Flaggan halas

Lars-Gunnar LIljestrand

Den svenska försvarsmakten gick ut med ett kort pressmeddelande den 15 maj om att insatsen i Afghanistan ceremoniellt avslutades:

”Lördag den 15 maj genomfördes en historisk flaggceremoni i Kabul. I närvaro av chefen för den multinationella styrkan Resolute Support Mission (RSM) den amerikanske generalen Scott Miller och stora delar av hans stab. På insatsens högkvarter halades den svenska flaggan efter nästan 20 års närvaro i Afghanistan.”

Ingen av de politiskt ansvariga för Sveriges deltagande i kriget, vare sig från regeringen eller från riksdagen, hade funnit det mödan värt att komma.

Försvarsattachén vid svenska ambassaden i Kabul fick representera Sverige.

Annars har det under de 20 år Sverige krigat aldrig saknats svenska politiker som på plats velat framträda med svenska militärer och prisat insatsen och framgångarna i kriget.

Nu när alla vet att kriget var en katastrof vill ingen av de folkvalda ta i Afghanistanfrågan ens med tång.

Läs merFlaggan halas

Sega strukturer och utstuderad osannfärdighet

Anders Björnsson

Även högt bildade personer kan se tillbaka med självkritisk förargelse på sin hybrisartade eu(ro)fori under åren efter kalla krigets slut. Nu skulle allt återgå till det normala i den realsocialistiska delen av Europa, visserligen inte utan starka doser av ekonomisk chockterapi. Istället för byråkrati: politik. Istället för letargi: marknadsekonomi. ”Kommunismen” var en parentes.

Läs merSega strukturer och utstuderad osannfärdighet

Maj Britt Theorin, 1932-2021

Publicerad i Svenska Dagbladet den 15 maj.

Nedrustningsambassadören och fredskämpen Maj Britt Theorin har avlidit.
Hon sörjes närmast av barnen Eva, Åse, Martin och Magnus med familjer
samt av många vänner världen över.

I våra ögon var Maj Britt Theorin en av Sveriges främsta fredsmäklare. Att kämpa för freden var hennes livsuppgift. Hon reste land och rike runt och agiterade för freden och försoning. Hon slogs för långsiktiga fredliga lösningar på krig och konflikter. För Maj Britt var detta den bästa utvecklingshjälp som Sverige kunde ge.

Maj Britt Theorins namn var internationellt känt.

Hon var under många år Sveriges nedrustningsambassadör och gjorde betydande insatser internationellt för att driva främst nedrustning av kärnvapen.

Efter det uppdraget kunde hon valt en lugn pensionärstillvaro men de nya krigen med stormaktsinvasioner som startade efter kalla kriget, främst i Afghanistan, kom att under nästan 20 år engagera henne.

Sverige medverkade i kriget och skickade soldater till Afghanistan. Det upprörde henne särskilt som det var en skarp kontrast mot den traditionella svenska säkerhetspolitiken.

Maj Britt var med i den grupp personer som 2007 utformade det stora uppropet mot Sveriges deltagande i kriget med parollen ” Tag hem de svenska trupperna från Afghanistan– svenska soldater har inte i Afghanistan att göra” som med över 7000 underskrifter kom att publiceras runt om i Sverige.

Läs merMaj Britt Theorin, 1932-2021

Angående frånvaron av skyddsrum

Anders Björnsson

Jag får ett mail från en granne. Vi bor i samma bostadsområde, Kista. Det är ett nationellt centrum för högteknologisk verksamhet. Grannen, upp i åren, är en av landets it-pionjärer. ”Törs du gå ner i garaget”, frågar han, ”om vi blir bombade.” Är det en dödsfälla? Kista torde bli ett av de första målen, om krig utbryter. Då kommer gängskjutningarnas fasor härute att förblekna.

Jag har faktiskt inte tänkt så noga över detta. Har vi skyddsrum? Nej. Officiell svensk säkerhetspolitik utgår från att Sverige blir anfallet i ett storkrig, underförstått av Ryssland. Scenariot kan verka osannolikt – det är ett imperium på nedgång men besitter stora arsenaler av kärnvapen, som med olyckligt handhavande kan drabba även ett litet land som Sverige. Också motståndaren, som vi tyr oss till, är i ett liknande läge.

Läs merAngående frånvaron av skyddsrum

Sverige krigade inte för fred och rättvisa i Afghanistan

Lars-Gunnar Liljestrand

I Dagens Nyheter (12/5) skriver Ewa Stenberg att Sveriges insats för fred och rättvisa misslyckades.

