Länkar

[…] Given the surrounding political tensions that arose in respect of this matter, on the 19th July I met with Iranian officials in London in the spirit of seeking to de-escalate all aspects of the issues arising from the detention of Grace 1.

The meeting was both positive and constructive. I made clear that our detention of the vessel related exclusively to the implementation of sanctions against Syria.

In the weeks that followed, we have continued to have constructive discussions with representatives of the Republic of Iran to facilitate the release of Grace 1 pursuant to the satisfaction of all legal requirements. In that time, the owner of the cargo has been confirmed to be the National Iranian Oil Company and the vessel has been re-flagged under the flag of Iran itself and re-insured.

On 13 August, I received written assurance from the Republic of Iran that, if released, the destination of Grace 1 would not be an entity that is subject to European Union sanctions. I welcome that assurance. This is an important material change in the destination of the vessel and the beneficiary of its cargo.

Indeed, this assurance has the effect of ensuring that we have deprived the Assad regime in Syria of more than one hundred and forty million dollars of valuable crude oil. Subsequently, a direct request was made to me by the Islamic Republic of Iran on 5th August for the release of the Grace 1 under Sections 38 and 39 of our Sanctions Act.

In light of the assurances we have received, there are no longer any reasonable grounds for the continued legal detention of the Grace 1 in order to ensure compliance with the EU Sanctions Regulation.

With effect from today I have therefore revoked the Specification of the Vessel. Läs uttalandet

Amerikanska myndigheter har skickat in en ansökan om att få beslagta det iranska fartyget Grace 1, rapporterar AFP och Reuters. Men trots landets begäran har domstolen i Gibraltar nu valt att släppa oljetankern. Detta då man fått skriftliga försäkringar från Iran om att den inte ska leverera sin last till Syrien, skriver Reuters.

I samband med en rundresa i Norden besöker Irans utrikesminister Dr. Javad Zarif Stockholm den 20-21 augusti. Utrikesminister Margot Wallström kommer den 20 augusti att stå värd för överläggningar kring bilaterala och regionala frågor, däribland Jemen och vikten av att bevara den kärntekniska överenskommelsen (JCPOA). Under sitt besök i Sverige kommer Dr. Zarif även att besöka bland annat riksdagen och SIPRI. Läs pressmeddelande

Russland startet onsdag det som Forsvaret beskriver som en «uvanlig stor» militærøvelse utenfor norskekysten med skip, fly og ubåter.

Russiske sjø- og luftstridskrefter vil fra 14. til 17. august trolig gjennomføre omfattende skarp øvingsaktivitet i fire store fareområderi internasjonalt farvann utenfor kysten av Nordland og Troms. For å holde øye med den russiske militærøvelsen utenfor norskekysten, er flere amerikanske P-8 Poseidon overvåkingsfly og et kanadisk CP-140 patruljefly stasjonert på Andøya flystasjon.

TV 2 er kjent med at et ombygd, amerikansk Boeing 747-fly tirsdag landet på Andøya, etter en flight fra Frankfurt i Tyskland.[…]

Ifølge NRK deltar 30 russiske overflatefartøy sammen med fly, i det Forsvaret kaller en svært kompleks operasjon.

– Jeg tror vi må langt tilbake i den kalde krigen før vi finner øvelser av dette omfanget. Såvidt vi kan erindre, er dette det største vi har sett i manns minne, og det er de siste 40 årene, sier forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen til NRK. Läs artikel

Forsvarssjefen reagerer på den største russiske militærøvelsen siden Den kalde krigen. – Dersom noe skulle skje, så ligger jo Norge på feil side av konfrontasjonslinjen.

For to uker siden startet Russland militærøvelsen som av Forsvaret beskrives som den største de har sett på flere tiår. Frem til lørdag skal styrken gjennomføre skyte- og missiltester.

Ifølge forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen har russerne kombinert ressurser fra Østersjøflåten, Nordflåten og Svartehavsflåten for å prøve å nekte Nato tilgang til Østersjøen, Nordsjøen og nå Norskehavet. Russland opererer dermed med den samme konfrontasjonslinjen som gikk gjennom Grønland, Island og Storbritannia under Den kalde krigen.

– Dette er en øvelse hvor Russland søker å beskytte sitt territorium og sine interesser gjennom å deployere svært kapable fartøyer, undervannsbåter og fly i den hensikt å hindre Nato å operere inne i disse områdene. Ethvert forsøk på å forsterke Norge fra alliert hold blir særdeles vanskelig.

– Det er en nasjonal utfordring. Dersom noe skulle skje, så ligger jo Norge på feil side av konfrontasjonslinjen for å få hjelp og forsterkninger dersom vi skulle trenge det, sier Bruun-Hanssen til NRK. Läs artikel

Norges sikkerhetspolitiske situasjonen er mer alvorlig enn under den kalde krigen, skriver forsker og oberstløytnant Tormod Heier i en ny bok.

Russland gjennomfører denne uken en av sine største militærøvelser på mange år rett utenfor kysten av Nord-Norge. Blant annet har de har de sendt store og små krigsskip, landgangsfartøy, bombefly, jagerfly og et ukjent antall ubåter langs kysten til Nordland og Troms, skriver Klassekampen.

– Jeg tror vi må langt tilbake i den kalde krigen før vi finner øvelser av dette omfanget. Så vidt vi kan erindre, er dette det største vi har sett i manns minne, og det er de siste 40 årene, sier forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen.

Forsker Tormod Heier mener øvelsen er en beskjed fra Russlands president.

