Bekämpningskedja övas under brigadens vingar, forsvarsmakten.se

Bekämpningskedjan för artilleri och granatkastare inom brigaden.
Det är framför allt dessa delar som övas under den brigadunderstödsövning som just nu pågår i Boden. Artilleriregementet, A 9, är funktionsansvariga för indirekt bekämpning och står därmed för värdskapet där uppemot 500 deltagare övas.[…]

Övningen i sig är viktig då den samtränar alla delar som ingår den indirekta bekämpningen på en brigad, från eldledare som upptäcker mål i terrängen, via beslut om eldtillstånd i staber till att artilleri samt granatkastare öppnar eld. Läs pressmeddelande

Debatt om desinformation

Med anledning av en diskussion om desinformation och pålitlighet i Aftonbladet och Svenska Dagbladet m fl tidningar lägger vi här på nytt ut nedanstående debattinlägg:

David Isaksson: Svensk kremlologi, Helsingborgs Dagblad

2014 skrev Egor Putilov, senare känd som “SD-desinformatören”, en artikel för Arbetaren. I den påstod han att det oppositionella ryska politiska partiet Vänsterfronten i själva verket skapats av Kreml. Artikeln klandrades senare av Pressens opinionsnämnd. Nyligen publicerade Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet, och Sebastian Åsberg, i våras praktikant vid UI:s Rysslandsprogram, en artikel i Journal of Strategic Studies. Ämnet var rysk propaganda och fejknyheter i Sverige.

Att kritisera Nato gör oss inte till ryssvänner, Aftonbladet
[…] De som är kritiska till Natomedlemskap eller värdlandsavtalet med denna kärnvapenallians är alltså antagonister, som inte hör hemma i Sverige. Ska vi i Sverige bara tillåtas ha en syn på säkerhetspolitik, det vill säga Peter Hultqvists och Natoanhängarnas?

Försvarsminister Peter Hultqvist om EU:s transeuropeiska transportnät för ökad militär rörlighet inom EU, riksdagen.se

[…] Regeringen är delaktig i det pågående arbetet med förenklingar för den militära rörligheten inom EU. I förslaget till en revidering av förordningen för Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) har EU-kommissionen föreslagit att särskilda medel avsätts för att främja militär rörlighet. Förhandlingarna om ny CEF-förordning pågår och kommer sannolikt att avslutas i samband med att EU:s budgetram fastställs. Därefter kan riktlinjer utarbetas gällande hur dessa medel på lämpligt sätt kan fördelas.

I enlighet med EU:s handlingsplan för militär rörlighet, antagen den 28 mars 2018, är EU:s transeuropeiska transportnät (TEN-T) utgångspunkten för kommande insatser för att främja militär rörlighet inom transportinfrastrukturen. Läs hela svaret

Fyra år

Eftermiddagen den 18 februari 2015 var det premiär för sajten alliansfriheten.se i samband med ett seminarium på Norra Latin i Stockholm. Verksamheten har därmed pågått i jämnt fyra år. Vår inriktning har varit och är ett vaktslående om svensk alliansfrihet. Under denna tid har vi vuxit till att bli ett ledande forum för försvars-, säkerhets- och utrikespolitisk information, analys och debatt. Sajten bygger helt och hållet på ideella insatser. Vi inför inga betalannonser, däremot upplysning om utgivningar och kommande händelser. Vi är mycket beroende av tips och synpunkter från läsekretsen. Vi länkar till inslag i andra medier i frågor som vi anser vara av betydelse, liksom till forskningsrapporter, riksdagsdebatter och annat kvalificerat material. Sajten tillförs nytt innehåll dagligen. Det som en gång har publicerats tillförs vårt arkiv som är fritt tillgängligt för var och en. Sajten står öppen för medverkan, och vi välkomnar bidrag.

Utgivarna

Neutralitetslinjen

Anders Björnsson

Sverige är ett litet land som under lång tid har lyckats hålla sig utanför kampen mellan stormakterna. Det har haft en naturlig plats i den nordiska statsgemenskapen och under tusen år ingått i den västkristna kulturkretsen. Genom en utdragen statsbildningsprocess var det som skulle bli Sverige invecklat i flera krigsföretag och erövringar (korståg). Med konsolideringen av ett suveränt svenskt rike under Gustav Vasa lades grunden för en permanent militärstat. Men för riksgrundaren var inrikes pacificering viktigare är utrikes äventyrligheter.

