Carl Bildt , månadens citat

Carl Bildt besöker Moskva för samtal och skriver på sin blogg:

“På gott och på ont förblir Ryssland ju ett viktigt europeiskt land i vårt omedelbara närområde, och det är viktigt att vi då så långt detta är möjligt kan bedöma dess utveckling i olika avseenden.”

ÖB måste sluta prata i nattmössan, ledare i Expressen

Den tidigare överbefälhavaren Sverker Göranson – som nu har sålt sig till Saab – gav upphov till begreppet enveckasförsvaret. Sverige skulle bara klara av ett begränsat anfall under en vecka.

Det var för många politiker en smått chockartad verklighetsbeskrivning, men ändå högst realistisk. För detta uttalande utrustades sedan Göranson med politiska överrockar från både höger till vänster. Dessutom hade ju Göranson också varnat för att han riskerade att tvinga lägga ned marinen i brist på tillräckliga försvarsanslag. Inför de så kallade Markstridsdagar i början av februari i år kunde Expressen avslöja arméchefen Anders Brännströms varningsord:

“Det omvärldsläge som vi upplever och som också framgår av inriktningsbeslutet leder till slutsatsen att vi kan vara i krig inom några år. För oss inom armén gäller att med all kraft vi kan uppbringa genomföra det som framgår av de politiska besluten.”

Arméchefen ville uppenbarligen inskärpa allvaret i den situation Sverige befinner sig i efter Rysslands pågående upprustning, kriget i Ukraina och Putins storhetsvansinne. Men ledande militärers skarpa uttalanden är också ett uttryck för den frustration de upplever när man jobbar inom ett anorektiskt svenskt försvar. Det finns en officersklyscha om att man alltid ”ska gilla läget”. Men de gör det inte längre. Läs ledaren

 

ÖB lovar försvar till sista soldat, Dagens Nyheter

Försvarsmakten har reviderat sin strategiska doktrin. En doktrin som enligt ÖB Micael Bydén genomsyras av en ny attityd till försvarets uppdrag och han utlovar ett uthålligt försvar. Överbefälhavare Micael Bydén är trött på pratet om hur länge Sverige ska kunna stå emot en attack. Han lovar att försvaret ska kämpa till sista man och kvinna.

– Om vi av någon anledning skulle stå ensam som land så lovar jag att Försvarsmakten kommer att göra allt vi kan ned till sista man eller kvinna som står med vapen i hand, säger han i en TT-intervju.

Försvarsmakten har just avslutat revideringen av sin militärstrategiska doktrin. Dokumentet beskriver vilken inställning försvaret ska ha till sitt uppdrag. Enligt Bydén genomsyras den reviderade doktrinen av en ny attityd. Den innebär att Försvarsmakten tillsammans med andra länder ska kunna vinna över en angripare, men om Sverige står ensamt, bjuda utdraget och uthålligt motstånd för att inte förlora kriget. Läs artikel

EU-topparnas förlorade heder, ledare i Östra Småland

…Jag måste säga att jag tycker att det så kallade värdlandsavtalet med Nato verkar gå för långt. Att man övar tillsammans med Natoländer är en sak, men om man drar in diverse militär bråte i Sverige är det en annan sak. Den amerikanske befälhavaren Ben Hodges vill kunna ta in vapensystemet Patriot på svensk mark. Det låter inte som en bra idé. Vi ska inte ha vapen på svensk mark som inte Sverige har kontroll över. Och jag är rätt säker på att amerikanerna inte tänker låta svenskar ha fingret på avtryckaren på deras vapen.

Som vanligt ser allianspartierna inga komplikationer. Man har intrycket av att om vi erbjudits att bli den 51:a staten i Förenta Staterna hade de borgerliga partiledarna skrivit på utan att tveka ett ögonblick. Deras säkerhetspolitisk tänkande saknar all långsiktighet. I det här fallet behöver regeringen också vara mer återhållsam. Det finns ingen anledning att förmedla känslan till omvärlden att Sverige låtit sig reduceras till en avskjutningsramp för Nato.

Dessutom: ironin i att vilja släppa in ett annat lands vapensystem som heter Patriot i Sverige får huvudet att snurra… Läs ledaren

En alls inte självklar självklarhet, Svante Säwén i Sundsvalls Tidning

…Men i grunden ska försvaret skydda Sveriges territorium. Jag ser visserligen ingen risk i dag för ett isolerat angrepp mot Sverige. Men det nya kalla kriget kan förstås bli värre. Alla måste veta att ett angrepp mot Sverige kostar. Det är vad vi har ett försvar till. En annan sak är att om vi ska bistå andra så ska vi själva avgöra när, var och hur.

