F 21 deltar i rekordstor Natoövning, Norrländska Socialdemokraten 8 oktober

Nu ska F 21 delta i ytterligare en internationell Natoövning. Nästa vecka åker 211:e stridsflygdivisionen och 2:a flygbasbataljonen till till Portugal och övningen Trident Juncture.

Försvarsmakten skriver i ett pressmeddelande: “Syftet är dels att öva en längre, sett till avståndet, ombasering av förband och dels att utveckla förbandets interoperabilitet, dvs förmågan att samarbeta med andra, i större multinationella styrkesammansättningar.”

F 17 stöttar med personal och materiel. Totalt deltar cirka 85 personer och sex Jas 39 Gripen.Trident Juncure 15 är Natos slutövning, och till viss del certifieringsövning, för Nato Response Force. Övningen är Natos största övning sedan 2002.

Svar från Peter Hultqvist på skriftlig fråga 2015/16:46 Svenskt deltagande i Natos snabbinsatsförband

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:46 av Hans Wallmark (M) Svenskt deltagande i Natos snabbinsatsförband

Hans Wallmark har frågat mig om jag har för avsikt att driva önskemålet om att öppna VJTF även för partnerländer, och om detta är möjligt, sondera och samordna intresset hos andra partnerländer att delta.

I september 2013 lämnade Sverige in en formell förfrågan till Nato om svenskt deltagande i Natos snabbinsatsstyrka NATO Response Force (NRF) genom bidrag till dess tillhörande reservstyrkeregister Response Forces Pool (RFP). Den 14 oktober 2013 fattade Nordatlantiska rådet beslut om att välkomna svenskt deltagande i NRF. Övriga partnerländer till Nato som deltar i NRF är Finland och Ukraina. Läs hela svaret

 

Nato är inte rätt väg för Peter Hultqvists Sverige, Dalarnas Tidning 8 oktober

Regeringen tänker inte vika en tum från fortsatt svensk militär alliansfrihet. Ett Natomedlemskap är inget alternativ.

– Vår nuvarande hållning är mer stabiliserande – på både kort och lång sikt, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

På fredag väntas Kristdemokraternas riksting rösta för en ansökan om ett Nato-medlemskap. Om så blir fallet kommer alla Allianspartier stå bakom det kravet. Regeringen och försvarsminister Peter Hultqvist ser inte ett medlemskap – eller en utredning om den militära alliansfrihetens framtid – som vägen fram. Tvärt om. – Bara misstanken om en ny svensk doktrin skulle förändra omvärldens syn på den strategiska situationen i vår del av världen. Det skulle leda till konsekvenser i närområdet. Vi anser att den militära alliansfrihet, ett stärkt nationellt försvar och fördjupat internationellt samarbete är rätt väg att gå. Det ger en stark nationell försvarsförmåga – samtidigt som det ger respekt för vår egen integritet, säger han. Läs artikel

Sverige hör inte hemma i något läger! Anders Björnsson i Tidningenkulturen.se

I den pågående kampanjen för ett svenskt Nato-medlemskap tas det för givet att Sverige ”hör hemma” i Väst, fast det är alltid notoriskt oklart vad detta Väst representerar och vad det repellerar mot. Är det Occidenten mot Orienten, i Max Webers anda? Och kan Öst och Väst vara de enda relevanta väderstrecken för det svenska utrikes- och säkerhetspolitiska handlandet? Sverige ligger i Nordeuropa, tillsammans med sina närmaste grannländer, till vilka också Ryssland – det största europeiska landet – får räknas. Denna utsiktspunkt måste på ett bestämmande sätt påverka vår orientering. Den kan absolut inte avgöras av likheter i samhällssystem eller kulturella traditioner. Forskning från 1980-talet har velat göra gällande att det inte finns två länder i världen som liknar varandra så mycket som Sverige och Kanada. Men vad angår oss Kanadas affärer? Läs artikel

Gunell & Eneroth: Starkt folkligt stöd för försvarssamarbete

Säkerhetspolitik och skol- och utbildningsfrågor har varit aktuella under den svenska riksdagsledamoten Tomas Eneroths besök på Åland idag.
Eneroth, som är gruppledare för (S) riksdagsgrupp, är imponerad över Åland och det åländska samhället och var här för att stödja lantrådet Camilla Gunell och Ålands socialdemokrater i valkampanjens slutskede.
Han har också informerat om den svenska budgetprocessen och regeringens satsningar på investeringar istället för skattesänkningar samt gjort ett studiebesök på Högskolan på Åland.

