Vem har tolkningsföreträdet när suveräniteten inte är förenlig med amerikanska militära operativa behov?

Rolf Andersson

Det DCA-avtal som den svenska regeringen träffat med USA om försvarssamarbete är oklart. Avtalet ger utrymme för tillämpningar som är oförenliga med våra nationella intressen. Detta förstärks av att avtalets ramar är vida. Avtalet erbjuder ett brett manöverutrymme som kan realiseras på sätt som allvarligt skulle kunna skada vårt förhållande till andra stater.

Avtalet öppnar konkret för ”obehindrad” tillgång till sjutton svenska baser och för ”fri” tillgång till territoriet i övrigt. Samtidigt anges det som princip att all verksamhet som omfattas av avtalet ska bedrivas med full respekt för Sveriges suveränitet, lagstiftning och internationella rättsliga förpliktelser. Om riksdagen godkänner avtalet aktualiseras på allvar frågan vilket värde denna princip har när avtalet samtidigt tillerkänner USA så vittgående rättigheter. Vilketdera har företräde i ett mer eller mindre kritiskt läge?

Normalt har i avtal konkreta, tydliga och specificerade bestämmelser företräde framför allmänt hållna principer. Det kan tala för en tolkning som ger tyngd åt de konkreta rättigheter som USA ges enligt avtalet.

Under överläggningarna om det norska DCA-avtalet, som godkänts av Stortinget, och utvidgningen av detta avtal från fyra baser till ytterligare åtta baser, som nu behandlas i Stortinget, har denna problematik redovisats. I Sverige har frågeställningen förbigåtts.

Läs mer

Global military spending surges amid war, rising tensions and insecurity, sipri.org

Total global military expenditure reached $2443 billion in 2023, an increase of 6.8 per cent in real terms from 2022. This was the steepest year-on-year increase since 2009. The 10 largest spenders in 2023—led by the United States, China and Russia—all increased their military spending, according to new data on global military spending published today by the Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI), available at www.sipri.org

Läs pressmeddelande

Øver Norges rolle som transittland for allierte styrker inn til Sverige og Finland, highnorthnews.com

[…] I Narvik laster amerikanerne av personell, kjøretøy og containere med utstyr. En del av materiellet skal flyttes til Bjerkvik. Etter hvert skal personell og materiell transporteres med tog og langs vei til Finland via Sverige. Immediate Response skal øve Norges rolle som transittland for allierte styrker som skal til Sverige og Finland. Dette innebærer blant annet mottak, støtte med forsyninger og støtte til videretransport. Det blir grensekryssing over Bjørnfjell og transport av personell og materiell gjennom Sverige til øvingsområdet for øvelse Northern Forest. Der deltar også en norsk styrke fra Finnmark Landforsvar (FLF). Storstilt øvelsesaktivitet i flere land Immediate Response, som inngår i øvelsesrekken Steadfast Defender, består av flere aktiviteter i tidsrommet 21. april til 31. mai 2024. Det vil bli øvingsaktiviteter i Danmark, Norge, Sverige, Finland Tyskland, Tsjekkia og Polen. Läs artikel

Ryssland utrustar brigad i Karelen med ballistiska Iskander-robotar – ”Tillräckligt svar på att Finland gått med i Nato”, svenska.yle.fi

Ryssland säger sig ha etablerat en ny brigad som är utrustad med ballistiska Iskander-robotar i Karelen.

Tidningen Izvestija skrev i fredags att det handlar om en motåtgärd efter att Finland gått med i Nato.

Amiral Vladimir Valujev, som är tidigare befälhavare för Östersjöflottan, säger till den ryska regimens språkrör Izvestija att en missilbrigad är en mycket läglig åtgärd. Detta är ett tillräckligt svar på att Finland gått med i Nato, säger han.

Ryssland har redan tidigare meddelat om sina planer på att förstärka de ryska styrkorna i det nyinrättade militärdistriktet Leningrad nära Finland.

Enligt en annan person som Izvestija betecknar som militärexpert, Dmitri Boltenkov, måste Ryssland nu hålla ett öga på Finland – ett land som det enligt honom var möjligt att tidigare ha goda grannförbindelser med. Han verkar också se det som ett mysterium att Finland har bestämt sig för att gå med i Nato.

Boltenkov anser att det är motiverat för Ryssland att stärka sin militär i nordvästlig riktning eftersom Finland har bra väpnade styrkor, och eftersom amerikanska eller brittiska soldater dessutom kan dyka upp i landet. Läs artikel

USA fikk innføring i Forsvarets langtidsplan, forsvaretsforum.no

Forsvarsminister Bjørn Arild Gram (Sp) møtte den amerikanske forsvarsministeren Lloyd Austin i Pentagon torsdag.

Under møtet fortalte Gram om den nylig fremlagte langtidsplanen for forsvarssektoren.

USA er Norges nærmeste allierte, og partene snakket blant annet om ulike måter å utvikle samarbeidet på.

