Värnplikt krävs för försvarets förmåga, Anders Lindberg i Aftonbladet

Vår värld mörknar. Nyligen erkände Vladimir Putin, som i en bisats, att ryska förband finns på plats i Ukraina.I väst är detta självklart ingen nyhet, bland annat eftersom de ryska soldaterna ett flertal gånger lagt ut bilder på sig själva i sociala medier. Dessutom geografiskt spårbart och med nummerskyltar på fordon och uniformsdetaljer fullt synliga. Men mönstret från ockupationen av Krim går igen. Först ljög den ryska statsmakten och påstod att de små gröna män som dök upp inte var ryska.Efter att Krim annekterats fick samma soldater medalj och hyllades av Putin.Detta land, med sin oförutsägbara president och allt mer uppblåsta krigsmakt, ligger inte många minuters flygtid från vår gräns och blir allt aggressivare i tonfall och uppträdande. Läs ledaren

Hemliga dokument visar Rysslands och USA:s kränkningar, Dagens Nyheter 22 december

Som DN rapporterade den 9 oktober har Sverige kränkts 42  gånger de senaste fem åren. Av de kränkande länderna ligger USA i topp med sju kränkningar följt av Ryssland med sex. Men vad kränkningarna har bestått av har hittills varit okänt för flertalet. Endast tre kränkningar har varit kända för allmänheten. Det gäller två ryska kränkningar med attackplan och en av ett amerikanskt signalspaningsplan (se faktaruta).

Därför har DN begärt av regeringen att ta del av Försvarsmaktens rapporter om samtliga USA:s och Rysslands kränkningar åren 2011–2015. Det är tidigare okända intrång, se grafiken. Av hänsyn till främmande makt och rikets försvar är precisa uppgifter om intrången fortfarande hemligstämplade. Läs artikel

Att hoppas på Nato duger inte, Bengt Olsson (L) i Östgötacorrespondenten

Det var ett skrämmande program jag tog del av torsdag 10 december i SVT – ”Vad hände med försvaret?” Ja, vad hände egentligen med försvaret under den tid då det succesivt bantades ner under 1990- och 2000-talen under olika försvarsministrar representerande båda politiska blocken. Av programmet framgick att försvaret praktiskt taget försvann under den tiden. När jag gjorde min militärtjänst i Boden på 1960-talet fanns det militära förband i nästan varje residensstad och på många andra orter och det svenska försvaret kunde ställa över en halv miljon man på benen. Nu finns det praktiskt ingenting kvar.

Visserligen kan invändas att det är ett helt annat säkerpolitiskt läge nu jämfört med hotet från öster under det kalla kriget på 1960-talet och att det dåtida försvaret framför allt var kvantitet men med brister i kvaliteten. Läs artikel

Fler bomber göder terrorismen i Syrien, ledare i Sydöstran

Den som tror att lösningen på kriget i Syrien är ytterligare dödande, militära insatser och bombkrig från luften har nog inte riktigt funderat klart. Efter regeringens besked att inte skicka JAS-plan som stöd till Frankrikes strid mot IS har krigsromantiker och borgerliga politiker gråtit på ledarsidor och sociala medier.

Ett svek gentemot Frankrike, kallas det. Det kan diskuteras.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström säger själv att det beror på folkrättsliga gråzoner. Det har hon rätt i. Att ingå i militära insatser, oavsett om det gäller direkt krigföring eller som understöd genom spaning, behöver alltid analyseras djupt och övervägas strategiskt. Jag är den första att erkänna att IS framfart behöver stoppas och bekämpas på olika tänkbara sätt. IS är ingen part man bjuder in till ett förhandlingsbord. Men vi måste ändå orka fråga oss om vad som verkligen är en långsiktig lösning. Med förhastade slutsatser och ogenomtänkta beslut tenderar vi istället att bidra till kontraproduktivitet och rentav gå terroristernas ärenden. Läs ledaren

Politikerna måste tänka nytt, Per Blomquist i Skaraborgs Allehanda

Farligt att gå med i Nato lyder rubriken 11/12 på SLA debatt i ett mycket insiktsfullt inlägg av Cincinnatus, som föreslår ett starkt och trovärdigt försvar av vårt territorium. Hergus Palmquist invänder den 15/12 och vill på oklara grunder ansluta Sverige till krigsorganisationen Nato. Nato har inga egna förband. Vilket Natoland ska hjälpa Sverige att försvara vårt vidsträckta land?

