Avbryt provokationerna, Sydöstran

Karlskrona har en vänort i den ryska Kaliningradenklaven Baltijsk på andra sidan Östersjön. Det finns till och med en plats på Verkö som kallas Baltijskplatsen. Borgmästaren för Karlskronas vänort invigde platsen på 90-talet. Det var vid en tid när Ryssland var reformsinnat och ville öppna sig mot grannarna runt Östersjön.

Ryssland var på 90-talet en militär stormakt i förfall. Idag är Ryssland återigen en stormakt att räkna med. Efter kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krim ifjol har spänningarna ökat i Östersjöområdet igen. Den svenska borgerligheten är enig om att Sverige ska bli medlem i Nato. Ett svensk medlemskap är inte aktuellt. Socialdemokratin står fast vid alliansfriheten. Läs artikel

Finland i den svenska NATO-debatten, ambassadör Mats Bergquist

Anhängarna av ett svenskt medlemskap i NATO betonar så gott som alltid att en svensk ansökan bör ske i samråd med Finland eller mera precist tillsammans med Finland. Dessa uttalanden kan emellertid inte dölja att många av dem som gör denna närmast rituella referens har ganska vaga uppfattningar om förutsättningarna för en sådan finsk ansökan och om den finska debatten i ämnet.

Opinionsläget i Finland är mera stabilt försiktigt än i Sverige, vilket reflekterar att en finsk anslutning, som f d utrikesministern Pär Stenbäck påpekar, är ett större geopolitiskt beslut än motsvarande förändring skulle vara för Sverige. Man hänvisar här till att Finland har angett att ett NATO-medlemskap förblir en option och att den finska regeringen tillsatt en ny NATO-utredning (en sådan gjordes 2007). Detta skulle då visa att Finland har en mindre fördomsfull debatt i saken och implicit att Helsingfors står närmare ett medlemskap än Stockholm. Så är dock knappast fallet. Även Sverige har självfallet, vilket är ett faktiskt konstaterande, en ”option” att söka medlemskap, även om man av inrikespolitiska skäl föredrar att inte diskutera detta för att inte ge intryck av att en ny linje skulle vara nära förestående. Den åberopade nya finska utredningen om NATO, blir en ren tjänstemannauppgift som en del av regeringens säkerhetspolitiska redogörelse till Riksdagen. Läs artikel

Nato-debatten är märkligt välbekant, Rolf Gustavsson SvD

“Förr eller senare når anpassningsprocessen den punkt då frågan om politiskt medbestämmande ställs på sin spets. Är det då dags för Sveriges regering att göra en ny avsiktsförklaring, liknande den för tjugofem år sedan? Är det dags för fripassageraren att köpa biljett?

När jag grubblar över denna déjà-vu upplevelse inställer sig naturligtvis en annan fråga. Envar inser att dagens EU inte motsvarar förväntningarna för tjugofem år sedan. Det väcker frågan om i morgondagens Nato motsvarar dagens förväntningar. Hållfastheten testas redan i den globala villervallan.” Läs krönikan

Ryssland och svensk säkerhetspolitik, Sven Hirdman på ABF 10 november

Ryssland är Sveriges viktigaste grannland, det land med vilket vi haft krig och fred i 800 år. I denna bok – Ryssland och svensk säkerhetspolitik. 50 år i utrikespolitisk tjänst – ger ambassadör Sven Hirdman sin syn på Rysslands utveckling under de senaste decennierna och diskuterar Sveriges förhållande till Ryssland.
Men boken innehåller mer. Från sin tid som statssekreterare i Försvarsdepartementet berättar Sven Hirdman om hur JAS-projektet kom till och om ubåtskränkningarna, och från sin tid som Krigsmaterielinspektör om hur den svenska vapenexport fungerar.
Dessutom behandlar Sven Hirdman den aktuella diskussionen om svensk säkerhetspolitik och frågan om medlemskap i NATO.
I samtal med Carl Tham.
• Tisdag 10 november kl 18 , ABF i Stockholm 2BannerHirdman151006 (1)

Försvarsministern: Mer provokativ bombflygning, Dagens Nyheter

Försvarsminister Peter Hultqvist understryker att försvaret genom riksdagens försvarsbeslut nu stärks. 2018 ska det finnas permanent militär närvaro på Gotland, en miljard anslås till detta. Inom kort ska det hållas en luftvärnsövning där.

– Den militära alliansfriheten ligger fast. Vilken säkerhetspolitisk doktrin vi har är vårt eget val och ingenting som Ryssland kan påverka, understryker Peter Hultqvist. Läs artikel

Motståndare till Nato borde överösas med argument – inte flum, Jan Guillou i Aftonbladet

Alla borgerliga partier utom SD är nu anhängare av idén att Sverige skall gå med i Nato. Då borde det finnas väl kända och tydliga argument för saken. Vi som är skeptiker eller ­motståndare till en så dramatisk ­förändring av den alliansfria utrikespolitiken borde dagligen ha bombarderats med argumenten för en svensk ­Natoanslutning. Men det ­enda som serveras från borgerlig­heten är flum.Liksom Folkpartiet tillhör Expressens ledarsida den mest entusiastiska gruppen av svenska Natoanhängare. En ledarsida har kvalificerad ­betald personal med uppgift att framföra partiets eller tidningens linje. Där borde vi alltså klart och ­ofta upplysas om varför Sverige bör gå med i Nato. Men icke. Läs krönikan

Ska NATO kunna stationera kärnvapen i Sverige? Maj Britt Theorin 3 november Barkarby

Träff med Maj Britt Theorin tisdag 3 november kl 18:00

Mötesplats Ikaros
Jaktplan 2, Barkarby CentrumMaj Britt

Ska NATO kunna stationera kärnvapen i Sverige? Om Sveriges riksdag skriver på det s.k. värdlandsavtalet med NATO, blir detta möjligt. Beslut ska fattas under 2016.
Maj Britt Theorin är f d riksdagsledamot och EU-parlamentariker
med freds- och nedrustningsfrågor som specialitet.

