Veckans citat

Han har svært ved at se, hvorfor Danmark under en ”langt mindre presset situation” end under Den Kolde Krig nu indgår en forsvarsaftale med amerikanerne.

– På en måde er jeg bange for, at der er et element af useriøsitet. At man ikke forholder sig til, netop hvor markant et skridt det er, og i stedet bare siger, ”vindene blæser den her vej, vi vil gerne være gode allierede, det er en tid, hvor vi trækker fronterne hårdt op”. Og så går vi med til stort set hvad som helst, siger Ole Wæver til Information.

Professor Ole Wæver, professor i internationell politik vid Köpenhamns Universitet, om det danska DCA-avtalet enligt intervju i Dagbladet Information

Kiljunen i utrikesutskottet är orolig över Finlands kärnvapendebatt, hs-fi

Google-översatt

Utrikesutskottets ordförande Kimmo Kiljunen (sd) är orolig över debattklimatet i Finland om kärnvapen och att kärnvapenlagen, som förbjuder kärnvapen på den finska marknaden, kan komma att förändras i framtiden.

– Jag är förvånad över att det inte fanns någon konsensus i den här frågan, sa Säger Kiljunen och syftade på de ståndpunkter som hördes i frågan under presidentvalet.

”När jag har hört de ståndpunkter som framkom i presidentvalsdebatten verkar det som att det finns förvånansvärt olika betoning på den här frågan.” […]
”Vi är fullt engagerade och skyddade av Nato och USA:s kärnvapen. Det är därför vi inte har gjort några separata restriktioner här”, förklarade försvarsminister Antti Häkkänen (Kok) förra veckan. Läs artikel

Hirdmann, Sven, 2023. De hemliga rapporterna från Moskva. Från Ryssland 1994 till kriget i Ukraina 2022, journals.lub.lu.se

Geir Flikke, professor i Russland-studier vid universitetet i Oslo

Diplomatiet har en særstilling i demokratier, og er et bindemiddel i det internasjonale systemet. Denne funksjonen er ikke mindre viktig i krig og konflikt. Det er imidlertid særlig viktig at det statssystemet som ble dannet i det nye Europa etter Sovjetunionens oppløsning forblir diplomatiets ramme og forutsetning. Hverken diplomater eller forskere kan eller bør relativisere gyldigheten av statssystemet. Samtidig utelukker ikke dette å drive deliberasjon gjennom det, med ett for øye – å bygge relasjoner, som over tid befester samarbeidsstrukturer og forsterker samarbeidsviljen mellom suverene stater.

Er samarbeid og samarbeidsviljeimidlertid underlagt historiske endringer? Sveriges mangeårige Moskva­ambassadør, Sven Hirdman, synes å erkjenne dette. I en omtale av Ukraina­krisen i 2014, et kapittel som ikke inngår som en särskild rapport fra utenriksstasjonen, skriver han: «vi lever inte i en perfekt värld styrd av en internationell rättsordning, även om vi måste sträva mot detta mål» (s. 289). Diplomatiets dyp­forståelse av persepsjoner og oppfatninger kan bidra til å dempe motsetninger, men stater navigerer også etter egne kartverk. Det internasjonale systemet kan bufre dette, til en viss grad. Sovjetunionens tidligere kjernestat, Russland, setter samtidig et avgjørende preg på systemet ved å aktivere dype historisk betingede handlingsmønstre. Det russiske fotav­trykket blir lett et stort et, og vanskelig å feie under teppet, selv med de mest balanserte, diplomatiske avveininger. Läs recensionen

The U.S. is Initiating Extended Continental Shelf Claims, highnorthnews.com

Tuesday, the US Department of State released the geographic coordinates defining the outer limits of the U.S. continental shelf in areas beyond 200 nautical miles from the coast, known as the extended continental shelf (ECS). The continental shelf is the extension of a country’s land territory under the sea.

Like other countries, the United States has rights under international law to conserve and manage the resources and vital habitats on and under its ECS, the Department states.