Den nyligen antagna demilitariseringspolicyn och Nato-frågan var tema på presskonferensen på Sveriges Generalkonsulat.”Jag vill gärna bidra med att öka kunskapen om Åland som demilitariserad
zon och även diskussionerna kring ett utökat och stärkt
försvarspolitiskt samarbete mellan Sverige och Finland, sa Eneroth.
Något Nato-medlemskap tror han inte på. Det gör inte lantrådet Camilla Gunell heller.
– Finland har hela ryggraden mot Ryssland. Det är stabilare att vi håller oss till alliansfriheten. Den nordiska gemenskapen och det försvarspolitiska samarbetet mellan Finland och Sverige har starkt folkligt stöd, sa Gunell.

Barbro Sundback, som arbetat med fredsfrågor i många år, är mycket glad över det intresse Eneroth visar för frågan:
– Han är den första parlamentarikern som vi har kunnat diskutera demilitariseringen och neutraliseringen med. Läs artikel 

Ökade risker med Nato, Kerstin Dahlin (mp) och Lars Dahlin (mp), Sydsvenskan

Under den senaste tiden har medierna ständigt framhållit det ”ändrade världspolitiska läget” och därför ett behov av medlemskap i Nato. Den ”ryska björnen”, det gamla hotet från öster, upplevs som mer påtagligt. Samtidigt råder närmast total tystnad om värdlandsavtalet, som innebär den största förändringen inom säkerhetspolitiken på 200 år. Centern har nu också bytt fot och vill för att ”trygga vår säkerhet” komma in i Nato.

Putin skrämmer med sitt krigande i Ukraina, men också med sitt höga tonläge, med sina uppvisningar av vapen av nyaste slag. Även om han är högröstad, så inser han utan tvivel att det vore självmord att börja ett krig genom att till exempel annektera Sverige. Läs artikel

 

Bernt Blomgrens (s)paning: Vadan och varthän med Sverige, Lidköpingsnytt

Skall Sverige inte bara skriva under Världlandsavtalet med NATO utan nu skall, ryktas det om, svensk trupp ingå i JEF, en Nato-styrka av elittyp i händelse av krig (!) i Balticum. Förra onsdagen kallades försvarsministern in till Försvarsutskottet för att redogöra för vad som försiggår vad gäller samarbetet med NATO. Detta tillsammans med andra turer ställer frågan om Sverige per automatik kan komma i krig med Ryssland. Läs artikel

Vi sossar har ingen Natoskräck, Åsa Lindestam Norrtelje Tidning

Precis som Göran Pettersson skriver argumenterades både för och emot ett Natomedlemskap och jag kan konstatera att det finns många som delar den socialdemokratiska uppfattningen att Sverige fortsatt ska förhålla sig militärt alliansfritt.

I mitt uppdrag som vice ordförande i försvarsutskottet har jag deltagit i, och kommer också framgent att delta i, Nato PA:s möten runt om i Europa och i USA. Vi socialdemokrater har ingen beröringsskräck med Nato. Tvärtom, vi formaliserar samarbetet på ett djupare sätt än någonsin den gamla moderatledda regeringen gjorde. Men vi vet också att det i ett allt mer ansträngt säkerhetspolitiskt läge är av största vikt att agera ansvarsfullt, pragmatiskt och att hålla huvudet kallt. Läs artikel