Dubbla irrläror, Carl Björeman

De stora rikstäckande tidningarna har under senare tid givit utrymme åt en omfattande försvarsdebatt. Motstridiga uppfattningar har framförts i bland annat 1. Nato-frågan – för eller mot svenskt medlemskap – och 2. sättet att genomföra våra försvarsoperationer – ett tröskelförsvar med tyngdpunkt på fjärrbekämpning eller ett territoriellt försvar med tyngdpunkt på lätta markstridskrafter samt med sjö- och flygstridskrafter avpassade för att hävda integriteten i fred och i konfliktlägen.

Läs merDubbla irrläror, Carl Björeman

Arbetet med en utrikes- och säkerhetspolitisk redogörelse har inletts, finska utrikesministeriet, pressmeddelande 22 oktober

Den 19 oktober 2015 inledde utrikesministeriet utarbetandet av en utrikes- och säkerhetspolitisk redogörelse i enlighet med regeringsprogrammet. Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott drog upp riktlinjer för inledandet av arbetet med en utrikes- och säkerhetspolitisk redogörelse under sitt möte den 18 september 2015.

Redogörelsen ska utarbetas under utrikesministeriets ledning i nära samarbete med statsrådets kansli, försvarsministeriet, inrikesministeriet och republikens presidents kansli så att den kan lämnas till riksdagen under vårsessionen 2016. Riksdagen har ombetts att slå fast hur den kommer att delta i arbetet. Läs pressmeddelandet

Konsten att undvika fällor och fallgropar, Anders Björnsson om psykförsvaret

Hans Wallmark, den energiske moderate riksdagsmannen som är sitt partis talesman i försvarsfrågor, efterlyser i en interpellation ställd till försvarsministern behovet av ”stärka det psykologiska försvaret” i Sverige (2015/16:106). Interpellationen är tillkommen samtidigt som medierna gav spridning åt nyheten om att Sverige ska samverka med Natos informationscentral i Riga – kallat ”center för strategisk kommunikation”, vilket är en omskrivning för propagandakrigföring.

Läs merKonsten att undvika fällor och fallgropar, Anders Björnsson om psykförsvaret

Sverige, Nato och frågan om säkerhetsgarantier, Thomas Jonter

I den pågående debatten om Sveriges eventuella medlemskap i Nato spelar de säkerhetsgarantier som följer med medlemskapet en central roll. Thomas Jonter, historiker och professor i internationella relationer vid Stockholms universitet, ifrågasätter om säkerhetsgarantier, som de historiskt faktiskt fungerar, är någon god garant för säkerheten. Missuppfattningar från kalla krigets tid kan bidra till övertron på garantier.

I debatten om svenskt Nato-medlemskap hävdas ofta att svensk alliansfrihet och neutralitetspolitik är överspelade. Idag är den svenska alliansfriheten i själva verket stendöd, heter det ibland. Vissa går så långt som att påstå att den inte ens existerade under det kalla kriget eftersom vi då hade ett hemligt militärt samarbete med USA och västmakterna vilket i praktiken omöjliggjorde en reell neutralitet om ett krig hade brutit ut. En avgörande punkt i det resonemanget är att Förenta staterna till och med gett Sverige säkerhetsgarantier vilket fick till konsekvens att Sverige övergav sina kärnvapenplaner under 1960-talet. Detta tas till intäkt för att vi i dag, i ett nytt säkerhetspolitiskt läge, bör söka säkerhetsgarantier men nu öppet och som fullvärdig Nato-medlem, hävdas det i debatten. Men frågan om hur säkerhetsgarantier fungerar är långt ifrån enkel. Historiska exempel är inte särskilt uppmuntrande för den som sätter sin tro till sådana garantier. Jag ska ge exempel på detta nedan. Läs artikel

Sverige och Finland ska utveckla gemensam marin stridsgrupp , regeringen 29 oktober

Regeringen beslutade den 29 oktober att Försvarsmakten tillsammans med Finlands försvarsmakt ska utveckla en gemensam svensk-finsk marin stridsgrupp (Swedish Finnish Naval Task Force, SFNTG). Regeringen har tidigare uttalat att ett fördjupat försvarssamarbete med Finland är av särskild vikt. Skapandet av en gemensam svensk-finsk marin stridsgrupp är prioriterat för marinstridskrafterna. Det övergripande syftet med SFNTG är att på ett kostnadseffektivt sätt kunna gemensamt använda de två försvarsmakternas marina resurser och förmågor.Läs pressmeddelande