Årsbok om krig och fred – en anmälan, Mats Björkenfeldt

Riksbankens Jubileumsfonds (RJ) årsbok 2016/2017 (Makadam förlag 2016) har titeln Krig/fred och innehåller sjutton bidrag av forskare från skilda discipliner. Rubrikerna är hoten mot freden, vägen till fred och hållbar fred. Boken avslutas med ett rundabordssamtal mellan Hans Blix, Katarina Engberg och Pierre Schori.

I boken görs inga direkta analyser av för- eller nackdelar med en Nato-anslutning för Sverige och/eller Finland. Vad gäller frågan om värnplikt påtalar Hans Blix ”att om värnplikten baserar sig på hela samhället kan den vara fredsfrämjande. Värnplikten bidrog därför till ett engagemang för fred eftersom alla i samhället riskerade att drabbas. I en yrkesarmé tar folk värvning och får betalt och då protesterar få mot krig, jämfört med värnpliktsarmén som leder till ett engagemang mot krig och för fred. Irakkriget 2003 hade knappast ägt rum om USA:s armé byggt på värnpliktiga…”

Vad gäller krigsrisken noterar Hans Blix att ”Ryssland är beroende av att sälja sin olja och kan inte starta krig hur som helst”. Han pekar på det som kallas mutual economic dependence, MED. ”Det är viktigt för freden. Mycket forskning tyder också på att ekonomiskt utbyte och ekonomiskt beroende spelar en viktig roll för en fredlig utveckling, och i dag är världens länder mycket mer beroende av varandra än för hundra år sedan.”

Hans Blix fortsätter: ”Även situationen i Krim går lättare att förstå om man tar hänsyn till Rysslands syn på sig själv och Putins behov av respekt. Risken för att Sevastopol skulle bli en amerikansk Nato-ledd marinbas var, om Ukraina blivit medlem av Nato, högst reell för Putin […] Det måste ha uppfattats både som ett hot och en kränkning.”

I övrigt kan man notera Johan Eellends påpekande om att ”Rysslands agerande [på Krim och i östra Ukraina] kan ses som ett sätt att så långt som möjligt flytta fram sina positioner utan att utmana den gräns för krig som Nato-länderna skapat genom alliansens artikel 5”.

I förordet påpekas att under ”en följd av år har forskare på ett övertygande sätt kunnat visa att världen har blivit fredligare, och forskningsresultaten har i sin tur bidragit till denna positiva utveckling. Förhandlingslösningar har blivit vanligare, samtidigt som lagarna och reglerna för mellanmänskliga relationer har vunnit växande respekt. Beklagligtvis visar analyserna ett brott i utvecklingen mot en fredligare värld under de båda senaste åren.”

Några argument för att Sverige ska gå med i Nato framförs alltså inte i boken. Inte heller framgår av redovisad forskning att krigsrisken vare sig i Norden eller Baltikum skulle påtagligt ha ökat. Hans Blix’ påpekanden dels om mutual economic dependence, MED, dels om vikten av värnpliktsarméer som bidrag till fred bör lyftas fram.