Gram mener det er viktig å få fram at Norge investerer tungt i egen og alliert sikkerhet. Norge vil nå Natos toprosentmål i år, og den nye planen vil gå mot tre prosent, sier forsvarsministeren.

– Vi styrker Forsvaret i alle forsvarsgrener, over hele landet. USA er opptatt av at Europa må ta en støtte del av ansvaret for alliansens sikkerhet, og Norge vil bidra til dette, sier han.

Forsvarsministeren har i tillegg presentert den nye norske forsvarssatsingen for amerikanske politikere i Senatet. Läs artikel

What will NATO do with its giant Arctic footprint? What will NATO do with its giant Arctic footprint? responsiblestatecraft.org

Alex Little, Quincy Institute's Grand Strategy intern

[…] The Arctic served as a frontline in the confrontation between NATO and the Soviet Union during the Cold War. Over several decades, Russia has revitalized Soviet-era Arctic bases, which outnumber NATO’s by about a third. In recent years, Russia has launched significant investment projects and built up its military presence in the Arctic as it develops a crucial northern maritime route linking Asia and Europe. The United States only has one operational heavy icebreaker — compared to the 40 that Russia currently maintains.

Irrespective of hawks sounding the alarm about Russia’s supposed “militarization” and “dominance” of the Arctic, Russia retains a relative incapacity to threaten a conventional military land incursion into European Arctic territory. Moscow’s military efforts in the Arctic have been mainly defensive in nature as it has established multi-layered anti-access, area-denial (A2/AD) capabilities around the Kola Peninsula, a fundamental Russian interest.

Such developments pose little threat to the United States and its NATO allies, especially as Russia is bogged down in Ukraine. […]

Rather than seeing the addition of Finland and Sweden as an opportunity to increase the militarization of the Arctic, NATO should work toward utilizing working groups like the Arctic Council to forge multilateral arrangements to reduce tensions, avoid crises, and mitigate the risks of conflict through an accident or miscalculation.

In February, Russia suspended annual payments to the Arctic Council until ”real work resumes with the participation of all member countries.” Yet, while Russia removed several listed multilateral formats from its official Arctic strategy, it kept the point of “the Arctic Council as the key regional platform coordinating international activities in the region.” Thus, Russia doesn’t appear poised to form an alternative platform.

Tensions are high, and Arctic Council cooperation with Moscow effectively ceased after Russia invaded Ukraine in 2022. Despite this, the Council should refrain from pushing out the largest Arctic player and severing an essential communication channel. Deepening isolation has pushed Russia to look east for partners in the Arctic, namely China. Further ostracization will only incentivize Russia to coordinate more with Beijing in the region. Läs artikel

Blix: Det var fel att gå med i Nato, aftonbladet.se

Den tidigare chefen för FN:s vapeninspektörer i Irak, Hans Blix, är kritisk till Sveriges beslut att gå med i försvarsalliansen Nato. – Ja, jag tycker det är fel, säger han i Aftonbladet. […]

Sedan får han en fråga om att han tyckte att det var fel att Sverige gick med i försvarsalliansen Nato.

– Ja, jag tycker det var fel. Det man hade talat om i åratal var behovet av att få garantin i kapitel fem, att ett anfall mot en Natomedlem innebär ett anfall mot alla och då ska alla hjälpa till på något sätt. När opinionen i Finland och Sverige ändrade sig efter det ryska anfallet var det med bevekelsegrunden att kan han anfalla Ukraina, så kan han anfalla oss. Det var en felaktig slutsats, säger Hans Blix i intervjun med Aftonbladet.

Han tillägger:

– Vi trodde att artikel fem i Natostadgarna och värdlandsavtalet var tillräckligt för att Nato skulle vara avskräckande och samtidigt hjälpa oss om det hände någonting. Det här avtalet innehåller inga förpliktelser från USA att hjälpa Sverige, det är uteslutande ett erbjudande från svensk sida för USA att etablera 17 baser i Sverige.

Tror du Sverige blir säkrare av att vara med i Nato?

– Det tror jag, det blir en större avskräckningseffekt, men det var onödigt. Vi har gått för långt i vår krigsoro, nu ska vi alla ha spritkök i garderoben, säger han till Aftonbladet.

Finlands JK talar klarspråk om DCA-avtalet, st.nu

Peter Tjernberg

I likhet med Sverige ska även Finland ingå ett ”försvarsavtal” med USA, på samma premisser som Sverige. USA får rätt att använda ett stort antal militärbaser i landet, 17 i Sverige, 15 i Finland. I Finland har avtalet debatterats och kritiserats. Tuomas Pöysti är finsk justitiekansler och har flera invändningar mot hur landet ger upp sin suveränitet till USA (enligt vad TT rapporterar).