The U.S. ECS area is approximately one million square kilometers spread across seven regions. This maritime zone holds many resources, like strategic minerals and rare earth elements needed for everything from green energy to the semiconductors that drive Artificial Intelligence, as well as  being a vital habitats for marine life like crabs and corals.

This is a monumental step, according to Arctic Research Professor Abbie Tingstad at the Center for Arctic Study and Policy, U.S. Coast Guard Academy. Läs artikel

Helgon och makt-spelare. Dag Hammarskjöld som politiker, journals.lub.lu.se

Anders Mellbourn , pensionerad journalist

Staffan Carlsson har velat skriva en annorlunda biografi om Dag Hammarskjöld. I intervjuer och presentationer har han talat om att ge en mer nyanserad, mindre idealiserad och mer realpolitisk bild av den mytomspunne generalse­kreteraren i Förenta Nationerna, en bok mindre om ett helgon och mer om en maktspelare. Det som förefaller mest irritera Staffan Carlsson är uppfattningen att Hammarskjöld skulle ha varit pacifist, stormaktskritiker i allmänhet och företrädare för en neutral alliansfrihet i kalla kriget.[…]

Det här är också en Hammarskjöldbild som passar väl i tiden 2023 när Sverige valt att överge den militär alliansfriheten och väntar på att släppas in i NATO, något som Staffan Carlsson med flera nu pensionerade generationskol­leger bland ambassadörer ivrigt tillskyndat och där han nu retroaktivt räknar in Hammarskjöld bland meningsfränderna. Läs presentationen

DCA-avtalet – vem har avgörandet i sin hand?

Rolf Andersson

Detta är del III av våra artiklar om DCA-avtalet.

Finland, Norge och Sverige har träffat strategiska militära samarbetsavtal med USA (Defence Cooperation Agreements, DCA). Danmark förväntas underteckna sitt inom kort. I stort sett är de offentliggjorda avtalen likalydande.

När dessa småstater ger sig i lag militärt med en stormakt som USA och binder sig under åtminstone 10 år finns det skäl till eftertanke och övervägande. Man bör ha klart för sig att DCA-avtalet i väsentliga delar inte bygger på konsensus som i Nato, där man kan säga nej, utan ger USA rättigheter som ska vara ”oförhindrade”.

Läs mer

Enhedslisten: Aftale om udenlandske militære baser i Danmark er både bekymrende og udemokratisk, enhedslisten.dk

Det er dybt bekymrende, at regeringen – efter hemmelige forhandlinger og helt uden en forudgående demokratisk debat – har indgået en aftale, der er uopsigelig i ti år, og som giver amerikansk militær eksklusiv adgang til udvalgte steder i Danmark, hvor danske myndigheder vil være forment adgang.

Sådan lyder det fra Enhedslistens udenrigsordfører, Trine Pertou Mach, der advarer om, at aftalen kan være en trussel mod danske borgeres retssikkerhed, fordi amerikanske soldater, der begår kriminelle handlinger, ikke kan retsforfølges af danske myndigheder.

  • Danmark skal ikke overlade dele af vores territorium til en fremmed magt, der får ret til at handle som de vil, og som ikke er underlagt dansk lovgivning. Det betyder f.eks. at amerikanske soldater som udgangspunkt ikke kan retsforfølges af danske myndigheder, hvis de begår kriminalitet i Danmark. Det er helt uhørt.
  • Vi aner ikke, hvad det er for et USA, regeringen har indgået en aftale med. Trump kan sidde ved magten om et år, og han flirter både med antidemokratiske kræfter og har vist sig villig til at udfordre de amerikanske institutioner og trække landet ud af internationale aftaler. Er det et land, vi ønsker, skal have suverænitet over dele af Danmark?
  • Det er virkelig problematisk, at regeringen ikke har givet mulighed for en offentlig debat om det her. Spørgsmålene hober sig op: Kan vi f.eks. være sikre på, at der ikke foregår tortur under afhøringer på de amerikanske baser? Kan vi være sikre på, at hverken a-våben, klyngebomber, eller andre våben vi er modstandere af befinder sig på dansk jord. Kan danske myndigheder inspicere de amerikanske baser? Spørgsmålene står i kø. Läs artikel

