Redaktionen

Skev maktbalans i Europa av Mats Bergquist

av
Maktbalans och maktgemenskap (”community of power”) är två termer som brukar ställas mot varandra i den internationella politiken. Det förra systemet, med något slags jämvikt mellan ett begränsat antal stormakter, har dominerat genom historien. Perioderna av något slags effektiv maktgemenskap har varit korta och inträffat efter stora konflikter som Napoleonkrigen, första och andra världskriget, senast också efter det kalla krigets slut då George Bush d.ä. talade om en ny värld baserad på den internationella rätten.
Idag står vi långt från denna värld. När man diskuterar Ukraina är det mest om Putin agerar efter en strategisk plan eller improviserar, mera sällan om de förutsättningar som möjliggjort Putins aggression.Länk till artikeln.

Köpings FN-förening 8 mars, Thage G Peterson

av

Thage G Peterson talar under rubriken ”Varför talar vi så lite om freden? Sverige och NATO” i Köping söndagen den 8 mars kl 17 i Olofsgården. Arrangör: Köpings FN-förening.

Thage G Peterson seglorasmedja.se
Thage G Peterson
seglorasmedja.se

KAN SVERIGE LÄNGRE BEDRIVA UTRIKESPOLITIK? En kommentar av Anders Björnsson

av

Får Sverige ha en egen, självständig utrikespolitik? Svaret på den frågan är nej, enligt Peter Wolodarski, Dagens Nyheters chefredaktör. Med EU-medlemskapet har vi, enligt honom, avsvurit oss den rätten. ”Vårt utrikespolitiska beroende av Bryssel kan aldrig tänkas bort”, skriver han, ”oavsett vad [den svenska] regeringen försöker påskina. Lojaliteten med den gemensamma europeiska linjen är inskriven i fördrag.” (Wolodarskis artikel). Naturligtvis är detta en betydande, för att inte säga hårresande överdrift.

Läs mer

SAULI NIINISTÖ TAR TILL ORDA En redaktionell kommentar

av

Finlands president Sauli Niinistö har givit en stort uppslagen intervju i Dagens Nyheter (27/2) med anledning av att 75-årsminnet av finska vinterkrigets slut snart infaller och att ett svenskt statsbesök i Finland förestår.  Republikens president gör i denna intervju med Mikael Holmström ett antal markeringar rörande Finlands säkerhetspolitiska läge och framtid.

Läs mer

Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands , SOU 2015:1

av

I ett betänkande, Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands, SOU_2015__1, – En utökad beslutsbefogenhet för regeringen, föreslås bl.a. att bemyndigandet för regeringen att sända trupp utomlands för utbildning och övning inte begränsas till enbart fredsfrämjande verksamhet. Bemyndigandet bör enligt utredningen omfatta alla typer av utbildningar och övningar. I betänkandet berörs samarbetet med Nato, inklusive frågor om värdlandsstöd.(red.)

LÅT ALLIANSPOLITIKEN MISSLYCKAS EN GÅNG TILL! Anders Björnsson

av

Natos existens är ett faktum. Men historien visar att alla militära allianser är av övergående slag. Stormakter omgrupperar sig. Warszawapakten upplöste sig. Också stater som bygger på någon form av ömsesidighet kan försvinna – se Jugoslavien. Natos svaghet som militärallians är att den bygger på dominansen av en enda makt. När den makten omprioriterar, sviktar alliansen som sådan. Men visst har den visat sig seg och långlivad!

Nato uppkom ur en systemkonflikt: kalla kriget. Huvudmotståndarna i denna konflikt, Förenta staterna och Sovjetunionen, hade inte haft något militärt otalt med varandra tidigare. Både Atlantpakten och Warszawapakten kan ur detta perspektiv ses som försvarspakter; de prövades inte i en krigisk kraftmätning och själva syftet var att förhindra en. Man kan säga att de löste sin uppgift med framgång. När uppgiften var löst, upphörde behovet av dem, också enligt de ursprungliga intentionerna.

Läs mer