Redaktionen

Finland to boost security at Russia border with amended law, apnews.com

av

Finland’s Parliament on Thursday passed amended legislation on border security that allows for the closure of crossing points with Russia amid fears that Moscow could choose to send large numbers of migrants to the frontier.

The move by lawmakers came just two days after NATO’s 30 members signed formal accession protocols for Finland and Sweden to join the alliance — an outcome that has angered Russia. The two Nordic nations’ membership bids were approved at a NATO summit at the end of June in Madrid and several alliance members have already moved to ratify their accession.

The amendments approved by Finnish lawmakers will give the center-left government led by Prime Minister Sanna Marin wider powers to restrict border traffic in exceptional situations, particularly on the 1,340-kilometer (830-mile) border with Russia, the longest of any European Union member.

The changes would also allow Finland, a nation of 5.5 million, to build barriers and fences along the border with Russia if needed. Finnish President Sauli Niinisto is due to sign the amendments into law on Friday. Läs artikel

Ekspert om russisk delelinje-utspill: − Bør tas på alvor, vg.no

av

Delelinjeavtalen mellom Norge og Russland ble undertegnet i 2010 og opprettet en grenselinje mellom de to landene i Barentshavet.

Ifølge det statlige russiske nyhetsbyrået RIA vil presidenten for Dumaen, Vjatsjeslav Volodin, at nasjonalforsamlingen skal vurdere å skrote avtalen. […]

Nupi-forsker og Russland-ekspert Julie Wilhelmsen sier til NTB at det er all mulig grunn til å ta denne typen trusler alvorlig, særlig gitt det russiske handlingsmønsteret den siste tiden.

– I første omgang er det en slags trussel. Men hvis vi skal resonnere ut ifra det mønsteret russiske myndigheter har operert med de siste årene, er det ofte slik at slike trusler faktisk følges opp, sier hun.

Hun tolker det russiske utspillet som nok et tegn på at Russland i økende grad ser på Norge som en del av det kollektive Vesten, snarere enn en selvstendig pragmatisk aktør. Dette fordi Norge har innført omfattende sanksjoner mot Russland på lik linje med resten av Nato og Vesten.

– Handlinger på norsk side tolkes ikke i beste mening, det tolkes bare inn som små komponenter i en større vestlig fiendtlig offensiv mot Russland, sier Wilhelmsen. Läs artikel

Varaordfører advarer: Ta trusler fra Russland på alvor, vg.no

av

Tirsdag foreslo president Vjatsjeslav Volodin i den russiske nasjonalforsamlingen å si opp delelinjeavtalen med Norge og avtalen om fiskerisamarbeid i Barentshavet. Avtalen bestemmer hvor grensen mellom Russland og Norge går ute i havet.

Varaordfører Elin Mathisen (SV), som er fungerende ordfører i grensekommunen Sør-Varanger, mener truslene må tas på høyeste alvor.

– Det ble brukt så lang tid på å fremforhandle avtalen, uten den vil konsekvensene bli store for fiskerne og bestanden, sier hun.

Den historiske avtalen mellom Norge og Russland i Barentshavet ble underskrevet i 2010 av daværende utenriksminister Jonas Gahr Støre og Russlands utenriksminister Sergej Lavrov. Da hadde forhandlingene pågått i 40 år.

I Sør-Varanger sier Mathisen at de har vært bekymret for delelinjeavtalen og fiskerisamarbeidet siden invasjonen av Ukraina i slutten av februar.

– For å være helt ærlig er det et høyt spill dersom de legger avtalen i potten. Forholdet vil ikke bli noe bedre, og vi i kommunen håper jo at vi en dag vil få et naboforhold til Russland igjen, sier hun.

Årsaken til bekymringen er to hendelser:

  • Russland har anklaget Norge for brudd på Svalbardtraktaten. Det skjedde etter at 20 tonn med russiske varer som skulle til den russiske bosetningen på Svalbard, ble stoppet på Storskog, grenseovergangen mellom Russland og Norge i Sør-Varanger. Årsaken var sanksjoner mot russiskregistrerte kjøretøy.
  • Lederen i den russiske nasjonalforsamlingen foreslo å skrote den historiske delelinjeavtalen, som også omfatter samarbeid om utnyttelse av mulige olje/gass-forekomster.  Läs artikel

Is the West Triumphant Again? nationalinterest.org

av
Kishore Mahbubani, Distinguished Fellow at the Asia Research Institute at the National University of Singapore

A new tsunami of triumphalism is sweeping across Western capitals, particularly in Washington and London. The illegal Russian invasion of Ukraine has been thwarted. The Ukrainians are putting up a glorious fight to defend their freedom. A new solidarity has been forged between America and Europe. The joint Western sanctions have crippled and isolated the Russian economy. Surely China is quaking in its boots at the thought of similar sanctions being imposed on it.

