Reflexioner kring svenskt sjöförsvars egenskaper ,Herman Fältström, Tidskrift i Sjöväsendet -N:r 1 / 2017

Utgångspunkter Det grundläggande kravet på svenskt försvar är att vara fredsbevarande. Därför måste Sverige göra det troligt att ingen främmande nation eller andra sammanslutningar kan utnyttja svenskt sjöterritorium – vare sig över, på eller under havsytan – för egna syften riktade mot andra stater. Det är omvärlden och inte vi själva, som avgör om det finns tillit till Sveriges möjligheter att åstadkomma detta. Sjöförsvaret ska ha sådan beredskap att det kan utgöra ett stöd för svensk utrikespolitik. Sjöförsvaret ska utrustas och organiseras så att det dagligen utgör stöd till och kan användas av den politiska ledningen för utveckling av fred, alla människors lika värde och demokrati. Vid konflikter mellan länder strävar Sverige efter att hålla sig utanför dessa. Om krig bryter ut, är det av stor vikt att Sverige svarar upp mot krav och skyldigheter, som folkrätten ställer. ..

Det är dags att åter kunna förhindra att våra omgivande vatten utnyttjas som tummelplats för andra länders intressen. Dimensionering Sjö- och luftförsvarets förmåga att göra insatser i fred och i inledningsskedet av en konflikt, är en grundläggande  förutsättning för trovärdigheten i den svenska alliansfria politiken i fred. Detta förutsätter att svenskt sjöförsvar på ett trovärdigt sätt kan upprätthålla svensk suveränitet inom sjöterritoriet och skydda sjöfart och fiske. Om krig  bryter ut, utgör sjöförsvarets främsta uppgift att hålla Sverige utanför kriget liksom försvar mot strategiskt överfall i form av omedelbar beredskap. Tillsammans med det svenska försvaret i övrigt ska sjöförsvaret genom sin förmåga att göra insatser, avvärja militärt

(Tidskrift i Sjöväsendet -N:r 1 / 2017 )

Sipri: Kärnvapnen i världen blir färre – men i Asien blir de fler, svenska.yle.fi

Antalet kärnstridsspetsar i världen har minskat radikalt sedan 1980-talet, men samtidigt lägger kärnvapenjättarna USA och Ryssland stora pengar på att modernisera sina arsenaler. Det framgår av den senaste kärnvapenrapporten från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri. USA och Ryssland innehar den absoluta huvuddelen av världens kärnvapen. Tillsammans står de för drygt 93 procent av världens kärnvapeninnehav. Ändå är det just de här kärnvapenjättarna som har minskat sina kärnvapenarsenaler kraftigt sedan kalla kriget.

– Minskningen sedan 1980-talet har varit stor och antalet kärnvapen i världen fortsätter att minska. I mitten på 80-talet fanns det fler än 70 000 kärnvapen i världen. I dag finns det färre än 15 000, uppger Shannon Kile för Sveriges Radio. Kile är chef för Sipris forskning om kärnvapen. Läs artikel

FI SV Nya rekryter rycker in, puolustusvoimat.fi/

På måndag den 3 juli inleder omkring 12 000 värnpliktiga sin tjänstgöring. Största delen, nästan 10 000 rycker in vid arméns truppförband. Omkring 400 kvinnor inleder sin frivilliga tjänstgöring. Ungefär 1 500 inleder tjänstgöringen vid marinen. De övriga fördelas mellan flygvapnets och gränsbevakningens truppförband.

Flest värnpliktiga rycker in vid arméns truppförband: Björneborgs brigad, Kajanalands brigad och Karelska brigaden. Alla dessa tar var och en emot omkring 2 000 nya rekryter. Svenskspråkiga rekryter inleder i huvudsak sin tjänstgöring vid marinens Nylands brigad (ca 750).