Den internationella koalitionen hade lovat att hjälpa till och bygga upp en ny nation där kvinnor fick rättigheter, byborna sjukvård och det skulle råda fred och rättvisa.

Alla dessa påståenden är osanna.

USA har officiellt, genom sitt särskilda ombud för Pakistan och Afghanistan Richard Holbrooke, förklarat: ”Att omvandla det afghanska samhället är inte vårt uppdrag. Flickors skolgång kan vara en viktig fråga på många håll. Vi är i Afghanistan utifrån våra egna nationella säkerhetsintressen.” (The New Yorker 2015)

President Obama var noga med att i sina tal inte ta ordet nationsbyggande eller good governance i sin mun när det gällde Afghanistan. För USA handlade det om geostrategiska intressen och för länderna som deltog i koalitionen var det lojalitet med USA som gällde.

Våra egna ansvariga politiker har aldrig medgivit att talet om kvinnors rättigheter, demokrati mm endast var avsett för att få allmänhetens stöd till kriget.

Tysklands tidigare förbundskansler Gerhard Schröder, som fattade beslutet 2001 att Tyskland skulle gå med, har senare förklarat att motivet var lojalitet med USA men att kvinnors rättigheter var nödvändigt att lyfta fram för att få tyskarna att acceptera kriget.

Än idag kan svenska regeringen utan skam skriva i varje proposition om fortsatt svensk trupp i Afghanistan att insatsen skall stödja kvinnornas ställning.

Läs merSverige krigade inte för fred och rättvisa i Afghanistan

Flygövning i norr – fredsfrämjande eller del i kapprustning?

Utgivarna

Under perioden 7 juni till 18 juni arrangerar Sverige, Finland och Norge en internationell flygövning, Arctic Challenge Exercise 2021 (ACE 21), där Norge är övningsledare. Övningen genomförs för femte gången inom ramen för det nordiska samarbetet och det Cross border-avtal som har ingåtts mellan länderna.

Deltagande är även Storbritannien med A330 Voyager (lufttankningsflygplan), Nederländerna med ett KDC-10 (lufttankningsflygplan), USA med KC-135 Stratotanker (lufttankningsflygplan) och Nato med AWACS-flygplan (stridsledning och luftbevakning).

Totalt cirka 70 flygplan och drygt 3 000 mannar är involverade, vilket gör ACE till en av de största flygövningarna i Europa i år.

Liksom tidigare år anger den svenska försvarsmakten att övningsscenariot är en internationell fredsfrämjande krishanteringsinsats under FN-mandat.

Försvarsmakten skriver på sin hemsida att övningen inte riktar sig mot Ryssland utan att det är en defensiv övning för att samtrimma flyg, främst från de nordiska länderna.

Det finns dock anledning att sätta ett frågetecken för syftet med övningen och även för hur det kommer att uppfattas av omgivningen. En av de största militära flygövningarna i Europa skall nu genomföras på Nordkalotten och Arktis där det under de senaste åren har pågått en intensiv upprustning både från USA:s och Natos sida och samtidigt från Rysslands sida.

Läs merFlygövning i norr – fredsfrämjande eller del i kapprustning?

Svagt stöd i EU för krig i Sahel

Utgivarna

Frankrikes militära insats i Sahel kallas numera allmänt för ett nytt Afghanistan och ett nytt krig utan slut.

För Macron har det gällt att ta stöd av vem det vara må för att legitimera fortsatt franskt krig.

I Bloomberg skriver Bobby Ghosh den 8 maj att Macron backar upp diktatorer och krigsherrar i utbyte mot stöd till sitt krig.

Läs merSvagt stöd i EU för krig i Sahel

Uttalande av den utvidgade “Troikan” om fredlig lösning i Afghanistan

Ryssland, USA och Kina (den så kallade Troikan) har åter sammanträtt i Doha i Qatar den 30 april och enats om ett uttalande om situationen i Afghanistan.

Även Pakistan har skrivit under uttalandet. Texten återges här.

I sak är det inget nytt som framkommer. Den utvidgade Troikan (som alltså inkluderar Pakistan) anger sin egen roll som att stödja förhandlingar mellan de afghanska parterna i syfte att nå en avtalad överenskommelse om en permanent och allomfattande vapenvila.

