Redaktionen

Möta och sedan undgå att förintas, Lars-Gunnar Liljestrand

av

Vilken är det svenska försvarets uppgift?

Svaret är inte helt entydigt utifrån officiella deklarationer som försvarsbeslut i Sveriges Riksdag och Försvarsmaktens doktrin.

Försvarsbeslutet 2015 slår fast en tydlig uppgift när det kommer till väpnat angrepp: att ”om det så krävs försvara Sverige mot incidenter och väpnat angrepp”.

Det blir dock oklart hur mycket som ligger på det egna landets försvar, då försvarsbeslutet har flera hänvisningar till att vi så långt möjligt skall samverka med andra länder. Det militära försvaret skall först och främst utgöra en tröskel för den som vill angripa eller utöva påtryckningar på Sverige. Angrepp på Sverige skall medföra orimliga kostnader för en angripare och därmed verka krigsavhållande.

”Målet för det militära försvaret ska från och med 2016 vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja vår säkerhet”, skriver regeringen i den så kallade inriktningspropositionen (Prop. 2014/15:109).

För att närmare förstå innebörden av regeringens uppdrag till Försvarsmakten får man gå till ÖB:s militärstrategiska doktrin – MSD 16.

Läs mer

Et svik mot det norske folk, aldrimer.no

av

De ubehagelige sannhetene som nå åpenbarer seg om hvor dårlig stelt det er med sikring av viktige bygg og infrastruktur i Norge er bare toppen av isfjellet. Det står skremmende dårlig til med Norges sivile og militære beredskap.

Riksrevisjonens rapport som torsdag ble lekket til Dagens Næringsliv (DN) viser at hverken politiet eller Forsvaret hver for seg eller sammen er i stand til å sikre Norge på en forsvarlig måte i tilfelle en krise. Politidirektoratet har ikke etablert tilfredsstillende styring, bestemmelser eller prosedyrer for dette arbeidet i politidistriktene. Riksrevisjonen slår dessuten fast at Forsvaret og Forsvarsdepartementet «ikke i tilstrekkelig grad (har) sørget for å sette Heimevernet i stand til å sikre og beskytte objekter i henhold til instruksen». Riksrevisjonen går dermed sterkt i rette med forsvarssjefens virkelighetsbeskrivelse, som hevder at Forsvaret har alt på stell. Läs artikel

”Lex Karlshamn” ska öka den svenska säkerheten, dn.se

av

Säkerhetsskyddet av Sverige mot främmande makt stärks. En ny ”Lex Karlshamn” ska ge staten större makt och militära skyddsområden ska återinföras. Den som överlåter känslig verksamhet, som datordrift, till andra måste ha tillstånd och ska kunna straffas för bristande säkerhet.

Det framgår av direktiven till två utredningar som regeringen på torsdagen beslutade att tillsätta. Orsaken är att ökat spionage mot Sverige med ett allt sämre säkerhetspolitiskt läge som gör det nödvändigt att täppa till säkerhetsluckor…

Staten ska få ett större inflytande än i dag över kommuner och enskilda. Problemen blev aktuellt inför bygget av den ryska gasledningen Nord Stream 2 på Östersjöns botten. Regeringen var emot gasledningen och övertalade region Gotland att inte hyra ut Slite hamn till bygget. Men Karlshamns kommun trotsade staten och upplåter ett stort hamnområde för gasrören. Läs artikel

En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland, Dir. 2017:30, Rolf Andersson

av

Regeringen har beslutat att en särskild utredare ska se över vissa delar av de rättsliga förutsättningarna för Sveriges försvarssamarbete med Finland, med utgångspunkt i den analys av regeringsformens reglering som görs i Förutsättningsutredningens betänkande (SOU 2016:64). Syftet med utredningen är enligt regeringen att tillförsäkra att nödvändiga beslut om att ge och ta emot militärt stöd inom ramen för det svensk-finska försvarssamarbetet kan fattas med tillräcklig skyndsamhet samt att finska styrkor som lämnar stöd till Sverige ska ha de befogenheter i Sverige som är nödvändiga. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2018.

Det är utmärkt att det värdefulla försvarssamarbetet med det alliansfria Finland utvecklas och att de rättsliga aspekterna på samarbetet klaras ut. Finland har mycket att lära oss om hur man långsiktigt vidmakthåller och utvecklar ett eget nationellt försvar, baserat på allmän värnplikt; ett försvar som underbygger en klok och strategisk säkerhetspolitik och ger självförtroende i relationerna till andra stater, inte minst stormakter. Hur långt samarbetet bör gå är emellertid en helt öppen fråga. Några ömsesidiga försvarsförpliktelser är det definitivt än så länge inte fråga om, men den möjligheten är inte utesluten. Om ett så avancerat steg skulle komma att aktualiseras, skulle det kräva noggranna analyser och strategiska överväganden i båda staterna.