För dem som på hösten tänkt inleda sina studier kan det innebära att det finns lediga tjänstgöringsplatser i julikontingenten, när väl läroinrättningarnas inträdesresultat publiceras. Man kan i månadsskiftet juni-juli från den egna regionalbyrån höra sig för om eventuella lediga platser. Läs pressmeddelande

Statsministern vill rusta upp försvaret för att skrämma ryssen, Sveriges Radio

Spänningarna kring Östersjön gör att statsministern Stefan Löfven vill rusta upp försvaret. Anfalla Sverige ska göra ont, säger Löfven som besökte Blekinge i dag. Statsminister Stefan Löfven besökte under förmiddagen F17 i Kallinge och informerades om flygvapnets incidentberedskap.

– De ska kunna gå upp 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan. Det måste finnas resurser så de klarar det, säger Stefan Löfven, när han mötte pressen i dag på Hasslö båtvarv.

Hotet från Ryssland gör att statsministern lovar mer pengar till försvarsmakten.

– Försvaret måste ha muskler och bli starkt på riktigt. Den som gör något mot Sverige ska veta att det gör riktigt ont, säger han.

Men Stefan Löfven är noga med att påpeka att det handlar om en balans mellan upprustning och dialog.

– Vi måste hitta en dialog inte minst med Ryssland. Vi måste minska spänningarna och bygga en gemensam säkerhet. Det handlar om att stärka försvaret och samtidigt bygga broar, säger statsministern. Läs artikel

Beväring 2017 Guide för dig som ska rycka in, puolustusvoimat.fi

Blivande beväring,Du är den bästa personen att försvara vårt land.
Finland behöver även din insats, eftersom du är den bästa personen att försvara vårt land, vår nationella självständighet och vår territoriella integritet. Det militära försvaret som baserar sig på allmän värnplikt och din egen verksamhet garanterar, att varken dina eller andra i Finland boendes rättigheter kränks och att vårt liv i Finland inte kan hotas av någon. Finland som inte hör till någon militärallians upprätthåller och utvecklar det nationella försvaret och en trovärdig militär prestationsförmåga. Detta stöder det nuvarande militärpolitiskt stabila läget i Nord- europa. Finlands mål är att hålla sig utanför internationella konflikter och att bidra till att konflikterna får en fredlig lösning. Samtidigt måste man dock påvisa, att Finland är i stånd att försvara sig. Självständigheten måste bevaras och medborgarnas säkerhet tryggas, för detta har finländarna kämpat för i tidigare krig. Som beväring utgör du således en viktig del av försvaret. Under din värnpliktstid får du utbildning med vars hjälp du effektivt kan försvara Finland och på bästa sätt skydda dina anhöriga och dig själv. Under sin tjänstgöringstid utbildas beväringarna för försvarsmaktens sammansättning för de krigstida uppgifter som behövs. Genom att genomföra din beväringstjänst efter förmåga, påvisar du bästa sätt din vilja att trygga vårt lands framtid. På dig litar även de, som inte själva kan trygga sitt land och dess rättighet. Finlands försvarslösning…
Finlands militära försvar genomförs enligt principerna för det territoriella försvaret. I det territoriella försvaret tryggas samhällets vitala funktioner, och mål och funktioner som är viktiga för den militära verksamheten skyddas i samarbete med de övriga myndigheterna. Man förhindrar att inkräktare tar sig in på områden som är viktiga för rikets funktioner och påverkar samhällets vitala funktioner. Områden som är viktiga för den egna verksamheten hålls i alla förhållanden. Anfall avvärjs och vid behov slås inkräktaren med operationer som är gemensamma för armén, marinen och flygvapnet samt med försvarsmaktens gemensamma prestationsförmågor. Genom försvaret fördröjer och utnöter man fienden samt avvärjer och slår tillbaka anfall till lands på utvalda platser. Med stöd av luftförsvaret hindrar man fienden från att ta luftherraväldet. Man skyddar även för samhället vitala funktioner och de egna trupperna. Sjöförsvaret avvärjer anfall på havsområdet och tryggar rikets sjöförbindelser. Läs guiden

Löfven frågande till rysk-kinesisk övning i Östersjön, Aftonbladet

I sommar ska Ryssland och Kina öva tillsammans i Sveriges närområde – i Östersjön. Statsminister Stefan Löfven är frågande till utvecklingen – och några observatörer har inte bjudits in.

