Det kontantlösa samhället är det skyddslösa samhället

Den statliga riksbankskommittén, vari samtliga riksdagspartier är företrädda, presenterar idag ett delbetänkande på debattplats i Dagens Nyheter (11/6). Den föreslår bland annat att landets storbanker ska åläggas en skyldighet att tillhandahålla kontanta betalningsmedel och ta emot dagskassor i kontanter. En miljon svenska beräknas idag stå utanför de digitala betalsystemen, och Sverige uppges vara ett av de länder i världen som har gått längst i avvecklingen av kontanter i cirkulation och tillgodohavanden.

En viktig aspekt på denna utveckling är att den kan försvåra vår förmåga att skaffa förnödenheter i en situation då de digitala systemen av olika anledningar är utslagna. Frånvaro av kontanter försämrar vår beredskap i ett krisläge. Om inga kontanter då är i omlopp, kan alternativet bli bytesekonomi och naturahushållning, alltså svarta affärer – men för ett höggradigt urbaniserat samhälle som det svenska förefaller detta något verklighetsfrämmande. Krediter för löpande konsumtion kommer långt ifrån alla tillhandahållare att vara roade av, om landet råkar i olycka.

Det är mycket bra att en enig parlamentarisk utredning sätter ned foten i den här frågan. Pengar är och måste få vara ett lagligt betalningsmedel, och det är högst anmärkningsvärt att delar av handeln idag vägrar att acceptera svenska mynt och sedlar som fullgod valuta. Möjligheten till kontantbetalning har självfallet också andra givna fördelar, exempelvis som integritetsskydd. Totalt sett ökar en tilltagande brist på tillgängliga kontanter vårt samhälles sårbarhet och skyddslöshet. Banker och andra finansiella aktörer får inte tillåtas sätta vår framtida beredskap på spel.