Läs merNeutralitetslinjen

Varför skall vi ha militärt försvar?

Sven Hirdmans  artikel “Satsa på fred, inte på krig” som vi publicerat på den här sajten föranledde en diskussion mellan författaren och Lars Ingelstam som vi återger en del av nedan.

Lars Ingelstam:

I de kretsar där jag (ibland) rör mig är det lite svårt att förklara varför man, med ungefär den omvärldsanalys som du ger, ska ha något militärt försvar ö h t. Argument av typen ”militärt vacuum är inte bra” känns lite tama i sammanhanget. Jag tror att det vore bra om du – och/eller andra som har sakkunskap och erfarenhet – förklarade detta så att även mina vänner i t ex Kristna fredsrörelsen skulle förstå (jag skrev ett par sidor om Försvarsmakten i min senaste skrift, utgiven av KrFreds 2018). I en artikel förra året, som faktiskt kom in i SvD, uttryckte jag tanken att Försvarsmakten mycket väl kunde få de medel den anser sig behöva, men på det villkoret att försvarssektorn slutade lägga sig i utrikespolitiken, särskilt den del som gäller Ryssland. Detta var inte bara på skoj, faktiskt. Tecknandet av hotbilder hänger ihop med organisationens egenintressen, vilket både teoretiskt och praktiskt är osunt.

Sven Hirdman:

Det är en bra fråga Du ställer om varför vi skall ha ett militärt försvar om det inte finns något direkt hot eller om vi inte skulle klara oss i ett stormaktskrig. Mitt svar är detta, utan rangordning av argumenten:

– Ett militärt försvar är en nationell identitetsmarkör. Det stärker den nationella sammanhållningen och försvarsviljan i ett demokratiskt land som Sverige.

– Det är internationellt vedertaget att en självständig stat skall kunna hävda sin suveränitet genom att skydda sina gränser mot olaga intrång. Det inger respekt gentemot andra länder och är viktigt för det inhemska förtroendet. Den inhemska försvarsviljan är en lika viktig försvarsmekanism som själva det militära försvaret. Därför är värnplikten betydelsefull liksom de militära förbandens bygdeanknytning.

Läs merVarför skall vi ha militärt försvar?

Försvarsminister Peter Hultqvist diskuterade EU-Nato-samarbete på Nato-möte i Bryssel, regeringen.se

Peter Hultqvist var tillsammans med Finlands försvarsminister Jussi Niinistö och EU-representanten Federica Mogherini inbjudna att delta vid Nato-ländernas mötessession om EU:s försvarsinitiativ och EU-Nato-samarbete.

– Det fördjupade partnerskapet med Nato och den transatlantiska länken är viktiga för svensk försvars- och säkerhetspolitik. Sverige stödjer ett närmare samarbete mellan EU och NATO, men jag ser inga behov av en EU-armé eller ett mer utvecklat militärt EU-högkvarter, säger Peter Hultqvist.

I samband med Nato-mötet genomförde Hultqvist också enskilda möten med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och ordföranden för Natos militärkommitté Sir Stuart Peach. Vid dessa möten diskuterades bland annat Sveriges partnerskap med Nato, samarbete i insatser och säkerhetssituationen i Sveriges närområde. Läs artikel

Satsa på fred, inte på krig

Sven Hirdman, f.d. statssekreterare i Försvarsdepartementet och ambassadör i Moskva

Svensk säkerhetspolitik har under de senaste åren följt den gamla romerska devisen Si vis pacem, para bellum, dvs: Vill Du ha fred, förbered Dig för krig. En klokare säkerhetspolitik vore, som f. utrikesministern Hans Blix har påpekat, att låta de gamla romarna vila i frid och tillämpa den omvända maximen Si vis pacem, para pacem, dvs: Om Du vill ha fred, förbered Dig för fred.