– Vi vet inte vad det betyder. Men det är en sak vi får ta upp och fråga, om det här har någon ny betydelse och om det är ett nytt intresse som vi inte vet om, säger han…

Stefan Löfven lyfte i dag fram värdet av den svenska incidentberedskapen, bland annat i Blekinge.

– Det är klart att det är en ökad aktivitet i Östersjöområdet, det är ju aldrig bra. Men det är därför något vi måste möta upp och se till att tillföra försvaret. Det måste bli starkare och vassare.

Han menade också att det är viktigt att vara tydliga mot ryssarna efter incidenter likt den som rörde S 102 B.

– Vi säger naturligtvis till när vi anser att fel har begåtts, så måste ske. Men vi vill ha en dialog också med Ryssland om hur vi ska till att minska spänningen i Östersjöområdet. Det är naturligtvis det som är bäst på sikt för alla länder…

Löfven ställer sig frågande till utvecklingen.

– Det är en ny kombination i det här området. Vi får se vad det innebär. Följer man de internationella regler som finns på det här området så har de rätt att göra det. Men det är helt klart en ny företeelse. Vi vet inte vad det betyder. Men det är en sak vi får ta upp och fråga om det här har någon ny betydelse och om det är ett nytt intresse som vi inte vet om. Läs artikel

Bara var tredje vill att Sverige går med i Nato, svt.se

Rysskräck och larm om att Sverige bara skulle klara av att stå emot en invasion i sju dagar har fått frågan om ett svenskt medlemskap i Nato att aktualiseras de senaste åren. Men bland väljarna är åsikterna delade.

Bör Sverige gå med i Nato? Frågan är omdiskuterad och någon bred politisk enighet finns inte. Allianspartierna är för ett medlemskap men Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är emot. Men det är inte bara politikerna som är oense. När SVT Nyheter ställde frågan till folk på stan var reaktionerna många och olika…

Liberalerna är ett av de partier som profilerar sig genom att driva frågan om ett fullvärdigt medlemskap i Nato, men stödet från regeringspartierna är i princip obefintligt…

– Så länge socialdemokraterna säger nej och så länge det inte finns någon majoritet bland väljarna om att ingå ett medlemskap, så är det här en politiskt död fråga, säger Mats Knutson, politisk kommentator på SVT Nyheter. Läs artikel

Sveriges överbefälhavare varnar: ”Risk för incidenter över Östersjön”, hbl.fi

Norra Europa fortsätter vara friktionsytan mellan Ryssland och väst. Den militära aktiviteten i Östersjöområdet ökar, och därmed också risken för incidenter. Det säger Sveriges överbefälhavare Micael Bydén. Försvarsminister Peter Hultqvist vill gärna att Ryssland bjuder in Sverige som observatör till sin stora militärövning i höst. Den svenska politikerveckan Almedalen hålls i medeltida Visby på Gotland. Ön är ett drömresemål med sitt läge mitt i Östersjön – men utsatt av precis samma orsak. När försvars- och säkerhetspolitik är på temat ligger frågorna geografiskt nära, och är också sett i tid högaktuella…

Den svenska överbefälhavaren Micael Bydén säger att osäkerheten har ökat i området och det ”tar sin utgångspunkt och drivs av det ryska agerandet och rysk förmågehöjning”. Den militära närvaron har ökat i Östersjön, vilket också ökar risken för olyckor.

