Defense of the Charter of the United Nations, New York, September 23, 2021, thesaker.is

1. We, representatives of Algeria, Angola, Belarus, Bolivia, Cambodia, China, Cuba, the Democratic People’s Republic of Korea, Equatorial Guinea, Eritrea, Iran, the Lao People’s Democratic Republic, Nicaragua, the State of Palestine, Russia, Saint Vincent and the Grenadines, Syria, and Venezuela, met at the ministerial level, in New York, on the sidelines of the High-Level Week of the 76th Session of the General Assembly of the United Nations, in order to undertake an assessment of recent developments in the international arena, including of challenges and threats to the Charter of the United Nations, which underpins multilateralism, and to exchange views on existing, new, and emerging issues of collective concern and common interest.

2. We recall the declaration adopted on 06 July 2021, in New York, at the ambassadorial level, and reaffirm that the Charter of the United Nations and its purposes and principles remain timeless, universal, and that they are all indispensable not only for preserving and promoting international peace and security, the rule of law, economic development and social progress, as well as all human rights for all, but also for achieving a more peaceful, prosperous, just and equitable world, and a system based, precisely, on the rules contained in that universal and legally binding instrument that constitutes an exceptional achievement for humankind and a true act of faith on the best of humanity. Läs deklarationen

Arctic Coast Guard Forum meeting underway in Russia, thebarentsobserver.com

The meeting began on October 5.

The Arctic Coast Guard Forum (ACGF) Experts’ Forum includes reps from Canada, Denmark, Finland, Iceland, Norway, Russia, Sweden and the United States.

Canada is being represented at the meeting in Petropavlovsk-Kamchatskiy, a city in Russia’s Far East, by Assistant Commissioner Neil O’Rourke, the head of the Canadian Coast Guard (CCG) for the Arctic Region, along with support staff.

Among the issues being discussed are search and rescue, environmental response and the planning of future exercises.

The Canadian Coast Guard assumed the chair of the ACGF’s Combined Operations Working Group (COWG) this year. The working group’s role is do design table and live exercises so members can better coordinate their operations and share their expertise.

“The Canadian Coast Guard’s chairship of the COWG presents a valuable opportunity to showcase Canadian leadership with regard to coast guard exercise planning, and to exchange best practice and expertise with our Arctic coast guard partners,” the CCG said in emailed comment. Läs artikel

US says to hold first in-person talks with Taliban since Afghan withdrawal, rfance24.com

The United States and the Taliban will hold their first in-person talks since the US withdrawal from Afghanistan starting Saturday, the State Department said.

The US delegation will meet Saturday and Sunday in the Qatari capital Doha with senior Taliban representatives, a State Department spokesperson said.

The United States has remained in contact with the Taliban since the longtime foes seized Kabul in August as US troops pulled out but the meeting will be the first that is face to face. Läs artikel

Taiwanesiska styrkor utbildas i tysthet av USA – Kina lovar ”vidta åtgärder”,

Kina har reagerat med förutsägbar ilska på uppgifterna om USA:s ökade samarbete med Taiwan. I närmare ett års tid har USA i hemlighet sysslat med utbildning av taiwanesiska soldater, skriver Wall Street Journal.

Tidningen uppger att ett 20-tal experter från USA:s specialstyrkor och konventionella trupper är med om att utbilda enheter i Taiwans armé.

Utbildarna ska ha sänts till Taiwan på order av Donald Trumps administration. Men deras närvaro på ön har inte rapporterats förrän nu.

Wall Street Journals uppgifter bekräftas av bland annat AFP. En källa vid försvarshögkvarteret Pentagon säger att militärpersonalen roterar mellan USA och Taiwan.

Kina fördömer uppgifterna. Utrikesministeriet i Peking anser att USA borde inse hur ”känslig” Taiwan-frågan är, och vilka de ”svåra följderna” av verksamheten blir.