Ur den synvinkeln är den ensidiga svenska så kallade solidaritetsförklaringen märklig. Försvarsdebattörerna Anders Björnsson och Kent Zetterberg, som i stället förordar en kraftig ökning av försvarsbudgeten, kallar den rent av huvudlös och kvalificerat snömos (SvD 5 mars-16). De menar att den kan tolkas som en bön om att bli indraget i krigsföretag på ett tidigt stadium och få medverka till att de eskalerar.

Jag fruktar att de har rätt. Det är allt annat än att använda vår alliansfrihet till dialog. Den unilaterala svenska solidaritetsförklaringen med EU, Norge och Island, ses som ett svenskt komplement till EU:s solidaritetsklausul, som dock inte innebär krav på militärt stöd. Läs artikel

”Vi tillhör inte en militär allians”, Vasabladet

USA har ambitioner att markant öka sin militära­ närvaro i Norden. Dels ska Finland och USA som bekant genom­föra gemensamma ­miltära ­övningarna på finländsk mark senare i vår. Dels vill nu befäl­havaren för USA:s styrkor i Europa,­ ­generallöjtnant Ben Hodges, öva att flytta ett ­Patriot-missilsystem från amerikanska baser i ­Europa till Sverige och tillbaka över havet.

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist, som på tisdagen besökte Finland, avböjde dock att kommentera förslaget med hänvisning till att ingen ­beredning i ärendet ännu föreligger. Hultqvist vill heller inte spekulera i möjligheten att Finlands och Sveriges försvarssamarbete, som också gäller i kristider, kunde övergå i en försvarsallians. Det är en fråga för framtiden. Som icke-Natoland håller Sverige åter på att förbättra sin försvarsförmåga. Man satsar bland ­annat på att förstärka territorialförsvaret, åter­införa värnplikten och fördjupa samarbetet med USA. Läs artikel

Finland och Sverige har olika syn på försvaret av Baltikum, Hufvudstadsbladet

Finland och Sveriges försvarsministrar har klart olika uppfattning om man ska komma Baltikum till undsättning i en krissituation. Sveriges upprustning på Gotland handlar delvis om att kunna bidra till Baltikums försvar, medan beskedet från Finland lyder: Ty er till Nato, vi sköter enbart oss själva. Det allt intensivare finsk-svenska försvarssamarbetet märks genom att det är tätt mellan de finsk-svenska försvarsministerträffarna.  Läs artikel

Det är Nato som bestämmer, Per Åberg i UNT

Krister Andrén talar lugnande om värdlandsavtalet i UNT den 5 mars. Men för att läsarna ska bli riktigt lugnade utelämnar han en del. Det viktigaste han utelämnar är vad som händer om Sverige vill aktivera avtalet, det vill säga inbjuder Nato att bedriva verksamhet på svenskt territorium. Nato har ingen skyldighet att acceptera en på avtalet grundad begäran från Sverige att inleda operationer på svenskt territorium utan har full frihet att tacka nej. Om sådan verksamhet som Sverige önskar inte passar in i Natos planer i stort kan man anta att Nato kommer att ställa sig kallsinnigt.

Men om Nato går med på en begäran om gemensamma aktiviteter – som kan äga rum även i fredstid – framgår det av avtalets tredje kapitel att dessa kommer att vara Nato-ledda.Då tar Nato helt enkelt över. Natos policy och rutiner kommer att gälla. Det slutliga målet för en inledd operation bestäms inte heller av Sverige. Det fastställs i ett särskilt tilläggsdokument som ska grundas på ”operationsplaner”. Hur dessa planer ska upprättas framgår inte av den avtalstext som föreligger. En ”styrkommitté” för operationen ska inrättas men hur stort det svenska inflytandet blir i denna är oklart. Sveriges möjligheter att påverka är avgjort mindre med avtalet på plats än de annars skulle vara. Läs artikel

Inga Patrioter på Gotland! Håkan Ericsson , helagotland.se

Nu har signal- och avskräckningstaktiken mellan USA, Nato och Ryssland nått en ny nivå. Den amerikanske befälhavaren över USA:s arméstyrkor i Europa vill gärna placera de amerikanska luftvärnsrobotarna Patriot i Sverige. Och kanske på Gotland. För att kunna skydda Natoländerna Estland, Lettland och Litauen mot rysk aggression.

Patriotrobotarna blev kända under Irakkriget 2003, då de i princip sköt ner alla irakiska Scudmissiler som avfyrades mot amerikanska mål. Patriotroboten är ett luftvärnsförsvar som är mycket avancerat och tillsammans med radar och andra digitala tillbehör kan robotar pricka det flesta av fientliga robotarna.