Nya arméchefen: Nato flyttar försvaret av Sverige österut, dn.se

– Efter stormaktstiden och förlusten av Finland har vi resonerat kring försvaret av Sverige längs svenska gränsen. Arméns uppgift har i allt väsentligt varit att antingen fördröja vid Kalixlinjen eller att möta-hejda-slå landstigningar i södra Sverige. Det har vi tränat och försvarsplanerat för i väldigt många år. Förflyttningen nu innebär att vi får förmånen att faktiskt försvara Sverige längre österut, vid finska gränsen och i de baltiska staterna.

– Ja, genom att vi förhoppningsvis slipper ta upp striden på eget territorium med alla de vedermödor och hemskheter som det innebär i form av minfält, förstörelse och så vidare. Det tycker jag är en fördel. […]

I fred har Nato sedan 2017 hållit en larmstyrka med allierade marktrupper i Estland, Lettland, Litauen och Polen. Denna ”framskjutna närvaro” (Enhanced forward presence, EFP) består av en bataljon, cirka 1 000 soldater, i vardera land. Som en jämförelse är antalet anställda soldater i Sverige 5 200, så för att bemanna EFP avlöser olika Natoländer varandra under ett antal månader i taget. När Sverige väl släpps in i Nato är det troligt att vi står näst på tur.

– Just nu är det mest sannolikt i Lettland. Styrkebidraget är inte beslutat än, det är en politisk fråga, men en bataljonsstorlek är inte orimligt. […]

Jonny Lindfors är själv från Kiruna där han blev officer vid Lapplands jägarregemente och är väl förtrogen med Nordkalotten som blir arméns nya tyngdpunkt:

– Där ser jag oss som en operativ reserv: Norge har en tydlig roll som frontstat med landgräns mot Ryssland liksom Finland. I den kontexten är det fortfarande inte tillräckligt förbandstätt i det norra området och där kommer vi att ha en roll att fylla, Läs artikel

Kraftsamling Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret, regeringen.se

[…] Försvarsberedningen lämnar härmed delrapporten Kraftsamling
(Ds 2023:34) med övergripande ambitionen för hela totalförsvaret
och förslag rörande det civila försvaret. Beredningen har i arbetet
med att utarbeta övergripande inriktning och förslag utgått från de
krav som ställs i höjd beredskap och krig. […]

Stater kan också ingå kompletterande avtal till det nordatlantiska fördraget. Flera europeiska allierade har ingått sådana kompletterande avtal. Ett exempel är försvarssamarbetsavtal med USA (Defence Cooperation Agreement, DCA) som reglerar förutsättningarna för amerikanska styrkor att verka i den mottagande staten. Sverige och USA undertecknade ett sådant avtal den 5 december 2023. För att avtalet ska träda i kraft behöver

riksdagen godkänna avtalet och besluta om de författningsändringar som krävs för att genomföra det. Behandling i riksdagen följt av ett ikraftträdande bör kunna ske under 2024. Nato tillämpar ett juridiskt ramverk som omfattar överenskommelser som krävs för att realisera värdlandsstöd samt Natos principer för värdlandsstöd avseende bland annat ansvars[1]fördelning, befälsrätt, samordning, juridisk status, skydd och bevakning och ekonomisk ersättning. Reglering av värdlandsstöd mellan Nato och enskilda länder sker genom så kallade samförståndsavtal. Samförståndsavtal hanterar frågor som immunitet mot åtal och särskilda rättigheter vad gäller skatter och tullregler. Läs dokumentet

Ny aftale styrker forsvarssamarbejdet mellem Danmark og USA, regeringen.dk

Efter halvandet års forhandlinger er Danmark og USA blevet enige om en bilateral forsvarssamarbejdsaftale (Defense Cooperation Agreement), der åbner op for en mere permanent amerikansk militær tilstedeværelse på udvalgte militære områder i Danmark. […]