– Kina kommer att vidta alla nödvändiga åtgärder för att värja sin suveränitet och territoriella integritet, sa ministeriets talesman Zhao Lijian på fredag. Läs artikel

Virkelighetsflukten i norsk forsvars- og sikkerhetspolitikk er overmoden for skraphaugen, resett.no

Øystein Steiro Sr. ,kommentator i Resett

[…] Venstres visjoner om en verden ledet av Folkeforbundet og Arbeiderpartiets visjoner om ‘det brukne geværs’ politikk, førte til en avvikling av det kompetansemiljø, institusjoner og personell unionskrisene hadde frembragt.

Dette fikk vi og resten av verden betale dyrt for i 1940. Det vellykkede tyske overfallet med en liten invasjonsstyrke på knapt 9.000 mann på et uforberedt Norge la, sammen med en sterkt misligholdt svensk nøytralitet, premissene for at «den siste europeiske krig» ble en verdenskrig. Om det norske forsvaret hadde vært like sterkt i 1940 som det var i 1905 og i 1914 ville verdenshistorien fått et helt annet forløp. Hvilket, vil vi aldri få vite. Men det påhviler mellomkrigstidens virkelighetsfjerne norske politikere et stort ansvar for at det gikk som det gikk. […]

Forsvaret av Norge er i realiteten overlatt til USA. Det er ikke lenger Norge, men USA, som nå er ‘NATO i nord’. Norge er ikke lenger å betrakte som en buffer mellom stormaktene, men kan i stedet oppfattes av russerne som en fremskutt amerikansk base. Det har svekket norsk sikkerhet og økt faren for stormaktskonfrontasjon på norsk territorium.

Parallellene til mellomkrigstiden er åpenbare, men det er også forskjellene. I mellomkrigstiden ledet eskapismen i Arbeiderpartiet og Venstre til at egen forsvarsevne ble avviklet i håp om at nøytralitetspolitikken skulle holde oss utenfor den forestående konfrontasjonen mellom stormaktene. I dag er det Arbeiderpartiet og Høyre som har bygd ned forsvaret. Det er fortsatt eskapismen som rår. Men denne gang har vi gått til det motsatte sikkerhetspolitiske ytterpunkt og overlatt forsvaret av Norge til en fremmed makt, USA. Det kan vise seg å være like katastrofalt for norsk sikkerhet som nøytralitetspolitikken viste seg å være i 1940. Läs artikel

Swenex 21, forsvarsmakten.se

Mellan den18-28 oktober 2021 genomförs marinövningen Swenex-21 (Swedish Naval Exercise). Den är en nationell övning där försvaret av det egna territoriet och svenska intressen står i fokus. Övningen syftar till att vidmakthålla och utveckla krigsförbandens förmåga till strid.

Övningen genomförs i östersjöområdet från Ålandsförträngningen till Öresund längs Sveriges öst- och sydkust mellan den 18-28 oktober. Övningen är nationell och samtliga marina förband deltar i Swenex-21. Finland, som är Sveriges viktigaste samarbetspartner deltar med flera fartyg. Läs pressmeddelande

Svenska specialförband ska inte riskera livet i Mali, expressen.se

Linda Jerneck

Mali är Försvarsmaktens farligaste insats. Det upprepas ofta. Men varför har regering och riksdag bett svenska män och kvinnor att riskera livet just där, just nu?

Det är en fråga med många, luddiga svar. I en film på den sajt som Försvarsmakten har skapat för att utbilda en intresserad allmänhet sägs det att Sverige är i Mali för att lokalbefolkningen plågas” i inbördeskriget.

Försvarsminister Peter Hultqvist sade i stället nyligen att vi annars skulle ”få problem med brottslighet, trafficking, drogsmuggling, religiös jihadism och terrorism.” (SvD)

Det är inte några tillfredsställande svar. Människor plågas tyvärr i hundratals konflikter runtom i världen. Och Mali är inte heller ensamt om att gisslas av islamistisk terrorism eller narkotikasmugglare. […]

Den 14 oktober ska regeringen lägga fram proposition om att förlänga Sveriges militära engagemang i Mali. Ann Linde och Peter Hultqvist borde hellre låta bli. Men om de verkligen tycker att svenska operatörer ska riskera livet i hårda strider i Sahel behöver de presentera en begriplig förklaring – som inte är att hålla Frankrike på gott humör.