The above description of Western triumphalism may be an exaggeration, but not by much. There’s only one fundamental problem with a triumphalist mindset: it leads to sloppy geopolitical thinking. And just as the West wasted its post-Cold War “End of History” moment, it could do so again—unless it (especially the United States) recognizes that some hard geopolitical realities haven’t changed. […]
Winston Churchill once wisely advised, “In victory, magnanimity.” A compromise solution in Ukraine, based on Henry Kissinger’s formula of Ukrainian political independence, international neutrality, and national reconciliation would still be the best way out. It’s important to add here that most of the rest of the world (the 88 percent) is genuinely shocked that no major Western voices are advocating peace in Ukraine. Instead, they only hear loud war drums. They would agree that Putin should be condemned for invading Ukraine. But they also believe that a total effort to defeat and eliminate Putin is unwise. The bottom line is that a messy peace that preserves world order is preferable to the instability of a protracted conflict. Läs artikel

Sverige öppnar sig utan förbehåll för Natos strategi, ledarstruktur, militära planering och rollfördelning

av
Utgivarna

Vi har på alliansfriheten.se redovisat det Letter of Intent (LOI) som Finland tillställde Nato den 5 juli i samband med förhandlingarna om medlemskap. Sverige tillställde Nato motsvarande LOI samma dag i anslutning till sina medlemskapsförhandlingar. Finland har offentliggjort sitt LOI på utrikesministeriets hemsida. Sveriges LOI har inte offentliggjorts av regeringen. Men vi begärde att få ut handlingen från Utrikesdepartementet. Vi har nu fått del av dokumentet och handlingen kan läsas från länken nedan.

De finska och svenska handlingarna är i stort sett likalydande. Men man kan notera att Sverige missat att till skillnad mot Finland  rubricera handlingen som ett Letter of Intent, något som bara understryker Sveriges reservationslösa bundenhet av åtagandena och utfästelserna i avtalsdokumentet. En annan skillnad avser hur mycket pengar länderna ska betala till Nato, där Sverige ska betala mer än Finland, vilket följer av de fördelningsprinciper som Nato tillämpar och som Sverige uppenbarligen accepterat. En annan svårvärderad skillnad är att Finland har gjort en reservation i sitt LOI, genom att få med skrivningen: ”The Republic of Finland’s position on the responsibilities and obligations of NATO membership was set out in detail in the statements made for the record during the accession talks.” Sverige har inte något sådant förbehåll. Vad de finska egna positionerna handlar om ska här lämnas öppet. Men det skulle möjligen kunna handla om Ålands neutraliserade ställning, hanteringen av äldre trakter med Sovjetunionen/Ryssland och bevarandet av värnplikten som helt avgörande för egen finsk försvarsstrategi.

Läs mer

Norwegian transporters bring goods to Russian coal-miners, thebarentsobserver.com

av

A Norwegian transporter last weekend drove the two containers from Storskog checkpoint and about 800 km along the road to Tromsø. From there, a cargo boat sails the goods north to Svalbard, national broadcaster NRK reports.

Spokesperson with the Ministry of Foreign Affairs, Ane Haavardsdatter Lunde, said there has been a dialogue with Russian authorities to find a solution.

“We have been in contact with the embassy in Oslo via the Russian Ministry of Foreign Affairs and via the Governor of Svalbard. We are glad that this case has been resolved in a good way. We hope that the Russians are too,” she said to NRK.