– Vi ser fler och vi ser aktiva aktörer. Vi ser mer övningsverksamhet, vi ser framgruppering av förband och markering av närvaro…

Trots att retoriken i förhållande till Ryssland kanske är hårdare i Sverige än den finländska, betonar Micael Bydén att sannolikheten till ett väpnat militärt angrepp mot Sverige är mycket låg.

– Går jag omkring och är rädd? Nej, jag går inte omkring och är rädd för Ryssland. Däremot följer vi utvecklingen mycket nära.

Finlands ambassadör i Sverige Matti Anttonen säger att Finland delar Sveriges Rysslandsanalys men lyfter fram att Finlands relation till Ryssland är bredare. Den handlar också om handel, investeringar och turism. Enligt honom har Finlands försvar inte varit starkare än i dag sedan andra världskriget men menar ändå att Finlands viktigaste försvar ”alltid är diplomati”. Läs artikel

Stopp amerikaniseringa av forsvaret! innherred.no

Det er USA som eier alt militært materiell i fjellhallene i Trøndelag, konstaterer Torgeir Strøm, Anne Grete Frøseth og Per Morten Teigen.

Trøndelag har kommet i sentrum for forsvarsdebatten i løpet av de siste månedene. Da forsvarsministeren opplyste at 330 amerikanske elitesoldater skulle ha en fast styrke på Værnes, ble hele forhåndslagringsdebatten fra 1980-tallet vekket til live. De 330 soldatene fra US Marins er øremerket for øving og opplæring knyttet til forhåndslagrene i fjellhallene i Stjørdal og andre plasser i Trøndelag. Det er seks fjellhaller fylt med amerikansk militært utstyr…

Det som nå skjer i Norge og Trøndelag, skjer også i andre europeiske naboland til Russland. Dette oppfatter russerne som en provokasjon, og Norge må ta disse reaksjonene på alvor. Hvorfor skal Norge plutselig bli en del av et våpensystem vi tidligere har gått sterkt imot og som vil føre til rustningskappløp og økt spenning? Er Norge direkte truet av Russland eller andre stater?

Mange innen forsvarsledelsen har uttalt at Norge er verken mer eller mindre truet. Russlands oppførsel overfor land som tidligere tilhørte det gamle Sovjetimperiet, er lite relevant for forholdet mellom Norge og Russland. Kampen om Arktis blir også trukket fram. Til nå har Norge hatt et godt forhold til russerne i dette området, men det kan endre seg hvis Norge oppfattes som USAs forlengede arm i polområdene…

Da USA oppdaget at Trøndelag lå gunstig til for hurtige aksjoner i Baltikum, var planene om en base på Værnes klar. Den største trusselen for Norge oppstår når Russland føler seg truet av amerikaniseringa av det norske forsvaret. Forhåndslagrene og USA-basen på Værnes er ikke en NATO-avtale, men en tosidig avtale med USA. Det er grunn til å anta at Værnesbasen ikke er plassert i Trøndelag for å trygge norske grenser eller fordi Norge er truet, men fordi Trøndelag er strategisk plassert omtrent like langt fra Barentshavet og Østersjøen. Läs artikel

 

Kronikk: Trump og forsvaret av Europa | Øyvind Østerud, Aftenposten

Europas reaksjoner på det Trump har sagt eller ikke sagt om Nato, overser elementære storpolitiske forhold…

Det er heller ikke slik at USAs sikkerhetsgaranti overfor Europa hviler på traktatbestemmelser og politiske taler, hverken nå eller under den kalde krigen. Den hviler på amerikansk egeninteresse og strategiske behov. Europa er nå som før et frontområde mot både Russland og Midtøsten. Nå som før ligger den umiddelbare garantien i de amerikanske styrkene i Europa. USA har fortsatt to brigader og mer enn 50.000 soldater på tysk jord…

Nøkkelen til Nato som militærallianse er USAs interesser som ledende global makt.