Svenska soldater förtjänar faktiskt bättre än så här. Läs artikel

Why Biden’s Foreign Policy Looks so Similar to Trump’s, nationalinterest.org

Sumantra Maitra, National Security Fellow at the Center for the National Interest

If America needs to maintain its preponderant position in the globe, it needs other powers and allies to share the burden, while rivals bleed. That requires retrenchment from regions that are corrosive, and conceding security of some regions to rival powers. […]

With AUKUS, and the subsequent Greco-French defense entente targeted towards Turkey, the era of massive ideological alignments are over, and smaller, purely military and strategic pacts are back. In a way, this is a return to the norms that existed before World War I. That is not a bad thing. These arrangements share burdens, are narrow and interest-oriented, and avoid both ideological wars and freeriding. They also favor natural great powers, over disproportionately influential, ideological, and activist small states. It creates a far more natural order of affairs. Läs artikel

”Nato viktigare för regeringen än nedrustning och fred”, dn.se

Hanna Gunnarsson och Håkan Svenneling, riksdagsledamöter för Vänsterpartiet

Sverige har undertecknat en avsiktsförklaring om ett fördjupat försvarssamarbete med Frankrike – ett land med egna kärnvapen, djup inblandning i militäralliansen Nato och en kolonial historia som märks än i dag. Ett sådant samarbete för Sverige närmare Nato och försvagar vår militära alliansfrihet. […]

Vad är det egentligen för samarbete Sverige har med Frankrike som ska fördjupas? Frankrike har i drygt ett år lett en militär insats i Mali, Task Force Takuba, som regeringen tillsammans med de borgerliga partierna beslutat att skicka svenska specialförband till, trots att FN redan står för den fredsbevarande insatsen Minusma i Mali, ett beslut som dessutom fattades om av FN:s säkerhetsråd, där Frankrike är en permanent medlem. […]

Genom ett fördjupat försvarssamarbete med Frankrike och utökade transatlantiska förbindelser visar regeringen att den hellre vill sitta med vid Natos och stormakters förhandlingsbord än driva på för nedrustning och fred. Det måste vara slut på det nu – för säkerheten både i Sverige, och i resten av världen. Läs artikel

Mali summons French ambassador over Macron comments, reuters.com

Mali’s foreign ministry summoned France’s ambassador to Bamako on Tuesday over comments by President Emmanuel Macron that it said were unfriendly and disagreeable.

This is the latest salvo in a tense dispute between Mali and its key military partner France over reports Bamako could recruit Russian mercenaries as Paris reshapes its 5,000-strong counter-terrorism mission in the region.

Mali’s prime minister has accused France of abandoning it in the joint fight against Islamist insurgents. Macron last week rejected the charge and questioned the legitimacy of the Malian authorities overseeing a transition to elections after two coups in just over a year.

In response, the Malian foreign ministry said it had summoned the French ambassador to inform him of the authorities’ indignation and disapproval. Läs artikel

Tidigare ambassadören: Avsluta insatsen i Mali, di.se

Diana Janse, Senior fellow, Frivärld, riksdagskandidat (M) och före detta ambassadör i Mali.

I en intervju i SvD (25:e september) lägger försvarsminister Peter Hultqvist ut texten om bland annat Sveriges militära engagemang i Mali. Försvarsministern ser inga skäl att ompröva Mali-insatsen. Det är i stället ”helt nödvändigt” att stanna kvar. Om inte det internationella samfundet engagerar sig i Mali, så skulle vi, enligt Hultqvist, ”få problem med brottslighet, trafficking, drogsmuggling, religiös jihadism och terrorism.”