Forsvarssamarbejdsaftalen betyder, at amerikansk personel og militært materiel kan stationeres på udvalgte danske militære områder i kortere eller længere tid. Det skal ske i tæt koordination med Forsvaret og andre relevante danske myndigheder. Aftalen giver det amerikanske forsvar adgang til de tre flyvestationer i Karup, Skrydstrup og Aalborg. Færøerne og Grønland er ikke omfattet af aftalen.De seneste år har USA indgået lignende bilaterale forsvarssamarbejdsaftaler med en række europæiske allierede, der forbedrer det amerikanske forsvars adgang til det europæiske kontinent. For nylig har både Finland og Sverige undertegnet lignende aftaler med USA.

Aftalen mellem Danmark og USA vil først træde i kraft, når begge parter har underskrevet og implementeret aftalen. Läs artikel

New defence agreement: Finland invites American troops to bases in Lapland, thebarentsobserver.com

The Defence Cooperation Agreement (DCA) that was signed in Washington DC on the 18th of December will significantly deepen bilateral cooperation between Finland and the USA. […]

The far northern Lapland region is key priority area highlighted in the agreement. Five of the 15 bases, training and storage areas included in the deal are located in Lapland. Among them is Rovajärvi, the largest military training area in Western Europe. Rovajärvi stretches over a 1,070 square kilometres area and is used for large-scale military exercises where up to 3,500 people can participate.

Included is also the Lapland Air Command Air Base and Jaeger Brigade Garrison in Rovaniemi. The Air Command is one of Finland’s two bases for F-18 fighter jets. It will in few years house also parts of Finland’s new F-35 aircraft. […]

Ivalo is connected by road to the Russian Murmansk region and houses the Raja-Jooseppi cross-border point. On the Russian side of the border is located the 80th Motorised Rifle Brigade in Alakurtti, also called the Russian Arctic Brigade.

The northernmost site mentioned is the Border Guard Base in Ivalo, the small town located only about 50 kilometres from the border to Russia.

Ivalo is connected by road to the Russian Murmansk region and houses the Raja-Jooseppi cross-border point. On the Russian side of the border is located the 80th Motorised Rifle Brigade in Alakurtti, also called the Russian Arctic Brigade.

The Finnish-US agreement comes only few days after a similar agreement between Sweden and the US. Also in that agreement, far northern  bases are given a high level of priority.

Unlike neighbouring Norway, Finland does not appear to limit military allied cooperation with any self-imposed restrictions. In a bid not to provoke the Soviet Union, Norway during the Cold War introduced limitations on allied military activity in its East-Finnmark region.

Although increasingly an issue of discussion, NATO allies and partners are still not allowed to take part in exercises in the East Finnmark region and also not fly military aircraft over Norwegian air space east of the Porsanger Fjord. East of the Tana Fjord, non-Norwegian fighter jets are not allowed. Läs artikel

 

Allierte styrker trener i Nord: – Tror de skal dø, tv2.no

– Dette er den største Nato-øvelsen som har blitt gjennomført etter den kalde krigens slutt, sier Tormod Heier, professor i militær strategi og operasjoner, ved Stabsskolen.

I mars skal 20.000 soldater fra 14 forskjellige land delta på Nordic Response 2024. Øvelsen foregår i Nord-Norge, Sverige og Finland.

Nordic Response er en forlengelse av øvelsen Steadfast Defender, som finner sted i Tyskland, Polen og de baltiske landene. Der deltar 40.000 soldater.

– For første gang trener man med en front som strekker seg fra Barentshavet i nord og helt ned til Kaliningrad i Østersjøen i sør, sier Heier.

Øving på utløsning av artikkel 5 står på agendaen. Fra krise til krig i stor skala, og alle styrkene som skal flytte på seg og fungere sammen, forklarer Heier. Han mener Nato ikke er godt forberedt på arktisk krig. […]

– I Nordic Response vil vi trene betydelig tettere sammen med Finland, Sverige, USA og de andre allierte, sier stabsjef Hæren, Trond Nilsen. Läs artikel