Den gamla regeringen – vi var många försvarsvänner som trodde på den – vilseledde Sveriges medborgare. Flyg, Nato och anfallsstridskrafter för insatser skulle rädda Sverige. Sverige följde supermakten USA:s koncept. USA som genom avskräckning åtagit sig att försvara sina intressen globalt samtidigt som USA ger rådet – försvara er själva, vi följer våra intressen. Sveriges markterritorium är i dag i stort sett oförsvarat – detta sagt i respekt för Hemvärnet m.m. Läs artikel

“Levererat på 97 av 105 vallöften”, statsminister Stefan Löfvén intervjuas i Expressen

Ur intervjun:

” Nyligen kom beskedet att planeringen för totalförsvaret återupptas efter 20 års uppehåll. Hur ser du på utvecklingen i Ryssland i dag och vad hoppas du ska hända den dagen då Vladimir Putin lämnar som president?

– Det har ju varit en tid under ett antal år där Ryssland har förstärkt sin militära förmåga, i och för sig från en rätt så låg nivå efter Sovjetunionens kollaps. De har också uppträtt aggressivt, annekterat Krim och de stödjer rebeller i östra Ukraina. Det är klart att det sätter det säkerhetspolitiska läget i Europa i ett annat perspektiv. Ett mycket sämre perspektiv.

– Jag tycker också att det har förekommit lite mycket aktiviteter i luften, inte minst här i Östersjöområdet, som tyder på att det finns någon slags aggressivitet i beteendet som vi tycker är fullständigt onödigt. Vi eftersträvar inget annat än lugn och avspänning och trygghet i närområdet. Så utvecklingen som har varit är oroande, och vi har för vår del sett till att bygga upp och stärka vår egen militära förmåga, förstärka samarbetet med olika samarbetspartners. Det är viktigt i den här tiden. Men det är lika viktigt att stå upp för alliansfriheten.” Läs hela intervjun

“Vi kan inte alltid låta bli att ta risker”, Margot Wallström ,svt.se

Om Sverige skulle svara på Frankrikes begäran om hjälp med till exempel militära insatser, så kan det förstås innebära en risk, säger utrikesminister Margot Wallström i Agenda. Frankrike har uttryckligen begärt svenska spaningsflyg – Jas Gripen – i Syrien. Wallström fick frågan om den svenska regeringen är beredd att ställa upp med det. Svaret blev att regeringen just nu undersöker olika alternativ.

– Vi har redan t ex en insats i Mali. Frankrike vill gärna att vi fyller på så att de kan flytta resurser. Vi tittar även på politiska insatser och ett militärt spår. Vi för också samtal med oppositionen för att få största möjliga samsyn, säger Margot Wallström.

Men om Sverige går in och hjälper Frankrike mer aktivt, finns det en risk att Sverige blir ett tydligare mål för IS och terrorattacker? Läs artikel

”Nato-debatten alltmer besvärande för S”, Allan Widman, DN Debatt

Att gemensamt med annat land möta ett väpnat angrepp i endera av länderna torde också beröra centrala delar av Regeringsformen. Det mest uppenbara är kanske stadgandet i 10 kapitlet 9 § Regeringsformen att normalt endast riksdagen kan medge att en svensk väpnad styrka får sändas till annat land. Regeringsformen reglerar också frågor som överenskommelser med andra stater, hur riket förklaras befinna sig i krig samt svenska medborgares grundläggande fri- och rättigheter. Områden som förvisso aktualiseras för det fall Sverige ska möta ett väpnat angrepp i annat land.I direktivets bakgrundstext anges att en överenskommelse om gemensamt försvar med annat land ska vara en möjlighet, men inte en skyldighet för Sverige. Detta kan närmast beskrivas som ett villkorligt försvarsförbund, som en option till gemensamt försvar. Läs artikel