The transportation amounts to only about 20 tons, but the Russian truck drivers that came to the Norwegian border from Murmansk in June were not allowed to enter. Like other European nations, Norway has closed its seaports and land border for Russian cargo traffic under the EU’s 5th package of sanctions. Läs artikel

Remissvar Skydd av unionen och dess medlemsstater mot ekonomiskt tvång från tredjeländer, svensktnaringsliv.se

av

Svenskt Näringsliv ser med oro på förslaget om att införa detta instrument. Vi förstår den bakomliggande orsaken och behovet av att stärka EU:s möjligheter att ”försvara sig” i en värld där inte alla länder spelar efter spelreglerna. Vi är därmed inte direkt emot förslaget men ser flera frågetecken och orosmoln och skulle vilja begränsa förslaget på flera sätt. […]

Vi ser en värld där handels och säkerhetspolitik flyter samman, och ser detta huvudsakligen som en negativ utveckling. Utvecklingen innebär att företagen och deras affärer i högre grad blir spelbrickor i ett större geopolitiskt spel där olika handelsrestriktioner införs för att skada sina antagonister och där detta fördyrar, försvårar eller rent av stänger handelsmöjligheter. Det är inte protektionism i traditionell bemärkelse utan snarare att säkerhetshänsyn väger tyngre än handelsintressen.

Samtidigt har vi full förståelse för, och ger vårt helhjärtade stöd till, ekonomiska sanktioner när de införs som i rådande läge gentemot Ryssland. Detta förslag innebär dock att den typer av sanktioner kan komma att användas oftare än idag, för mindre problem än idag.

EU-kommissionen skulle troligen helst inte vilja ha ett instrument som detta, i en multilateral världsordning med ett fungerande WTO och med lägre konfrontationsnivå än idag skulle det inte behövas. Men nu är vi inte där längre och i det läget har kommissionen uppenbarligen gjort bedömningen att ett instrument av detta slag behövs. Vi gör samma grundbedömning, EU måste kunna försvara sig mot handelspolitiska aggressioner i de fall som WTO och andra internationella fora inte fungerar som avsett.

Att slå mot ett lands företag kan vara ett sätt att utöva påtryckningar. Det är därför viktigt att instrumentet även kan hantera situationer där företag straffas av en trejdelandsregim för att de följer EU:s lagstiftning. Tredje land ska inte kunna agera mot europeiska företag bara för att de exempelvis följer framtida due diligence lagstiftning. Läs remissvaret

 

 

Erdogan: Tre personer på min lista redan utlämnade, expressen.se

av

”Tre eller fyra” personer från Turkiets lista på 73 personer som landet vill ha utlämnade från Sverige har redan utvisats. Det säger landets president Recep Tayyip Erdogan, enligt BBC.

Detta bekräftas delvis av svenska Justitiedepartementet, som dock tillägger att beslut om att utlämna tre personer till Turkiet togs innan Sveriges ansökan om medlemskap i Nato. […]

Erdogans uppgifter bekräftas delvis av justitie- och inrikesminister Morgan Johansson, via en presstalesperson. Det rör sig om tre av 16 ansökningar om utlämning till Turkiet som Sverige hanterat mellan 2019 och 2022 som har bifallits, meddelar Morgan Johanssons presstalesperson Sofie Rudh.

Samtliga tre beslut om bifall har tagits före den svenska Nato-ansökan, enligt Rudh. Gällande resterande 13 ansökningar om utlämning till Turkiet har de avslagits. ”Hur många utlämningsärenden som för närvarande är pågående är omgärdat av sekretess, varför regeringen är förhindrad att besvara denna fråga”, skriver Sofie Rudh i ett mejl till Expressen. Läs artikel

Finland går Nato tillmötes fulIt ut. Så även Sverige?

av
Utgivarna

Nedan redovisar vi Finlands Letter of Intent (LOI) som tillställts Nato i samband med förhandlingarna om medlemskap.

Sverige  tillställde Nato ett motsvarande LOI den 5 juli. Finland har offentliggjort sitt LOI på utrikesministeriets hemsida. Sveriges LOI har inte offentliggjorts men det är att förmoda att det i allt väsentligt överensstämmer med det finska. Vi har begärt att få ut handlingen från Utrikesdeparementet.

Av särskilt intresse i den finska handlingen är bland annat följande:

LETTER OF INTENT

Excellency, Following the Accession Talks conducted on 4th July 2022 between delegations representing the Republic of Finland and NATO.

I would like to confirm to you my Government’s interest in receiving an invitation for the Republic of Finland to accede to the North Atlantic Treaty of 1949.

In this regard, I confirm the Republic of Finland’s willingness to accept in full all obligations and commitments of the North Atlantic Treaty.

