Överenskommelsen om Finlands och Sveriges Natomedlemskap lyckades i viss mån eftersom Finland och Sverige var beredda att göra eftergifter. Men att ställa sig bakom gemensamma värderingar med Turkiet kan bli svårt i praktiken, enligt forskare Paul Levin.
– Jag blev lite förvånad över att man faktiskt kunde komma överens. Jag hade förväntat mig att man igår kunnat enas om en handlingsplan, inte en färdig överenskommelse. Men det här är ett väldigt stort framsteg för Finland och Sverige, säger Paul Levin som är föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
Finland och Sverige gick med på många av Turkiets krav i avtalet för att komma vidare i Natoprocessen.
– Att man lyckades nå ett avtal har delvis att göra med att Finland och kanske framförallt Sverige var villiga att gå ganska långt för att tillmötesgå de turkiska kraven.
Levin misstänker också att det för att få till stånd en överenskommelse krävdes amerikansk press på Turkiet och eventuellt amerikanska morötter till Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan. […]
– Landet är missnöjt med att till exempel USA har samarbetat med IPG-milisen i kampen mot IS, eftersom man ser milisen som en terrororganisation. Turkiet har inte fått gehör från andra Nato-länder men nu kan Erdogan ändå på hemmaplan säga att han fått Nato att lyssna i och med Finland och Sveriges eftergifter. Läs artikel