Bevara alliansfriheten

Bevara alliansfriheten
Bevara alliansfriheten

Utan att Sverige är militärt hotat från något håll har det uppstått en yvig debatt om Sveriges ställning som alliansfritt land. Steg för steg har politiska beslutsfattare och militärer ökat samverkan med den västliga militäralliansen Nato – utan att det finns några militära hot mot Sverige och utan att varje steg prövats mot bakgrund av Sveriges traditionella ställning som alliansfritt och fredssinnat.

Läs mer

Torvalds: Sluta hymla om Finlands säkerhetspolitik, hbl.fi

SFP:s nyutnämnda presidentkandidat Nils Torvalds vill tala klarspråk om Finlands säkerhetspolitiska sits under valrörelsen. I ett läge där Europa börjar rusta upp för ett gemensamt försvar måste Finland tydligt signalera att vi är med och inte förpassa oss själva till gråzonen…

Torvalds hör till dem som anser att det i Finland hymlas om de säkerhetspolitiska realiteterna, vilket är kontraproduktivt. Efter tyska förbundskanslern Angela Merkels besked i maj där hon deklarerade att Europa inte kan räkna med hjälp av utomstående, måste vi i Finland börja tala klarspråk, säger Torvalds.

– I ett läge där Europa börjar utveckla gemensamma försvarslösningar är det självklart att Finland ska vara med. Men det vågar eller vill man inte alltid säga hos oss…

Beträffande försvaret av Baltikum anser Torvalds att Finland under nuvarande omständigheter ska följa de internationella förpliktelser som finns men inte utvidga dem.

– De baltiska länderna är en del av Nato. Då kan inte vi skapa en automatik i att det är vi som träder in.

Men Sverige säger att de skulle försvara Baltikum militärt?

– Så bra för dem. Men jag är inte alldeles övertygad om att Sverige alltid håller sina löften. Det finns vissa historiska exempel på att så inte är fallet . Det är lätt att vara stor i orden i fredstid men inte när det väl börjar hetta till. Läs artikel

Om EUs försvarssamarbete: President of the Republic Sauli Niinistö, Kultaranta talks on 11 June 2017, presidentti.fi

The theme of this year’s Kultaranta Talks is “The Future”. Tomorrow we will be pondering the future of Finland. But our opening panel deals with “The Future of European Security Institutions”. You are all warmly welcome. At the heart of European integration lies a paradox: The European project was born out of war and it was intended to ensure peace on the continent but it was meant to do so without an explicit mandate to discuss, let alone act on the topic…

Finland’s approach is very straightforward: We see a lot of untapped potential in EU defence co-operation. We view the EU as a security community that is built on solidarity and mutual dependence.

We want the EU to be ambitious but at the same time we believe that taking small and concrete steps is the best way forward. We want the future arrangements to be open and inclusive but not to the point of the lowest common denominator. And finally, we want to help the EU and NATO to work better together to ensure an inter-locking and not an inter-blocking system of security in Europe. Läs talet

”Försvaret främst” – en anmälan av generallöjtnant Lars G Persson

Under 2000-talets första decennium har den svenska försvarsmakten genomgått en dramatisk förändring. Från en relativt stark och respektingivande organisation, mobiliseringsbar i alla landsändar, till några få enheter utan reserver. Den är berövad sin rekryteringsgrund – värnplikten. Samtidigt har Sverige i solidaritetens namn utlovat även militärt stöd till grannländer som kan komma att behöva detta.

När nu det internationella klimatet hårdnar och grannen Ryssland höjer tonen mot sina grannar, vaknar samvetet och Sverige börjar ängsligt överväga hur den åstadkomna skadan i någon mån skall kunna repareras. Inte oväntat kommer då frågan en Nato-anslutning åter upp. När dessutom svårigheterna att bemanna även dagens lilla organisation syns övermäktiga, väcks frågan om en återgång till värnplikt i någon form. Och framför allt: Hur skall vi återskapa ett trovärdigt försvar?