I would also like to confirm the Republic of Finland’s willingness to meet the requirements of NATO membership as laid out in the 1995 Study on NATO Enlargement, and to meet all other political and legal commitments of the Alliance, including with regard to third countries.

The Republic of Finland will respect the obligations and positions explained during the recent Accession Talks.

The Republic of Finland is committed to accede to the legal agreements and protocols requiring an invitation by the present Member States of the Alliance; as well as to the other legal instruments required for functioning properly within the Alliance.

The Republic of Finland accepts NATO’s approach to security and defence, including the essential role of nuclear weapons, intends to participate fully in NATO’s military structure and collective defence planning processes, and is willing to commit forces and capabilities for the full range of Alliance missions.

The Republic of Finland undertakes to allocate sufficient budget resources for the implementation of its commitments upon accession to the Alliance, to contribute to the Civil Budget, the Military Budget, and the NATO Security Investment Programme, on the basis of the modalities discussed during the Accession Talks and at a cost share of 0.9057 %.

Läs mer

Nya turkiska krav på utlämning, gp.se

av

Turkiet har i ett brev till Sveriges regering förnyat kraven på att påstådda terrorister utlämnas till landet, rapporterar turkiska medier.
– Vad jag vet har det inte inkommit något, säger statsminister Magdalena Andersson (S) till TT. […]

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har i sin tur flera gånger hävdat att begäran gäller sammanlagt 73 personer. Statsminister Magdalena Andersson (S) och utrikesminister Ann Linde (S) har dock sagt sig vara ovetande om en ny, längre lista. Läs artikel

 

Utlämning för brott, regeringen.se

av

Utlämning handlar om samarbete mellan – främst – stater för att möjliggöra såväl lagföring som verkställighet av domar.

Utlämning aktualiseras då en stat begär att en misstänkt, tilltalad eller dömd person som befinner sig utanför dess territorium ska överlämnas för att ställas inför domstol eller verkställa ett straff. Sverige har av tradition inte krävt avtal med den andra staten för att medge utlämning. En del stater kräver emellertid att det finns ett avtal för att kunna utlämna.

Inom EU har utlämningsförfarandet som huvudregel ersatts av överlämnande enligt en europeisk arresteringsorder. Inom Norden har utlämningsförfarandet ersatts av överlämnande enligt en nordisk arresteringsorder. Särskilda regler gäller för samarbetet med internationella domstolar för brott mot internationell humanitär rätt.

Lagen (1957:668) om utlämning för brott reglerar villkoren för och förfarandet vid utlämning från Sverige till en utomnordisk stat. Lagen är tillkommen i nära anslutning till det arbete inom Europarådet som ledde fram till 1957 års europeiska utlämningskonvention och lagen bygger i allt väsentligt på denna konvention. Till konventionen finns två tilläggsprotokoll från 1975 och från 1978. Utlämning regleras också i ytterligare konventioner, exempelvis Förenta nationernas (FN) konvention mot korruption från 2003, FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet från 2000 samt FN:s konvention mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen från 1988. Läs dokumentet

The Trilateral Agreement between Turkey, Finland and Sweden and the Silence of Human Rights: The Need to Apply the MoU in Light of Human Rights and Refugee Law Protections,eiltalk.org

av
Andrea Maria Pelliconi, PhD candidate in Law at City, University of London

On 28 June, 2022, leaders of Turkey, Finland and Sweden met in Madrid to agree on a trilateral agreement that paves the way for Finland and Sweden’s NATO membership. The Memorandum of Understanding (MoU) that resulted from the meeting contains concrete commitments by Finland and Sweden to cooperate with Turkey in the fields of counter-terrorism, organised crime and threats to national security. The commitments, as outlined in the MoU, include adopting new national regulatory frameworks for arms exports, supporting Turkey’s involvement in the initiatives of the European Union’s Common Security and Defence Policy, including the PESCO Project on Military Mobility, fighting ‘disinformation’, and judicial cooperation in matters of counter-terrorism, in particular regarding groups or individuals affiliated to the outlawed Kurdistan Workers’ Party or Partiya Karkerên Kurdistan (PKK). This post will focus on this last point, and will highlight some critical aspects of the MoU where it fails to make any reference to human rights and refugee law safeguards when considering deportation or extradition requests. Läs artikel