Medel för ubåtsjakt – även den politiska viljan måste finnas.

Signaturen Wiseman  skriver på sin blogg under rubriken “Dyrt att vara fattig” om att försvaret inte längre har en miniubåt som mål vid övning för  ubåtsjakt.

Kommentar: Politikerna ansåg att Sverige inte behövde något försvar längre och inte heller fanns något behov att öva ubåtsjakt. Nu står Sveriges nästan naket och har små möjligheter att värna territoriet. Marinen måste rustas upp liksom övriga försvaret.

För ubåtsjakt gäller det inte bara att ha fartyg, sjunkbomber och helikoptrar. Den instruktion som gäller för hur kränkande ubåtar skall bemötas, IKFN, måste följas. Här visar 80-talets ubåtsjakter, och även insatsen 2014 i Stockholms skärgård, att det brister. IKFN, som är regeringens instruktion till försvaret, anger att verkanseld skall sättas in mot kränkande ubåt på inre vatten utan föregående varning. Det gjordes inte under händelserna i Stockholms skärgård 2014. Brist på vapen och fartyg är ingen ursäkt. Det gäller att använda de begränsade vapen som finns. Sverige måste visa att man använder till buds stående medel.

I boken Försvaret främst beskrivs ingående i kapitlet ”Att värna territoriet i ord och handling” hur IKFN tillämpades (och inte tillämpades) under de senaste decenniernas ubåtsjakter och under kränkningen 2014.

Wiseman har rätt då han kritiserar politikerna som har rustat ned försvaret, men det krävs också en vilja från regeringen att sätta hårt mot hårt med de resurser som finns då territoriet kränks.