Frågor och svar om DCA-avtalet

Ingemar Folke och Lars-Gunnar Liljestrand

Från möte den 21 maj i Stockholm arrangerat av Nätverket mot s.k. utlandsspioneri m.m.

Ingemar Folke (IF), sammankallande i Nätverket, och Lars-Gunnar Liljestrand (LG), medutgivare av alliansfriheten.se

IF: DCA-avtalet innehåller en lång rad artiklar, drygt 30 om jag inte minns helt fel. Därtill kommer synpunkter som presenterats av regeringen i en PM tidigt i våras, synpunkter från remissinstanserna och lagrådet. Du och Rolf Andersson har på alliansfriheten.se presenterat en rad analyser och bedrivit opinionsbildning kring avtalet.

Men om Du nu skulle nämna tre saker som man absolut bör känna till om DCA-avtalet, vad skulle det vara?

LG:

  • 1) Avtalet är inte, som det ofta framställs, ett försvarsavtal mellan USA och Sverige. Sverige har inte ingått en allians med USA. DCA-avtalet har ingenting med Nato att göra. Försvarsavtal och allianser innebär att parterna förpliktigar sig att stödja varandra på olika sätt främst militärt. Det finns inga sådana utfästelser från USA:s sida. Avtalet nämner inte med ett ord att USA skall stödja Sverige vare sig militärt eller på annat sätt om vi blir angripna eller hotade. USA ges rättigheter på svenskt territorium, medan Sverige åtar sig skyldighet att underlätta och säkra amerikansk militär närvaro i vårt land.
  • 2) Amerikanskt flyg, örlogsfartyg och fordon ges rätt att röra sig fritt över hela vårt territorium och får inte bordas eller kontrolleras. Luftstridsledning enligt STRIL-system kan få ledas av USA över svenskt territorium enligt regeringens proposition om DCA.
  • 3) USA ges rätt att enskilt eller tillsammans med Sverige disponera 17 militära baser (flygbaser, örlogsbaser och baser för markstyrkor) i Sverige. Det kan handla om fler baser i framtiden.

IF: Om vi nu går vidare och tittar på avtalet mer i detalj. Är DCA-avtalet en nödvändig följd av Nato-anslutningen? Har inte alla Nato-anslutna stater motsvarande avtal med USA?

LG: Nej, det är inte alla som har DCA-avtal. DCA har ingenting med Nato att göra. Det är ett avtal mellan USA och Sverige.

IF: Ett avtal skiljer sig från en lag i många avseenden. Det typiska för ett avtal är att två parter bestämmer sig för att ge varandra vissa rättigheter och vissa skyldigheter. Om vi ska bena ut först vilka rättigheter är det som USA får gentemot Sverige genom DCA-avtalet? Vi kan ta de viktigaste rättigheterna först. Sen kan Du nämna rättigheter som så att säga ansluter till de viktigaste rättigheterna.

LG: USA får rätt till närvaro på det svenska territoriet och rättigheter för amerikansk militär personal i Sverige. USA får rätt att obehindrat röra sig över hela det svenska territoriet, till lands, till sjöss och i luftrummet, ”rätt att röra sig fritt på svenskt territorium”. De amerikanska styrkorna får ”resa in i, resa ut från och röra sig fritt på svenskt territorium”. De får inte bordas eller kontrolleras.  Sedan är det förstås en viktig rättighet att man får obehindrad tillgång till 17 baser, örlogsbaser, flygbaser och baser för marktrupp. Dessa baser skall användas gemensamt av USA och Sverige, men genom överenskommelse kan USA få exklusiv tillgång till en del av en bas.

USA får rätt att lagra krigsmateriel på baserna. USA ges rätt att under exklusiv kontroll transportera, lagra materiel på baserna och andra platser man kommit överens om.

IF: Vad innebär ”exklusiv kontroll”?

LG: Det betyder att svenska myndigheter inte får kontrollera vad det är som lagras.

IF: Är tillgången för USA till de här 17 basområdena alltid öppen? Eller förutsätter avtalet att Sverige för varje tillfälle ska begära att USA-styrkor kommer hit och tar områdena i besittning? Är det till och med så att USA har rätt att komma hit, oavsett vad Sverige i den konkreta situationen tycker om det?

LG: Ja. I avtalet finns inget som Sverige kan hänvisa till, om man skulle vilja att USA avvaktar ett slag med att komma hit. Det kan jämföras med det norska avtalet som föreskriver att tillgången till territoriet skall föregås av begäran om tillträde och denna begäran skall sedan prövas av norska myndigheter.

Även Finland har i sitt avtal gjort en tydligare markering att tillgången till territoriet skall ske i samförstånd med finsk myndighet och stå i överensstämmelse med Finlands suveränitet och att USA skall vara skyldigt att överväga Finlands syn på saken.

Varken Norge eller Finland har infört att man har någon uttrycklig vetorätt, men Norge förbehåller sig formellt rätten att säga nej och Finland har i alla fall förbehållit sig  rätten att ha ett ord med i laget.

Vad gäller rätten för USA att använda det svenska luftrummet (Artikel 11) kan USA komma att ges en långtgående rättighet att utöva flygstridsledning genom STRIL-system över svenskt territorium. I regeringens proposition om DCA föreslås en lagändring i luftfartslagen så att sådan myndighetsöverföring till främmande makt blir möjlig genom regeringsbeslut.