Läs mer

Källor: ”Trumps Natobesök en katastrof – bakom kulisserna”, dn.se

Donald Trump chockade sina Natoallierade när han under sitt Brysselbesök i maj valde att inte nämna de ömsesidiga försvarsgarantierna, den så kallade artikel 5. Nu kommer uppgifter om att stämningen dessutom var betydligt sämre bakom stängda dörrar – och att Trump skapar splittring i Nato.

– Middagen var betydligt värre än talet. Det var fullständig förödelse, säger en källa till Foreign Policy…

Inför middagen ska Trump ha haft två förberedda versioner av talpunkter som han skulle ta upp med de andra Natoföreträdarna – en version med en traditionell inställning och en som hade förberetts av bland annat den Natoskeptiske Steve Bannon, rapporterar tidskriften Foreign Policy som hänvisar till flera källor som var närvarande vid middagen. Men den amerikanska presidenten ska ha struntat i båda versionerna.

– Han slängde dem och improviserade i stället, säger en källa till tidskriften.

Därefter började Trumps krav på de andra medlemsländerna – och dessa krav uppges ha varit betydligt skarpare än vad han gav uttryck för i sitt tal tidigare under besöket. Han kritiserade länderna för att inte lägga en tillräckligt stor del av sin BNP på försvaret. Dessutom utökade Trump det officiella överenskomna kravet på Natostaterna att lägga 2 procent av BNP på försvarsutgifter till att de borde betala 3 procent…

När Rumäniens president Klaus Iohannis på fredagen besökte Vita huset tog Donald Trump åter upp frågan om att alla Natoländerna måste lägga 2 procent av sin BNP på försvaret. Han öppnade också åter för att länder som inte har betalat nog ”kanske borde betala” för detta i efterhand. Trump tog dock fortfarande inte upp Natos artikel 5 – förrän en journalist ställde en fråga om just detta.

– Jag låter USA stå bakom artikel 5. Och självklart är vi där för att försvara, sa han som svar på frågan. Läs artikel

Back to the Baltic, aerosociety.com

…In September, Sweden’s armed forces will be staging ‘Aurora 17’ – a national exercise simulating a military attack on Sweden. It will involve over 19,000 personnel from the Swedish air, land and sea armed forces, together with additional military units from Denmark, Estonia, Finland, France, Lithuania, Norway and the USA. 20% of Swedish personnel will be from the home guard while there will also be participation from around 40 other civil agencies. “Aurora will be our biggest joint exercise for 25 years, involving 50% of our total armed forces,” declared Exercise Director of Aurora 17, Major General Bengt Andersson.

Aurora 17 will involve army, navy and air force units from all over Sweden with the main exercise areas concentrating on the Mälardalen and Stockholm areas, on and around the recently remilitarised island of Gotland, and the Gothenburg area. Finland is also participating with naval and air transport units, together with Denmark, Estonia, Finland, Lithuania, France and USA. These countries will role play both opponents and friendly forces…

While Maj Gen Andersson did not specify which real countries ‘A land’ and ‘B land’ might represent, a glance at a map of the Baltic shows that the littoral countries of Estonia, Latvia and Lithuania are very close to a much larger eastern nation.

The headquarters of the Swedish Armed Forces has issued the following public statement on the forthcoming exercise: ‘The overarching mission of the Swedish Armed Forces is to defend the country´s interests, our freedom and the right to live the way of our choice. Deterrence lies at the core of a strong defence, one that rises to all threats and overcomes all challenges. It is designed to deter potential attackers and force them to carefully consider the risks of attacking our country. For a deterrent to be effective, it needs to be credible and visible. Through frequent and extensive training and exercise, especially with other defence forces, Sweden is strengthening its deterrence effect and makes it more credible.’ Läs artikel

Commission seeks a mandate from Member States to negotiate with Russia an agreement on Nord Stream 2, europa.eu

The European Commission has today adopted a request to the Council of the European Union for a mandate to negotiate with the Russian Federation the key principles for the operation of the Nord Stream 2 gas pipeline project.