Der Spiegel: Baltikum utan trovärdigt Nato-försvar, svenska.yle.fi

­Nato kan inte försvara sina baltiska medlemsländer om de utsätts för ett militärt angrepp, rapporterar tyska der Spiegel. I en intern Nato-rapport som tidningen har tagit del av menar Natos egna analytiker att alliansen saknar förmågan att försvara Estland, Lettland och Litauen.
Analysen i den interna Nato-rapporten är raka motsatsen till det budskap alliansens generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen har kommit med offentligt sen krisen i Ukraina igen gjorde frågan om alliansens beredskap i Europa aktuell. Läs artikel

O vilken rysskräck jag får!!!!! Lotta Gröning, Expressen

Jag är fullt medveten om att huvuddelen av det svenska etablissemanget inklusive Margot Wallström vill att vi går med i Nato nu. Propagandan är i full gång och rysskräcken sprids. Det är bara att läsa vad som skrivs om Ryssland, nu senast Peter Wolodarski i DN som tar upp Rysslands informationskrig mot Sverige. Vad han helt glömmer är Natos informationskrig mot Sverige. Två länder som slåss om vår gunst och utmålar svenska politiker som svaga. Ack så rätt de har de båda länderna. Margot Wallströms nervösa hållning gentemot Ryssland är ett lysande exempel på det. Vad jag inte begriper är att gräddan som så gärna vill gå med i Nato, inte ser hur enkelspårig deras argumentation är. Jag känner igen strategin det är precis som när vi skulle gå med i EU och senare ansluta oss till Euron. Återigen känns det som etablissemanget ser på oss medborgare som idioter. Ja till Eurons främsta argument var att vi skulle slippa växla när vi reste utomlands. Natoanhängarnas främsta argument är att skrämma oss för ryssen. USA står för 40 procent av världens försvarsutgifter Ryssland för 4 procent. Jag blir jätterädd för ryssen blir ni? Inlägget i Expressen

Stoppa värdlandsavtalet med Nato, Elisabeth Muhlhäuser och Emilia Muhlhäuser i Sydsvenskan

Måndagen 21 september hölls evenemanget “Vad kan Sverige göra för avspänning mellan Nato och Ryssland?” på Helsingborgs stadsbibliotek. Vi i Svenska freds- och skiljedomsföreningens lokalförening Lund-Malmö lyfte där frågan om värdlandsavtalet mellan Sverige och Nato.

Sverige står i begrepp att godkänna ett avtal som riskerar att förändra vår tillvaro i grunden, och få oöverskådliga konsekvenser för hela vårt närområde. Värdlandsavtalet skrevs under den 4 september 2014, och nästa vår väntar riksdagsbeslutet som krävs för att avtalet ska träda i kraft. Avtalets syfte är att öppna möjligheter för Nato-länder att använda Sverige som bas för militära aktiviteter, i krig såväl som i fred. Som värdland ska vi med alla nationella medel vi har efter omständigheterna vara Nato till hjälp. Det är ett mycket omfattande åtagande, där inte heller kärnvapen är undantagna. Det råder viss oenighet bland bedömare vad gäller vilka bindande åtaganden som avtalet innebär. Samtidigt verkar det osannolikt att avtalet skulle ha upprättats om inte Nato hade räknat med att kunna utnyttja vårt militära stöd. Läs artikel

”Osannolikt att Ryssland angriper oprovocerat”, Sven Hirdman på dn.se, replik till Tomas Bertelman

I en artikel på DN Debatt (3/10) redovisar ambassadör Tomas Bertelman sina argument varför Sverige bör söka medlemskap i Nato. Det finns dock två avgörande invändningar mot hans resonemang, vilka han inte tar upp, skriver Sven Hirdman.

För det första är sannolikheten för ett oprovocerat ryskt angrepp på en medlemsstat i EU eller i Nato obefintlig. Det finns inga rationella skäl på rysk sida för ett sådant handlande.

För det andra skulle ett svenskt medlemskap i Nato på grund av antagonismen mellan Nato och Ryssland leda till ökad säkerhetspolitisk spänning i Östersjöområdet, vilket är till nackdel för Sverige och försämrar vår säkerhet.