Även om Sverige har ett övningsavtal med Nato, så är det frågan om det är tillåtet och politiskt och militärt klokt att flytta Patriotrobotar till Gotland och öva med dem i ett tänkt mottangrepp mot en rysk aggression mot de baltiska Nato-länderna. Bara att denne amerikanske general uttrycker en sådan åsikt, är ett led i den psykologiska signalkrigföring som förs mellan Ryssland och USA-Nato. Läs artikel

Försvarsminister Tolgfors har nog inte allt klart för sig, örlogskapten Nils Wiklund ( signaturen Skipper)

Örlogskaptenen Niklas Wiklund bloggar under signaturen Skipper. Han kommenterade i ett inlägg 2011 på sin sajt vissa frågeställningar som rör internationella insatser och övningar. Vi länkar här till detta initierade och sakliga inlägg med rubriken ”Försvarsminister Tolgfors har nog inte allt klart för sig”. Konkret analys av detta slag är vad som behövs i dessa tider.

För att nästan citera Försvarsministern själv – Tolgfors har HELT FEL i sin beskrivning av svenska militära förbands förmåga.
I ett inlägg på sin blogg så svarar ministern på Wilhelm Agrells mycket läsvärda inlägg i debatten angående försvaret av konungariket Sverige. Han skriver bland annat följande“Försvarsförmåga styrs av användbara, tillgängliga och rörliga förband av hög kvalitet.” “Det finns inte längre en uppdelning mellan en nationell insatsorganisation för Sverige och en särskild utlandsstyrka för internationella insatser, eller någon uppdelning mellan nationell och internationell förmåga. Reformen syftar till att stärka förmågan i båda perspektiven.” “Detta illustreras av att de tunga systemen och förbanden för försvaret av Sverige som Gripen, korvetter och markförband också används i insatser internationellt. De gör stor nytta och de utvecklar sin kvalitet. 

Det är framförallt Tolgfors budskap i det sista fetmarkerade stycket här ovan som jag vänder mig mot. Här verkar Tolgfors inte ha saker och ting klara för sig. Det finns nämligen inget som är så förödande för svenska enheters förmåga att hantera kvalificerad väpnad strid , som att under en längre tid deltaga i en internationell insats. Till och med större internationella övningar har liknande påverkan på förbanden. Läs blogginlägget

USA vill flytta högteknologiska vapnen fram och tillbaka till Sverige, Sveriges Radio

USA vill flytta högteknologiska vapnen fram och tillbaka till Sverige, som en del av en militär övning, det berättade TV4 Nyheterna i dag.

Men om det blir så, är för tidigt att säga, säger Socialdemokraten Åsa Lindestam, vice ordförande i försvarsutskottet.

– I vårt försvarsbeslut som vi fattat gemensamt med en väldigt stor majoritet i riksdagen, så har vi sagt att vi ska samarbeta och öva med andra länder. Men däremot vilka framtida planerade övningar vi har, det är ju en fråga för försvarsmakten. Den amerikanska arméns högsta chef i Europa Ben Hodges säger i en intervju i TV4 att han gärna vill flytta luftvärnssystemet Patriot från amerikanska baser i Europa till Sverige under de kommande två åren. Läs artikel

Hur mycket får försvaret behålla? Ledare i Eskilstuna – Kuriren

Inför en växande rysk aggression och ökande terrorhot uppstod en bred insikt om att bantandet hade nått till vägs ände. Regeringspartierna och de fyra allianspartierna satte sig tillsammans för att förhandla fram ett femårigt försvarsbeslut med den uttalade målsättningen att börja bygga upp kapaciteten igen. Innan en överenskommelse låg färdig att klubbas i riksdagen hoppade Liberalerna av med motiveringen att pengarna som skulle skjutas till långtifrån motsvarade behoven. I sitt underlag hade Försvarsmakten föreslagit en minimiökning om 16 miljarder under fyra år för att kompensera de värsta bristerna. Den ökning som riksdagen beslutade beräknades ge bara sex miljarder över fem år. De som stod kvar i uppgörelsen presenterade den som en framgång och ett ansvarstagande inför de ökande säkerhetshoten.

Nu har ett år gått och oroande tecken finns på att inte ens de lägst ställda ambitionerna kan infrias med försvarsbeslutet för perioden 2016 – 2020. Försvarsminister Peter Hultqvist har hörts uttrycka varningar för förseningar och fördyringar i planerade och beslutade materielanskaffningar. Läs ledaren