Europeiske land har vært splittet ved hver eneste krise utenfor forsvarsområdet – i synet på oppløsningen av Jugoslavia, i den første Gulfkrigen, i spørsmålet om intervensjonene i Irak, Afghanistan og Libya, i synet på Midtøsten, krigen i Syria og forholdet til Israel. Dette har også sammenheng med at europeiske lands sikkerhetsinteresser beveget seg i ulike retninger da den kalde krigen ikke lenger holdt dem sammen. Tyskland ble først og fremst opptatt av gjenforeningen og det tidligere Øst-Europa; Frankrike oppdaget sterkere utfordringer mot Middelhavet og Nord-Afrika; Storbritannia ble klarere atlantisk orientert. Ikke noe land i EU er mer USA-vennlig enn Polen, av geografiske og historiske grunner…

EU har selv tatt konsekvensen av dette forsvarspolitiske mangfoldet ved å opprettholde medlemslandenes veto og legge sikkerhetspolitikken under Unionsrådet.

Derfor er europeiske styrker først og fremst et supplement til Nato. De er ingen erstatning for den atlantiske alliansen. Beslutningssystemet i EU er helt uegnet for en effektiv militærallianse. Det vil skape dyp splittelse å forsøke å endre det til flertallsvedtak der noen blir overkjørt. Läs krrönikan

Aleksej Pusjkov: Be Nato att sluta provocera Ryssland – annars fortsätter vi svara, dn.se

Sverige och Finland ska be Nato sluta röra sig nära Rysslands gränser i Östersjön. Annars kommer Ryssland att fortsätta svara. Det säger Aleksej Pusjkov, ordförande för informationsutskottet i ryska senaten, till DN. Pusjkov är en av Putins viktigaste fotsoldater inom sociala medier med flera hundratusen följare på Twitter…

Vad gör i så fall ryska flygplan i finskt luftrum?

– De skedde under en viss period av tilltagande spänningar. Finländska soldater deltog i Natomanövrar, bland annat i en stor manöver där fienden kom från ett land i sydost som hade ockuperat Estland. Jag undrar vilket land de avsåg? Så här fanns ett visst ömsesidiga agerande. Nu är det inte längre så. Finlands och Rysslands presidenter diskuterade saken och den är löst.

– En sak som däremot oroar mig är att Nato hela tiden sänder ut sin flotta i närheten av Kaliningrad. Vad vill de åstadkomma? Skrämma oss? Vi blir inte skrämda…

Ni har alltså verkligen inte hört om incidenten med det ryska planet som flög nära det svenska?

– Nej. Men när sådana saker sker brukar bägge sidor anklaga varandra. Vad vi behöver är en situation där den typens incidenter inte uppstår. Nato har blivit väldigt aktivt på Östersjön den senaste tiden, uttryckligen vid våra kuster. Då svarar Ryssland: Situationen är osund och vi måste få ett slut på den. Nato måste begränsa sina aktiviteter i norra Östersjön. Då kommer allt att lugna sig, säger han. Läs artikel

 

Utelukker ikke amerikanske P-8 på Andøya, aldrimer.no

Forsvarsdepartementet utelukker ikke at amerikanske P-8 Poseidon overvåkingsfly vil få lov til å operere fra Andøya. En ny intensjonsavtale mellom Norge, USA og Storbritannia bereder grunnen for et omfattende samarbeid mellom de tre NATO-landene om den maritime overvåkingsvirksomheten i nordområdene.

Hittil har Norge nektet USA å operere fra norsk jord, fordi dette vil være i strid med Norges egenerklærte basepolitikk. Men denne politikken er for tiden «under oppmykning», etter at tilstedeværelsen av 330 amerikanske US Marines-soldater på Værnes er blitt forlenget med ytterligere ett år, dvs ut 2018. Opprinnelig ønsket regjeringen å gi US Marines Corps en forlengelse på ytterligere tre år, men møtte motbør i Stortingets utenriks- og forsvarskomite. Läs artikel