The Commission seeks to ensure that, if built, Nord Stream 2 operates in a transparent and non-discriminatory way with an appropriate degree of regulatory oversight, in line with key principles of international and EU energy law.

The Vice-President for Energy Union Maroš Šefčovič said: ”Creating a well-diversified and competitive gas market is a priority of the EU’s energy security and Energy Union strategy. As we have stated already several times, Nord Stream 2 does not contribute to the Energy Union’s objectives. If the pipeline is nevertheless built, the least we have to do is to make sure that it will be operated in a transparent manner and in line with the main EU energy market rules.”

Commissioner for Climate Action and Energy Miguel Arias Cañete said:As any other infrastructure project in the EU, Nord Stream 2 cannot and should not operate in a legal void or according to a third country’s energy laws only. We are seeking to obtain a Council mandate to negotiate with Russia a specific regime which will apply key principles of EU energy law to Nord Stream 2 to preserve the functioning of the European internal energy market” Läs pressmeddelande

Vitbok om EU:s framtid, riksdagen.se

Utskottet har granskat vitboken om EU:s framtid (KOM(2017) 2025) och föreslår att riksdagen lägger utskottets utlåtande till handlingarna.

Vitboken om EU:s framtid innehåller huvudsakligen fem scenarier för hur unionen kan utvecklas fram till 2025 beroende på vilket förhållningssätt medlemsstaterna intar till EU:s integrationsprocess. Finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, försvarsutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet har yttrat sig över vitboken. Utrikesutskottet understryker behovet och värdet av EU-samarbete i ljuset av de gränsöverskridande utmaningar som möter dagens Europa. Samtidigt måste EU-samarbetet fortsätta att utvecklas och förbättras för att behålla sin legitimitet. Avseende EU-samarbete inom det utrikespolitiska och försvarspolitiska området anser utskottet i likhet med försvarsutskottet att det försvarsmässiga samarbetet även fortsättningsvis måste ha en mellanstatlig tyngdpunkt. Utskottet anser även att EU-politiken behöver förankras bättre hos medborgarna.

I utlåtandet finns en reservation (SD). Läs dokumentet

Fortsatt svenskt militärt deltagande i Irak, Lars-Gunnar Liljestrand

Igår beslöt riksdagen att godkänna regeringens proposition om fortsatt militärt deltagande i den USA-ledda koalitionen i Irak.

Som tidigare förutskickats utökar Sverige styrkan från 35 till 70 man med möjlighet att gå upp till 220. Deltagandet gäller till den 31 december 2017. Den nuvarande styrkan är placerad i Erbil norra Irak och stöder där de kurdiska styrkorna med utbildning och träning. Den utökade delen placeras i centrala Irak med uppgifterna att ”träna och utbilda förband inom bl.a. sjukvård, detektering av improviserade sprängladdningar, hantering av incidenter med kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen, folkrättsliga regler tillämpliga i väpnad konflikt samt strid i bebyggelse”.

Vi har tidigare på den här sajten kommenterat  bristen på folkrättslig grund för insatsen: FN-mandat saknas och inbjudan av Iraks regering kan ifrågasättas som grund, då Bagdadregeringen inte har kontroll över betydande delar av territoriet. Vidare finns en risk att Sverige som alliansfritt land senare kan hamna i en stormaktskonflikt, eftersom de stridande parterna i koalitionen har olika mål och intressen i Irak.

Läs mer

Begravde vi VEU för tidigt? hbl.fi

Europa – också de EU-länder som inte omfattas av Nato – förväntas satsa mera på sitt försvar. I bakgrunden ligger oron över att USA och Trumpadministrationen­ inte egentligen är intresserade av att komma till sina europeiska Natomedlemmars undsättning om de attackeras.