IF: Och vilka skyldigheter är det som Sverige åtar sig gentemot USA på dessa punkter?

LG: Sverige åtar sig att tillhandahålla baserna, underlätta logistik för de amerikanska styrkorna och svara för säkerheten.

IF: Vilka är de skyldigheter som USA genom DCA-avtalet åtar sig gentemot Sverige?

LG: I Artikel 1 står att ”all verksamhet som omfattas av avtalet ska bedrivas med full respekt för Sveriges suveränitet, lagstiftning och internationella rättsliga förpliktelser inklusive vad gäller lagring av vissa typer av vapen på svenskt territorium”.

USA skall alltså respektera svensk suveränitet. Skrivningens innebörd är inte glasklar, men Sverige skall kunna hänvisa till den och kräva att svenska synpunkter beaktas. Framtiden får utvisa hur långt denna avsiktsförklaring räcker vid en allvarlig tvist mellan USA och Sverige om avtalets tillämpning. Allmänt gäller (Artikel 29) att vid tillämpningen av avtalet ”samråd” skall ske mellan parterna.

Skrivningen i det svenska avtalet om respekten för landets suveränitet är svagare än skrivningarna i Norges och Finlands avtal.

Enligt den norska synen har amerikansk militär personal en generell plikt att följa norska lagar, och USA en plikt att ombesörja att norska lagar och folkrättsliga förpliktelser efterlevs. Det innebär enligt norsk uppfattning att avtalet ska tolkas mot den bakgrunden och att amerikansk rätt bara kan ha företräde om det explicit anges i avtalet.

USA har under förhandlingarna understrukit att förpliktelsen att visa full respekt för norsk suveränitet, norska lagar och Norges folkrättsliga förpliktelser ”ikke innebærer at USA er bundet av norsk rett og Norges folkerettslige forpliktelser”. USA har istället argumenterat för att det enligt avtalet bara gäller en ”plikt til å etterleve norsk rett og norske folkerettslige forpliktelser, der dette er forenelig med USAs operative militære behov”.

Det är ett undantag som framstår som gränslöst och oöverblickbart. USA gör här anspråk på företräde där norska intressen har att underordna sig. Vad som sagts om denna tolkningsfråga under de svenska förhandlingarna har regeringen inte redovisat.

IF: Har vi anledning utgå från att USA:s skyldighet att rätta sig efter svensk lag också är villkorad på det här sättet? Det vill säga att det är en skyldighet som kan åsidosättas, för det fall USA anser att det militära behovet kräver det?

LG: Ja, i synnerhet som den svenska avtalstexten till och med är mindre utförlig på den här punkten än vad avtalet med Norge innehåller.

IF: Försvarsminister Pål Jonson har ju sagt att DCA-avtalet underlättar för Sverige att ta emot militärt stöd. Är det fel, menar Du?

LG: Nej, det är inte fel. Men avtalet förpliktar inte USA att ge sådant stöd, ifall vi skulle behöva det.

IF: Men i Nato-traktaten står det ju att ett angrepp på en medlemsstat av de övriga medlemsstaterna ska anses som ett angrepp på alla medlemsstater: Betyder inte det att USA i händelse av att Sverige utsätts för ett militärt angrepp är skyldigt att hjälpa oss militärt?

LG: USA är bundet av Nato-traktaten att ge den hjälp man själv beslutar om för det fall vi blir militärt angripna av främmande makt. Det kan vara militärt stöd, men det kan vara annat stöd som USA beslutar om. Nato-traktaten ger inga garantier om militärt stöd.

IF: Men om nu DCA-avtalet inte förpliktar USA att komma till vår undsättning och inte heller Nato-traktaten utgör en garanti för detta; då frågar man sig: för vilka ändamål får USA använda de 17 baserna i Sverige?

LG: USA kan använda baserna till vad man själv vill. Den enda begränsning som avtalet innehåller är att USA enligt artikel 1 ska respektera svensk suveränitet, lag och internationella avtal.

IF: Vad säger DCA om kärnvapen?

LG: Sveriges DCA-avtal säger ingenting om kärnvapen. Regeringen hävdar att någon skrivning om förbud mot kärnvapen på svenskt territorium i fredstid inte behövs, då USA känner till vår linje att inte ha kärnvapen i landet. Man hänvisar också till att USA inte krävt att få ta hit kärnvapen.

Det kan jämföras med Norges hållning. Norge hänvisar i sitt avtal till landets långa tradition att inte tillåta kärnvapen på territoriet i fredstid och att det var ett förbehåll man gjorde redan vid inträdet i Nato 1949.

I Finland har man sedan tidigare en lag som förbjuder kärnvapen på landets territorium och transporter genom territoriet.

Dessa restriktioner från Norge och Finlands sida är ensidiga deklarationer som USA inte åtagit sig att följa, men likväl är det tydliga signaler från ländernas politiska ledning om synen på kärnvapen. På svenska sida finns ingen motsvarighet. Regeringen nöjer sig med att det inte är aktuellt att ha kärnvapen i vårt land.

IF: Vad gäller om man inte kommer överens om tillämpningen av avtalet? Kan Sverige då hänskjuta tvisten till någon medlingsinstans eller internationell domstol för att lösa tvisten?

LG: Nej, avtalet förbjuder uttryckligen detta. Man måste komma överens genom samråd. Det kan bli nog så svårt för en liten stat som Sverige att få igenom sin tolkning då man har att göra med en stormakt.