Det är bra att utredningen avser förutsättningarna för Sveriges ömsesidiga försvarssamarbete med det alliansfria Finland; man bör dock hålla i minnet att resultaten kan komma att bli generellt tillämpbara, det vill säga även inkludera förhållandena till andra länder än Finland.

Läs direktiven här

Läs Förutsättningsutredningens betänkande (SOU 2016:64) här

”Vårt civila försvar är nästan helt avvecklat”, Peter Lagerblad, Björn Kjörlof och Bo Richard Lundgren, svd.se

av

Om statsminister Stefan Löfvén skulle få frågan om vårt lands beredskap i dag för de nya hoten vi står inför skulle han tvingas svara: Vår beredskap är inte god! Det skriver flera debattörer som efterlyser beslut som leder till att Sverige på nytt får ett modernt totalförsvar…

En bok har nyss givits ut av den Svenska Krigsvetenskapsakademien där dessa frågor behandlas på djupet. Många av de frågeställningar som lyfts fram av bokens författare måste nu få en bred behandling av försvarsberedningen och så småningom av regering och riksdag.

Beslut måste snarast fattas som leder till att Sverige på nytt får ett modernt totalförsvar som beaktar vårt samhälles sårbarhet inför både nya och gamla hot. Detta är säkert vad flertalet medborgare förväntar sig att alla politiska partier är beredda att snabbt och kraftfullt arbeta för och inte töva i långbänk. Läs artikel

 

Utredning om hur Sverige ska besluta om militär hjälp, Sveriges Radio

av

Vem ska fatta beslut om att Sverige ska ta emot hjälp från exempelvis Finland vid kris eller krig och hur det ska det gå till? Det ska nu regeringen utreda så att alla vet exakt vad som gäller om Sverige måste fatta snabba beslut i ett sådant läge.

– Det här handlar egentligen om någonting mycket enkelt: Vad gör vi om vi hamnar i en kris eller en krigssituation om det är så att vi behöver ta hjälp eller ge hjälp till Finland? Vem fattar de besluten? Vad är regeringens roll och vad är riksdagens roll och hur kan vi se till att det här går relativt fort i ett sådant läge? säger försvarsminister Peter Hultqvist.

Så det är viktigt att alla vet exakt vad de ska göra och att det fattas snabba beslut om det skulle bli en sådan här kris?

– Ja, det är hela syftet med utredningen. Att reda ut de här regelverken så man inte står och famlar i ett sådant läge.

Enligt regeringens bedömning i direktiven till utredningen som nu tillsätts så är det riksdagen som bör fatta beslut om att Sverige ska ge eller ta emot hjälp, så nu får utredningen bland annat titta på hur riksdagen ska kunna fatta det beslutet tillräckligt snabbt.

Förutom en ren krigssituation kan det handla om att ge eller ta emot hjälp i samband med en kris eller en kränkning av landets gränser. Läs artikel

Värna tilltron till vår alliansfrihet, Robert Björkenwall och Jaan Ungerson, ostrasmaland.se

av

I takt med att såväl Nato som Ryssland rustar upp och deras stridsberedda trupper placerat sig allt närmare varandra i Europa har också risken för en väpnad konflikt i vår del av världen ökat…

Lika självklart som det för svensk del är att genom handelsförbindelser, kulturellt utbyte, diplomati, turism och politiska samtal bygga förtroende och tilltro till vår vilja att förbli alliansfria måste det vara att genom satsningar på ett starkt och välutvecklat försvar visa att vi även i ett läge med hotande öppen konflikt i vårt närområde förmår förhindra varje annan makt att utan vårt medgivande ta sig in på svensk mark. Såväl den militära som den politiska kostnaden för att försöka besätta Sverige måste uppfattas som för hög…

Att såväl det civila som det militära försvaret stegvis kommer att behöva rejäla tillskott är tveklöst. Men med en god planering och målmedveten utbyggnad kan det som behövs för att ytterligare höja trovärdigheten för den svenska alliansfriheten och vår förmåga att tillsammans med Finland utgöra en säkerhetspolitisk buffert i norra Europa stärkas. Sist och slutligen hänger det förverkligandet helt på den politiska viljan – och förmågan att kunna enas över blockgränserna i kommande försvarspolitiska beslut. Läs artikel

 

En krönika om påverkan, Anders Björnsson

av

Under kampanjen inför folkomröstningen om svenskt EMU-inträde 2003 skrev jag en artikel till Expressens debattsida. (Jag har för stunden inte tillgång till publiceringsdatum.) Den handlande om utländsk inblandning inför det då förestående allmänna valet mellan ja och nej.

Sakläget var följande:

Ledande företrädare för Republiken Finland – dess dåvarande president och dito biträdande finansminister – hade i intervjuer och inlägg i svenska medier förklarat att de finska erfarenheterna av euron talade för ett svenskt ja och att detta utfall även låg i Finlands intresse.