Läs merSatsa på fred, inte på krig

Osäkerhet om USAs och Natos stöd till Norge

Lars-Gunnar Liljestrand

Norska försvarets forskningsinstitut, FFI, har lagt fram en rapport som visar på stora behov av upprustning under perioden 2021–2037.

Det handlar totalt om 500 miljarder norska kronor, vilket är 100 miljarder mer än vad som ligger i nuvarande plan. Som jämförelse kan nämnas att norska försvarsbudgeten ligger på 59 miljarder per år och det handlar här om att lägga till de extra 500 miljarderna utöver den nuvarande ramen. Regeringens uppdrag till FFI var att föreslå vad försvaret skall lägga pengar på för att möta nya hot mot Norge och ett Nato som hotas av försvagad sammanhållning. Främst är det risken att Nordnorge inte kan försvaras vid ett ryskt angrepp som ligger bakom kraven på försvaret. Rapporten pekar på en rad områden, främst inom armén och flottan, där det råder stora brister idag.

Det finns en stark oro för att USA stegvis minskar sitt intresse för Europa och alltmer inriktar sig mot Stillahavsområdet och att Nato försvagas av motsättningar mellan medlemsländerna. Säkerheten i Medelhavsområdet har högre prioritet för Frankrike, Italien och Portugal än att försvara Nordeuropa till exempel.

Läs merOsäkerhet om USAs och Natos stöd till Norge

Varför gick Danmark i krig?

Lars-Gunnar Liljestrand

En oberoende utredning som skulle besvara frågan om varför Danmark gick i krig presenterade i januari i år sin slutrapport.

Det handlar om är Danmarks deltagande i de senaste 20 årens stora krig: Bombkriget mot Jugoslavien, interventionen i Afghanistan och interventionen i Irak.

Svaret på frågan är kort och gott: Solidaritet med USA och NATO och viljan att visa Danmark som en pålitlig militär partner med USA och Nato.

Läs merVarför gick Danmark i krig?

Utrikesminister Margot Wallströms svar på skriftlig fråga om ryska kränkningar, riksdagen.se

[…] När Regeringskansliet nås av en rapport från Försvarsmakten om att en överträdelse av tillträdesförordningen ägt rum vidtas alltid åtgärder enligt fastlagda rutiner och praxis. Detta gäller alla överträdelser. Bland annat informeras berörda enheter inom Regeringskansliet, vilka i sin tur bidrar till en djupare analys av det inträffade. I de flesta fall leder en överträdelse till att det överträdande landets ambassad kallas upp till Utrikesdepartementet. Vilka konkreta åtgärder som vidtas avgörs av händelsens karaktär.

I fallet med den ryska överträdelsen den 19 januari kallades en representant från den ryska ambassaden upp till Utrikesdepartementet i syfte att påtala händelsen. Läs hela svaret

Hultqvist: Inga försvarsgarantier från USA, svt.se

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger att de militära samarbeten som Sverige har med USA ”inte innebär försvarsförpliktelser”. Svaret kom på tisdagen efter en fråga i riksdagen av Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman.

Våren 2018 träffade försvarsminister Peter Hultqvist (S) USA:s dåvarande försvarsminister James Mattis och Finlands försvarsminister Jussi Niinistö i Washington.

De undertecknade en avsiktsförklaring om fördjupat försvarssamarbete mellan de tre länderna. Sedan dess har James Mattis avgått som försvarsminister i Donald Trumps regering, vilket oroat utrikesutskottets ordförande Hans Wallmark (M). […]

Allan Widmans (L) kallade spekulationerna för rykten och uppgav på tisdagen att det var därför han ställt interpellationen till försvarsminister Peter Hultqvist (S) som svarade:

– Inom samarbetet skapas förutsättningar för att kunna agera tillsammans, mot bakgrund av den ställda frågan vill jag betona att i samarbeten med USA inte innebär försvarsförpliktelser, sa Peter Hultqvist. Och fortsatte:

– Sverige bibehåller sin säkerhetspolitiska linje. Sverige utgår från den militära alliansfriheten när vi samarbetar med andra länder. Läs artikel

Hela diskussionen i riksdagen finns att läsa här