Amerikanska soldater som befinner sig i landet ska inte lyda under finsk lag; begångna brott ska utredas och lagföras av USA, på samma vis som det svenska avtalet stipulerar. Pöysti invänder också mot att USA får befogenheter att under ”extraordinära omständigheter” vidta ”nödvändiga och proportionerliga åtgärder” i Finland, även på andra platser än i militärbaserna. Samma regel gäller i det avtal som Sverige förväntas godkänna. […]

Pöystis tredje invändning handlar om att USA:s militär kommer att beredas fri in- och utresa i Finland, vilket begränsar landets suveränitet. JK hävdar att Finland, i praktiken, inte skulle kunna neka en sådan inresa. ”Enligt avtalet ska Finlands synpunkter beaktas, men utifrån hur avtalet är formulerat skulle det inte behöva efterföljas” skriver JK, som också fastslår att regeringens lagförslag behöver kompletteras. Finlands utrikesministerium har också erkänt att DCA-avtalet inskränker landets suveränitet och därför tarvas att två tredjedelar i parlamentet röstar för avtalsförslaget, för att det ska kunna träda i kraft. Läs artikel

Regeringens svar är ett långfinger mot oss alla, aftonbladet.se

Jan Guillou

Regeringen har medelst proklamation i Svenska Dagbladet, undertecknad av försvarsminister Pål Jonson och sekundanter från L och KD, äntligen bemött kritiken mot sitt försvarsavtal med USA.

Det är bara det att texten är en oförskämdhet med stark lukt av förakt  mot det demokratiska samtalet. Dessutom ogenerat hotfull mot den som uppvisar annan uppfattning.

Det hade annars funnits  en hel del att förklara och försvara. DCA-avtalet, som det kallas, är nämligen häpnadsväckande läsning. Det ser ut som ett kapitulationsdokument efter ett förlorat krig. Segrarmakten USA får ”obehindrad tillgång” till svenskt territorialvatten, territorium och luftrum samt 17 viktiga militäranläggningar, flygbaser, örlogshamnar och arméförläggningar.

USA får dessutomrätt att bygga slutna områden på dessa baser dit vi infödingar eller våra myndigheter ej äga tillträde. Därtill får USA  på begäran tillgång till privat mark, vägar hamnar och flygplatser och rätt att bygga egna områden för fritidsändamål med såväl hamburgarhak som momsbefriad spritservering. […]

I vanlig gammaldags politisk diskussion står sig regeringen som synes slätt mot floden av kritik. Därför hotar man dem som säger emot: ”Aktörer som vill skada Sveriges intressen kan komma att förvränga DCA-avtalets avsikt och innehåll.”

Den som kritiserar detta underkastelseavtal med USA  är alltså en brottsling, ”en aktör som vill skada Sverige”. Läs artikel

”Kommande generationer kommer att behöva storstäda i grundlagarna”, nilsfuncke.se

[…] Nu är vi där igen. De senaste tre revisionerna av grundlagarna har inneburit begränsningar av opinionsfriheterna. Såväl 2015 som 2019 men framförallt 2023 genom införandet av de nya brotten
utlandsspioneri. Samtidigt vidgades möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel som kan kommaatt träffa även journalistisk verksamhet.

Och det kommer mera 2027.
En konstitutionell beredskap behövs och finns. I krig kan regeringen förbjuda sammankomster på vissa platser. I såväl lag som grundlag finns straffbestämmelser om spioneri, hot mot tjänsteman, krigsanstiftan, uppror, högförräderi, ryktesspridning till fara för rikets säkerhet, uppvigling och
landsförräderi för att nämna några. Problemet är att regeringen Kristersson och tidigare regeringar, baserat på utredningar framtagna av tidspressade ensamutredare, gett oss lagar som i många fall brister i proportionalitet, är svårförutsebara och försvagat tryck- och yttrandefriheten.
Två exempel är regeringens intentioner att skärpa ordningslagen och möjligheten att neka mediestödet till tidningar med hänvisning till deras innehåll. Läs artikel

The Arctic Arms Race Extends Beyond Military Power, highnorthnews.com

The proposal of an extensive rearmament of the Navy in the North is not just about military capacity. It is just as much about the security policy approach to Russia and who will keep their hands on the wheel in the Arctic. […]

Norway and Russia know each other. Russia’s attack on Ukraine has not changed that, although much of the knowledge deteriorated when the direct contact between the countries is at an absolute minimum.

The Norwegian approach to Russia has been and should still be a combination of deterrence and reassurance. Yet, the US has gradually gripped increasingly more decisively around the Norwegian security policy in the Arctic as well, reinforced by the somewhat invasive bilateral agreements with the new NATO countries Finland and Sweden.

Following a short hearing, Norway’s renegotiated supplementary defense cooperation agreement with the US is now being processed by parliament. At the same time, the parliaments in Sweden and Finland will decide on bilateral defense agreements with the US for the first time.

It is problematic, and it happens almost entirely without political debate.

As Rear Admiral Oliver Berdal says, strengthening the navy in the North is necessary for the low tension we still desire in the North.

Giving away expertise and control in the North is a bad security policy. Läs artikel