Nu är det tråkigt att vara en petit-maître, men det förtjänar ändå att påpekas att Mali redan har alla dessa nämnda problem i riklig mängd. Under de nio år som det internationella samfundet har engagerat sig i Mali på bred front, inklusive med militär närvaro både under fransk flagg för att stävja terrorism och med en av de största FN-insatserna i världen, har säkerhetssituationen ständigt försämrats vad gäller till exempel brottslighet, religiös jihadism och terrorism. Så vad får försvarsministern att vara så tvärsäker på att more of the same biter?

Där försvarsministern inte ser några skäl att ta hem den svenska truppen, är det i själva verket lätt att se sex skäl för just detta.

För det första: Dagens styre – som vi med vår insats stöttar – saknar legitimitet. Sedan Sverige förberedde och beslutade om sin insats har ännu en militärkupp ägt rum. […]

För det sjätte: Vi lovade bort oss för ett år, inte mer. Ett skäl var att uthålligheten i att försörja en insats av detta slag är begränsade, och insatsen sliter hårt på både soldater och materiel. Sedan dess har också Riksrevisionen i sin rapport ”Att bygga nationell försvarsförmåga” konstaterat att Försvarsmaktens deltagande i internationella insatser sker på bekostnaden av uppbyggnaden av ett nationellt försvar. Givet de uppenbara bristerna i det senare, och då takten går långsammare än planerat, bör all kraft som går att uppbåda fokusera på det nationella uppdraget med mindre än att någon utifrån svenska intressen verkligt viktig internationell insats dyker upp. […]

För den franska regeringen är insatsen i den forna kolonin högt prioriterad, samtidigt som det franska stödet för den sjunker. Samtidigt vankas det val. Från franskt håll vill den franska regeringen därför dra ned antalet fransmän och dela bördan med andra. Och den franska regeringen vet hur en slipsten ska dras. Det är lätt att se hur Sveriges försvarsminister blivit ett enkelt bondeoffer i den skickliga franska försvarsministerns charmoffensiv. Läs artikel

 

Første møte på to år: – Spenningen mellom Norge og Russland er skrudd opp, forsvaretsforum.no

Det var strålende sol og blikkstille på sjøen da det russiske kystvaktskipet Polyarnaya Zvezda (Polarstjernen) seilte inn mot Kirkenes onsdag ettermiddag i forrige uke.

Ved havna la russerne seg inntil det norske kystvaktskipet Nordkapp. Noen timer tidligere møttes de to skipene, som henholdsvis hadde generalløytnant Yngve Odlo, sjef Forsvarets operative hovedkvarter (FOH), og generalløytnant Stanislav Maslov, sjef for FSBs Grensedirektorat for det vestlige arktiske området, om bord.

– Innenfor de områdene vi diskutere, så går veldig mye på skinner og det er god dialog. Så det er ingen store utfordringer, sa Odlo til Forsvarets forum i Kirkenes.

Odlo og Maslov møttes til et såkalt protokollmøte, et årlig møte mellom FOH og grensedirektoratet, der de to nasjonene kan diskutere utfordringer og dele informasjon om grenserelaterte temaer. Det er første protokollmøtet mellom de to partene siden før koronapandemien. Siden sist møte har forholdet mellom Norge og Russland blitt dårligere, mener høgskolelektor Ståle Ulriksen ved Sjøkrigsskolen.

– Spenningen mellom Norge og Russland er skrudd opp de siste tå årene. Det skrives negative artikler om Norge i russiske medier. Vi blir beskrevet som amerikanske lakeier, som ikke har en selvstendig vilje, sier han til Forsvarets forum.

Ulriksen trekker frem økt amerikansk og britisk aktivitet i Arktis som en av årsakene.

– Det har ikke så mye med Norge å gjøre. Den økte spenningen handler mer om spenningen mellom stormaktene, om den kjernefysiske terrorbalansen. Det er en misforståelse å tro at dette handler om oss, sier han. Läs artikel