– Dette er Putin som gir Erna Solberg og NATO beskjed om at Russland ikke er komfortabel med at USA blir stadig mer involvert militært i Norge og våre nærområder, mener Heier, som nå gir ut boka «Et farligere Norge?». Läs artikel

USA:s sanktioner mot Iran förhindrar överföringen av ekonomiskt bistånd till ett stort antal människor i landet som är i behov av humanitärt stöd. Det uppger Norska flyktingrådet, NRC, och den iranska avdelningen av Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen. […]

Norska flyktinghjälpens generalsekreterare Jan Egeland varnar för att stödet till närmare 82 000 behövande i Iran kan komma att upphöra inom kort, eftersom hans organisation inte lyckas få igenom de resurser som behövs i landet. […]

Jan Egeland hävdar att de sanktioner som USA infört mot Iran är så omfattande att banker inte är beredda att genomföra transaktioner för humanitära insatser.

– Om alla bankkonton blockeras, så gäller det också leveransen av nödvändigt bistånd till utsatta människor. Läs artikel

Ett tjugotal personer har i sommar omkommit i olika ryska militära haverier, som uppges kopplade till utveckling av nya vapen. FOI:s expert Fredrik Westerlund säger att man ska vara försiktig med att dra slutsatser om vilka vapen det handlar om. Det blir inte enklare när USA:s president Donald Trumps tweetat påståenden som inte är korrekt fakta, anser Westerlund.[…]

– De har bara sagt att det är en vätskedriven raketmotor som exploderade, och det finns en uppsjö av vätskedrivna motorer i den ryska arsenalen. Man kan naturligtvis spekulera, men det är fortfarande spekulationer. Läs artikel

Hærsjef Odin Johannessen mener Norge er nødt til å velge de samme teknologiske løsningene som andre Nato-land. […]

Han har nylig levert rapporten Hær 2040 til forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen. Den tar for seg hvordan Hæren mener landmakten bør se ut i fremtiden. Johannessen har tre stikkord: Forsvaret må være helhetlig, interoperativt med andre Nato-land og lojalt mot de kravene Nato stiller.

– Uten at vi fyller de behovene Nato stiller til oss, kan vi ikke forvente at vi får et veldig effektivt forsvar.

I rapporten står det ifølge Dagens Næringsliv, at Nato ikke vil komme Norge til unnsetning med mindre det er flere enn 500 drepte. Rapporten beskriver tre scenarioer hvor Norge blir angrepet. «Ved et massivt militært angrep kan Norge stole på bred støtte i Nato og det er sannsynlig at Russland vil trekke seg fra en konflikt mot et samlet Nato etter utløsning av artikkel 5». Ved mindre angrep er det ikke helt sikkert at artikkel fem vil bli utløst, og skjulte angrep vil Norge måtte kunne håndtere på egenhånd. Läs artikel

Singapore, like many other countries, is deeply concerned about the escalating tensions in the Strait of Hormuz and hopes all parties will act with pragmatism to resolve matters amicably, Senior Minister of State for Trade and Industry Koh Poh Koon said on Tuesday (Aug 13).

The overriding priority must be to defuse tensions, and Singapore urges all parties to exercise restraint and avoid further unilateral actions that may undermine the freedom and security of commercial vessels using the strait, he said.

The Republic also encourages parties to return to the negotiating table, he added, saying that any long-term solution must be rules-based and take into account the interests of all relevant parties. Läs artikel

President Sauli Niinistö säger att inga ämnen är tabu under de återkommande mötena med hans ryske kollega Vladimir Putin. Niinistö kommenterade frågan under ett besök på Åland på tisdagen. […]

Det kommande mötet har enligt Niinistö vissa likheter med mötet i Nyslott 2017. Ryssland och Kina hade innan dess inlett en stor manöver på Östersjön. Finland hade för sin del deltagit i den svenska manövern Aurora 17.

Då presidenterna möttes sade Putin att den rysk-kinesiska övningen inte var riktad mot någon. Niinistö passade på att svara att inte heller Aurora var riktad mot någon.

Även i år har den ryska militären övat på Östersjön, men Niinistö säger att tyngdpunkten i samtalen håller på att förflytta sig från Östersjön till Arktis.

Niinistö säger att Arktis enligt många personer till och med är en viktigare fråga än läget på Östersjön. Enligt presidenten är många intresserade av Arktis samtidigt som området så att säga inte har delats upp mellan parterna. Läs artikel

[…] Detta ställs på sin spets i den heta frågan om militär eskort av civila fartyg i Hormuzsundet (som märkligt nog inte får så mycket utrymme i svenska medier). Här tillkommer dessutom oenighet om Iranpolitiken mellan USA och EU. Länder som Frankrike och Tyskland vill inte se en USA-ledd insats. […]

Skulle det å andra sidan bli en franskledd operation med europeiska länder inom FN-stadgans ram finns det goda skäl för Sverige att delta i någon form. Det skulle också kunna stärka EU:s självständiga förmåga i en värld där beroendet av USA i vissa delar håller på att bli en nackdel. Att vi själva kan ta större ansvar för säkerheten hindrar inte ett nära samarbete med USA på många områden när förutsättningarna är det rätta. Det finns också skäl för regeringen att allvarligt fundera på den märkliga hållning till USA inom delar av Försvarsmakten som framskymtar i remissvaret om konventionen om ett globalt kärnvapenförbud. Att Sverige samarbetar med USA i Östersjöområdet bygger på ömsesidigt intresse, och bör inte beskrivas med den ton av undergivenhet som finns i remissvaret. Läs blogginlägget