantag av Polen och de baltiska staterna, har markerat så starkt mot Ryssland som Sverige. Förutsättningen för denna uppkäftighet har varit att den svenska statsledningen ansett sig kunna räkna med att ha USA i ryggen. Det skulle vara en minst lika stark försvarsgaranti som Atlantfördragets artikel fem. Men denna artikel garanterar platt ingenting. Den innehåller att löfte som i varje läge måste bli föremål för förhandlingar för att realiseras. Om detta har man börjat bli medveten i de europeiska Nato-länderna och nu också på DN:s ledarredaktion.

Läs merNytt säkerhetspolitiskt fokus?

5 miljarder till fortsatt tröskelförsvar

Utgivarna

I fredags meddelade regeringen på en pressträff tillsammans med liberalerna och centern att man kommit överens om ytterligare fem miljarder till försvaret från 2022 och därefter ytterligare fem miljarder årligen.

Partierna gick inte in närmare på vad pengarna skall användas till men hänvisningen till det tidigare framlagda förslaget från Försvarsberedningen tyder på att inriktningen fortsatt är tröskelförsvar.

Läs mer5 miljarder till fortsatt tröskelförsvar

Demokratioffensiv – nej tack!

Anders Björnsson

I en debattartikel, publicerad på utrikesdepartementets hemsida och införd i en litauisk tidning med anledning av trettioårsjubileet av en händelse som kallas den baltiska vägen, påstår utrikesminister Margot Wallström att ”Sveriges regering [har] inlett en demokratioffensiv. Den innebär att vi ska öka stödet för demokrati världen över. Vi ska främja mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Vi ska stödja journalister, bekämpa korruption och främja jämställdhet och jämlikhet.”

Det sägs inte mera konkret vilka former denna ”demokratioffensiv” ska ta sig, och det klargörs inte heller i utrikesministerns artikel hur vårt lands nationella säkerhet – det som måste vara utrikespolitikens primära uppgift – kommer att tjäna på att vi går in för att ”öka stödet för demokrati världen över”. Det kan lika gärna vara precis tvärtom. Noga beaktat innebär Wallströms uttalande ett återfall – inte det första – i 1628 års politik, när den svenska statsmakten bestämde sig för att gå till offensiv för att säkra och sprida den sanna läran över den dåtida världen. Det beslutet förlängde ett redan långvarigt krig som pågick på den europeiska kontinenten.

Man kan faktiskt argumentera för att Sveriges rike och konung, ”Lejonet från Norden”, den gången representerade ett mera modernt och framstegsvänligt samhällssystem än man återfann på andra ställen i Europa. Den svenska allmogen var representerad i landets riksdag som sammankom tämligen ofta, livegenskap förekom ej, den svenska adeln var förhållandevis beskedlig till storlek och styrka, rudiment till en rättsstat var på plats, den svenska kronans intresse för koloniala äventyr var försumbart. Fursteabsolutism existerade ej. Stora reformer pågick på stadsväsendets, universitetsvärldens, den tidiga industrins områden. I det protestantiska Europa hälsades svenskarna som befriare.

Läs merDemokratioffensiv – nej tack!

Gunnar Hökmark – en ordkrånglare och hotbildsmakare

Anders Björnsson

Det är inte möjligt att läsa den före detta EU-parlamentarikern Gunnar Hökmarks senaste debattartikel (Svenska Dagbladet 16/8) om svensk säkerhetspolitik utan att småle. Är det verkligen en politiker från Sverige som har skrivit detta? tänker jag. Han vill, skriver han, att vi ska frigöra oss från en ”förhoppningspolitik” – och med det menar han ”för länge sedan krusade [sic] förhoppningar om en fredlig omvärld”. Fred står inte längre på dagordningen, militära allianser gör det. ”För Sveriges del”, hävdar han i en slutkläm, ”kräver det omedelbarhet”. Vilket inte går att förstå. Omedelbarhet betyder, om man googlar på saken, ”spontanitet”, ”naturlighet”, ”omedelbar närhet”, och enligt Svenska Akademiens Ordbok är den första betydelsen av ordet omedelbar: ”som utan mellanled är förbunden l. har samband med ngt; som sker […] utan förmedling av ngn l. ngt l. utan omvägar l. mellanhänder o. d.”.

Läs merGunnar Hökmark – en ordkrånglare och hotbildsmakare

Sund nyttjade vid internationell sjöfart

Per Boström

Artikeln “’Coalitions Of The Willing’ To Protect The Strait Of Hormuz Runs Into Difficulties – Analysis” ger en bra sammanfattning av situationen.

Den internationellt erkända farleden västerut genom Hormuzsundet ligger inom Irans territorialvatten. Naturligtvis är det bara Iran som har behörighet att upprätthålla ordning och säkerhet inom sitt territorium. Motsvarande gäller inom alla andra sund, som enligt folkrättens regler ska hållas öppna för oskadlig genomfart av internationell sjöfart, till exempel Öresund, Kertjsundet och Gibraltar.

Det är emellertid tveksamt, om kuststaten kan få ta till så drastiska metoder som att borda och beslagta fartyg på dessas väg genom sundet. Detta skulle kunna övervägas endast i fall av mycket grova överträdelser och genomfart som inte är oskadlig. Riktigt så långt som Craig Murrray vill jag kanske inte gå:

Läs merSund nyttjade vid internationell sjöfart