Sverige utökar Natos flygtillstånd, svt.se

Natos avancerade stridslednings- och radarflyg har fått tillstånd att flyga genom Sverige i sex månader. Enligt militära experter är nya regeringsbeslutet ett tydligt exempel på Sveriges allt närmare samarbete med Nato. Det har inte varit mycket uppmärksamhet kring Natos stridslednings- och radarflyg sedan SVD våren 2014 avslöjade att planen fick passera genom svenskt luftrum i tre veckor. Men efter det har regeringen fortsatt ge planen tillstånd med en månad i taget.Läs artikel

 

 

To­tal­för­svar igen, Yngve Sunesson i Skånska Dagbladet

På 1990- och de förs­ta åren på 2000-ta­let gjor­de Sverige som så många and­ra eu­ro­pe­is­ka län­der – rus­ta­de ned för­sva­ret. Ef­ter kal­la kri­gets slut trod­de de på den evi­ga fre­den i Eu­ro­pa – el­ler pla­ne­ra­de åt­min­sto­ne för det.
Värn­plik­ten av­skaf­fa­des med tre rös­ters mar­gi­nal i riks­da­gen utan att den nya or­ga­ni­sa­tio­nen med yr­kes­sol­da­ter hade sjö­satts, för­band la­des ned på lö­pan­de band och – kan­ske mest för­vå­nan­de – ci­vil­för­sva­ret och det psy­ko­lo­gis­ka för­sva­ret av­veck­la­des i stort sett.
Det mi­li­tä­ra för­svar som blev kvar skul­le i förs­ta hand in­rik­tas på in­ter­na­tio­nel­la in­sat­ser, som i Af­gha­nis­tan där Sverige un­der många år haft sol­da­ter. Läs artikel

Säkerhetsrådsresolution om sanktioner mot terroristorganisationer, 17 december

Resolutionen knyter an till de tidigare besluten i säkerhetsrådet om åtgärder mot terroristorganisationer i Mellanöstern. ISIL pekas ut tydligare som en av terroristgrupperna. Några nya delar har tillkommit jämfört med den senaste resolutionen 2161 om sanktioner som antogs 17 juni 2014. Genomgående understryker resolutionen vikten av att genomföra sanktionerna om att frysa tillgångar, reseförbud och vapenembargo. Medlemsstaterna är skyldiga att se till att finansiering till de utpekade organisationerna stoppas och särskilt att oljehandeln förhindras.

Medlemsstaterna skall rapportera till FN om hur sanktionerna införts inom 120 dagar.

Utkastet till resolutionen hade utformats av Ryssland och USA.

Läs referatet om säkerhetsrådets möte.

Sverige kan inte göra allt, Olov Abrahamsson ledare i NSD

Direkt efter det fruktansvärda terrordådet i Paris 13/11 begärde den franske presidenten Francois Hollande hjälp från övriga EU-länder för bekämpa terrornätverket IS.Under onsdagen presenterade utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist Sveriges bidrag.Det handlar framför allt om att förstärka Sveriges roll i FN-insatsen i Mali – exempelvis med transportflygplan, fler stabsofficerare och utbildningsinsatser.Det gör det i sin tur möjligt för Frankrike att lösgöra och flytta militära resurser från Mali till kampen mot IS.Den borgerliga oppositionen är emellertid inte nöjd. Till exempel efterlyser Hans Wallmark (M) mer ”militär substans, till exempel stridsplan”.Men ”bombhögern bör lugna sig”, som liberala Expressen skrev i en klok och balanserad ledare redan 17 november. Läs ledaren