Om de utländska trupperna sägs nu att både USA och Nato skall börja tillbakadragande den 1 maj och vara ute ur landet den 11 september.

Talibanerna uppmanas att inte starta sin våroffensiv och avhålla sig från fientligheter under perioden av tillbakadragandet av de utländska trupperna.

Angående talibanernas krav att USA skall dra tillbaka sanktionerna mot rörelsen ges ett vagt löfte om att dessa skall ses över.

Troikan understryker kravet på bildandet av en demokratisk stat.

Hur uttalandet as emot av talibanerna är inte känt.

Talibanernas krav har hela tiden varit att alla utländska trupper skall dras tillbaka den 1 maj i enlighet med överenskommelsen med USA från 2020. Vidare har man krävt frisläppandet av 7000 fångar, borttagande av sanktioner samt att en afghansk stat skall vara en islamsk stat baserad på islamsk lag. (Utgivarna)

Ukraina og krisen i russisk-vestlige relasjoner, nrk.no

Julie Wilhelmsen, seniorforsker, Norsk Utenrikspolitisk Institutt

Krisesituasjonen rundt Ukraina setter den spente relasjonen mellom Russland og Vesten i relieff. Russland mobiliserte tusenvis av tropper ved den ukrainske grensen i det som mest sannsynlig var et forsøk på å avskrekke NATO/USA fra et tettere engasjement med Ukraina og Kiev fra eventuelt å søke ryggdekning i Vesten for å ta tilbake øst-Ukraina med makt.

USA og NATO uttrykte «urokkelig støtte» til Ukraina og klarsignal ble gitt til at to amerikanske destroyere skulle seile inn i Svartehavet.

Selv om det er mange interesser som gjør seg gjeldende på russisk side, er sikkerhet i form av en buffer uten militært NATO nærvær langs grensen viktig for Russland. Dette er klart uttrykt i offisielle dokumenter og uttalelser. Läs artikel

Nato-initiativ för tätare samarbeten, forsvarsmakten.se

Försvarssamarbeten med andra nationer blir allt viktigare för Sverige. Oavsett var de sker krävs gemensamma metoder för kommunikation mellan olika länders förband och enheter.

– Behovet blev tydligt i början av Afghanistan-insatsen, vilket gjorde att Nato då inledde ett arbete med att skapa ett gemensamt ramverk för ledning och beslutsfattning mellan olika länder under insatsen, berättar Gert Burgstaller som arbetar med strategiska frågor på CIO avdelningen inom Ledningsstaben på Högkvarteret. Det är skälet till att Försvarsmakten, som en av 35 organisationer och länder, deltar i Nato–initiativet FMN. Förkortningen står för Fede[1]rated Mission Networking och beskriver hur olika länders ledningssystem, rutiner och metoder kan anpassas för att fungera tillsammans. Försvarsmakten har kommit en bit i utvecklingen och med anpassningen av arbetssätt och teknik. FMN-ramverket används sedan några år av Sverige i övningar med andra nationers förband, och även på FN-insats i exempelvis Mali.

– Men ännu är inte målet nått, som innebär att förband från olika länder ska kunna kommunicera och leda insat[1]ser strategiskt och operationellt tillsammans från första dagen, säger Gert Burgstaller. En konsekvens av anpassningen är att Försvarsmaktens egna enheter förändrar arbetssätt även gentemot varandra, i enlighet med FMN. Som ett led i detta publiceras en ny handbok för rapportering, Handbok rapporter och meddelanden (H RAPP). Den träder i kraft den 1 juni och ersätter FM RappB från 2007. Läs artikel

USA dikterade uttåget för sina allierade

Lars-Gunnar Liljestrand

På Nato-mötet den 14 april dikterade USA avslutningen på kriget i Afghanistan för sina allierade.

Utrikesminister Antony Blinken och försvarsminister Lloyd Austin läste upp president Bidens beslut att dra tillbaka alla trupper den 11 september och meddelade att beslutet inte var kopplat till några villkor för talibanerna. Biden hade insett att fortsatt krig inte var värt priset.

Läs merUSA dikterade uttåget för sina allierade

Veckans citat

– Det ligger en dimridå i det jag säger: Alltså, genom att man lämnar kvar utrustning och materiel så skapar man en möjlighet att gradera upp sin verksamhet mycket snabbt, säger Peter Hultqvist

Den svenske försvarsministern efter beskedet att Ryssland drar bort trupper från gränsen till Ukraina