Jag skrev att sådana synpunkter bör framföras i diplomatiska och andra officiella kontakter två länder emellan men inte i den offentliga debatten i respektive länder:

”Att statschefen eller en regeringsmedlem i ett land appellerar direkt till medborgarna i ett annat land för att påverka deras beteende, exempelvis hur de ska rösta i ett demokratiskt val, har ansetts vara en otillåten inblandning i det senare landets inre angelägenheter. På finsk sida var man inte glad över att svenska ministrar gärna såg att Åland anslöts till Sverige efter det att Finland uppnått sin självständighet.”

Läs mer

Tillerson vill få Montenegro in i Nato, dn.se

av

Ännu syns inga tecken på tövädret med Ryssland som USA:s president Donald Trump sagt sig sträva efter. Hans utrikesminister Rex Tillerson ber nu senaten att snarast möjligt godkänna Montenegros ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato, vilket ses som ett sätt att bromsa Moskvas försök att utöka sitt inflytande på Balkan…

Nu skriver Tillerson att medlemskapet ”är i USA:s intresse” och att det skulle stödja demokrati, handel samt säkerhet och stabilitet i regionen.

Ryssland känner sig omringat och hotat av Nato, och åklagare i Montenegro har anklagat Moskva för inblandning i en komplott med flera gripna för att stoppa inträdet. Läs artikel

Mikael Holmström: Gråzonen mellan fred och krig är besvärlig, dn.se

av

För första gången på 20 år har riksdagen övat för krig. Men dagens konflikter utspelas i en gråzon mellan fred och öppet krig. Gråzonen täcks inte av svensk lagstiftning – utan där verkar politikerna ha mer kraft att fatta beslut än myndigheterna

– I det säkerhetspolitiska läget vi nu befinner oss i är det nödvändigt att öva. Vi jobbade med fullt realistiska scenarier där Sverige står mycket nära randen till krig och hot om omfattande militära angrepp. Riksdagens beslut är centrala, men av övergripande karaktär medan de flesta besluten fattas av regering och försvarsledning, säger Jan Björklund (L) om övningen.

Senaste gången Krigsdelegationen övades i krigsspel var 1997, och då i betydligt mindre skala.

– Spelet har gett olika scenarier och utvecklingar av vad Sverige skulle förhålla sig till i fara för krig. Det har varit givande och vi har lärt oss väldigt mycket, säger riksdagens talman Urban Ahlin, som är ordförande för Krigsdelegationen.Läs artikel

Jussi Niinistö träffade ”Mad Dog” Mattis – lovade att fördjupa samarbetet, svenska.yle.fi

av

Försvarsminister Jussi Niinistö träffade på tisdagen USA:s försvarsminister James “Mad Dog” Mattis i Washington. De diskuterade bland annat värnplikten, vinterkriget och försvarssamarbetet…

I oktober i fjol undertecknade USA och Finland en avsiktsförklaring om bilateralt försvarssamarbete, som gäller bland annat informationsutbyte och gemensamma krigsövningar.

– Mattis lovade att det här samarbetet ska förbättras och fördjupas ytterligare under den tid som han är minister. Det är meningen att gå vidare till praktiska tillämpningar, sade Niinistö.

Mattis försäkrade också att samarbetet med de andra europeiska länderna kommer att fortsätta…

Mattis hade sagt att han redan under sin tid i militärhögskolan hört om vinterkriget och “mottitaktiken”.

– Han sade att man ännu i dag kan lära sig mycket av dem, sade Niinistö.

Mottitaktiken är en term som etablerades under finska vinterkriget. Den går ut på att splittra motståndarens trupper i mindre isolerade delar, som därefter kan nedkämpas en efter en.

Enligt Niinistö uppskattar också Mattis den finska värnplikten högt och hade också gott att säga om finländarnas inställning till försvaret över huvud taget.

Läs artikel

Ökad svensk militär närvaro i Irak, regeringen.se

av

Regeringen lägger idag fram en proposition till riksdagen om fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak.

I propositionen föreslås att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka om högst 70 personer till förfogande till och med den 31 december 2017 för att på irakisk inbjudan delta i den militära utbildningsinsats som genomförs av den globala koalitionen mot Isil/Daesh i Irak. Detta är en dubblering jämfört med nuvarande bidrag.

I propositionen föreslår regeringen att det svenska bidraget ska kunna utbilda även på annan bas än den i norra Irak. Genom att den svenska styrkan kan utbilda irakiska försvarsstyrkor på fler baser där behov finns ökar effekten av det svenska bidraget. Det nuvarande bidraget i norra Irak stannar kvar i enlighet med gällande mandat. Den svenska styrkan ska fortsatt ha som uppdrag att utbilda de irakiska försvarsstyrkorna med målet att stärka deras förmåga att stå emot och besegra Daesh. Läs pressmeddelande