För dem som ytligt följer med säkerhetspolitik – det största flertalet, kan man anta – omvandlas Donald Trumps populistiska uttalanden och hans armbågande fram till främsta raden till USA:s Natopolitik. Att Trump lät bli att uttryckligen uttala sig om artikel fem i Natostadgan födde rubriker där ordet ”katastrof” förekom…

Det finns inga särskilda EU-trupper eller Natotrupper, allt plockas från nationella resurser. Det kan också vara skäl att minnas att EU i Lissabonfördraget inte lyckades ta in den starka försvarsklausul som fanns i Brysselfördraget från 1948, reviderat 1965, och som utgjorde försvarsfundamentet i den Västeuropeiska unionen (VEU):

”Om någon av parterna skulle bli föremål för en väpnad attack i Europa, kommer de övriga medlemmarna att i enlighet med artikel 51 i FN-stadgan att ge den drabbade medlemmen alla militär och annan hjälp för att avvärja attacken”.

De försvarsgarantier som finns i artikel 42.7 och artikel 222 i Lissabonstadgan är inte lika starka…

VEU var äldre än både Nato och EU, men hade samma transatlantiska ambition som Nato. Finland och Sverige var med som observatörer sedan 1995, i samband med att länderna blev medlemmar i EU. VEU hade en roll inom EU som minskades i samband med Amsterdamfördraget och som Lissabonfördraget tog kål på för gott. Läs artikel

Skarp övning för Norrbottensbataljonen, forsvarsmakten.se

I samband med den internationella flygövningen ACE, Arctic Challenge Exercise, genomförde merparten av hemvärnsbataljonen sin krigsförbandsövning vid flygbasen F 21 i Luleå. Övningens huvudsyfte bestod av skarpa uppgifter; bevaka och skydda basen och dess närområde.

Under den tre veckor långa krigsförbandsövningen delades bevakningsuppgifterna upp mellan bataljonens fyra kompanier. Årets övningsverksamhet skiljer sig från tidigare år genom att bataljonen samtidigt löste en skarp uppgift. Första kompaniet ryckte in en vecka innan övningen ACE. De förberedde området inför den skarpa uppgiften, bland annat genom att sätta upp bevakningsutrustning och planera patrullslingor.
– Vi har genomfört liknande övningar tidigare, med lös ammunition, men i år var det skarpt läge och då måste vi vara ytterst noggranna när det gäller vapenhantering med mera, säger kompanichef Urban Eichwurzel. Läs pressmeddelande

Frågestund i riksdagen om Aurora 17, riksdagen.se

Kalle Olsson (S):  Vid dagens sammanträde i försvarsutskottet fick utskottet en information om försvarsmaktsövningen Aurora 17, som kommer att gå av stapeln i höst mellan veckorna 37 och 39. Övningen är den största i sitt slag på 20 år och inkluderar samtliga stridskrafter och medverkan från en rad andra myndigheter. Man brukar ju säga att övning ger färdighet, och på det försvarspolitiska området har övning också en säkerhetspolitisk signalverkan.

Min fråga är: Hur ser försvarsministern på värdet av denna övning, och vilka säkerhetspolitiska signaler skickar vi med Aurora 17?

Försvarsminister Peter Hultqvist (S):  Först och främst handlar övningen om att öka svensk försvarsförmåga, att öka förbandens kompetens och kapacitet. Med 19 000 soldater, flyg, armé och marin är det den största övningen på 23 år. Det är en oerhört fin övning där 40 myndigheter är inkopplade också på den civila sidan. Den kommer att ge bra underlag för att utvärdera både styrkor och svagheter inom ramen för det svenska totalförsvaret. Detta är grunden för övningen.

Det är också ett scenario som handlar om försvar av Sverige. Tillsammans med inbjudna gäster från nordiska länder, Baltikum, Frankrike, USA och Polen kommer övningen att omfatta detta scenario. Ytterst handlar det om att signalera svensk suveränitet och svensk militär kapacitet och att vi bygger militär förmåga. Läs protokollet