Vara granne med en ond makt, kkrva.se

Olof Santesson, ledamot av Krigsvetenskapsakademin

Finland gjorde rätt med sitt väpnade motstånd för åttio år sedan? Ja, naturligtvis var det rätt att försvara sig. Med de minst sagt ojämna styrkeförhållandena var det ett krigsårens ryktbara särfall. När Stalins arméer vällde in över gränserna var kriget oundvikligt, som rubriken över Stefan Forss blogg säger. Den diskussion som tid efter annan dyker upp handlar om hur finländarna skötte förhandlingarna med Sovjetledningen före krigsutbrottet.

Till argumenten mot deras linje att först sent och motvilligt överväga små justeringar hör påpekanden om att de som bäst kände Finlands begränsade försvarsresurser, Mannerheim inte minst, hade varit mer beredda att tillmötesgå kraven om ökad säkerhet för Leningrad. Det säger förstås inte hur kompromissberedda krafter i Finland skulle ha reagerat för en fullt tänkbar, kanske t o m trolig ”baltisk” utveckling, där eftergifter kunde ha lett till nya krav o s v tills självständigheten inte bara blivit en chimär utan helt gick under. Läs artikel

Dansk bidrag til fransk-ledet flådemission i Hormuz-strædet, tidende.dk

Danmark vil deltage i en fransk-ledet flådeoperation i Hormuz-strædet, i farvandet ud for Iran, erfarer Orientering.

Sådan her sagde Mette Frederiksen efter NATO-mødet i går:
”Danmark har i en årrække placeret sig som et af de lande, der påtager sig ansvaret, og det vil vi blive ved med at gøre. Nu rykker vi frem på pladen, hvad angår Irak og er i gang med lige nu også positivt at se på et dansk bidrag i forhold til Hormuz-strædet – som ikke er en NATO-operation, men – synes jeg, også er en vigtig indsats.”
Flere kilder bekræfter over for Orientering, at man lige nu er i gang med at forberede et dansk skib, der skal sendes afsted. […]

Den hollandske regering meddelte i sidste uge, at også Holland bidrager til operationen med en fregat og stabsofficerer til missions-hovedkvarteret.

Hollandske medier nævner Danmark, Italien og Spanien som andre deltagere i operationen. Men – ligesom Danmark – har Italien og Spanien endnu ikke officielt meldt ud, at de deltager i operationen. Det skal først godkendes i de respektive parlamenter. Läs artikel

Finsk-svensk verkan i målet, forsvarsmakten.se

Under den gångna veckan genomfördes artilleriövningen North 19 i finska Rovajärvi. I övningen deltog dessutom två värnpliktiga eldledargrupper från svenska Artilleriregementet. Övningen innehöll större artilleri som haubits och raketer men också 8-, 12- och 22-centimeters granatkastare. I flera av övningsmomenten riktade de svenska eldledningsgrupperna artilleri från tredje jägarkompaniet som tillhör Kajanlands brigad. […]

Från den svenska sidan är det värdefullt att träffas, samarbeta och utbyta erfarenheter på alla nivåer. Att uppträda tillsammans, öva och i slutändan kunna genomföra gemensamma operationer är en av målsättningarna för det finsk-svenska försvarsamarbetet.

En av de viktigaste sakerna med det finsk-svenska samarbetet är den öppna kommunikation som råder och en sak är säker – det var inte sista gången svenska soldater sågs i en finsk övning och vice versa. Läs pressmeddelande

Debatt i riksdagen om fortsatt svensk trupp i Afghanistan, riksdagen.se

Beslut om insatsen : 234 (S, MP, C, L, KD, M) för och 78 mot ( SD, V)

Björn Söder (SD) : […] Snart har vi varit i Afghanistan i totalt 20 år. Ska det här fortsätta i 30 år, 40 år eller 50 år? Vilken är planen egentligen? Det får vi inte reda på i regeringens proposition i alla fall. Vi menar att det är dags att sätta punkt för den svenska insatsen. Det menade vi redan när vi ombildade insatsen från ISAF till RSM. Denna konflikt har pågått i decennier. Vi ser att den är ganska utsiktslös. Sverige har gjort en betydande insats, men vi menar att det är dags att andra aktörer tar vid och tar ansvar. Vi menar också att vi ur ett svenskt perspektiv ska koncentrera oss på det som vi måste prioritera nu, det vill säga att bygga den svenska försvarsförmågan. Eftersom säkerheten i vår omedelbara närhet har förändrats måste vi bygga vår egen försvarsförmåga […]

Håkkan Svenneling (V): […] Regeringen föreslår genom propositionen att en svensk väpnad styrka på normalt under 50 personer ställs till förfogande till Natos utbildnings- och rådgivningsinsats RSM på plats i Afghanistan i ytterligare ett år. I realiteten innebär detta att Sverige fortsätter att under ännu ett år delta i en internationell insats som i grunden är misslyckad. Ännu en gång skjuts beslutet om avveckling av Sveriges militära närvaro i Afghanistan på framtiden. Vänsterpartiet har fem gånger tidigare yrkat avslag på propositioner med samma förslag som i dag, och vi anser fortfarande inte att en svensk väpnad styrka bör ställas till Natos förfogande. Totalt sett har vi yrkat avslag på militärt deltagande i femton år. Vi ser RSM-insatsen som en fortsättning på den Natoledda ISAF-insatsen, som vi varit mycket
starkt kritiska till. […] Redan i dag finns det en rad initiativ på både lokal och nationell nivå i Afghanistan för att försöka få igång freds- och försoningsprocessen. Men Sveriges stöd har
hittills varit begränsat. Här behöver vi göra mer.

Hans Wallmark (M): […] Moderaterna ställer sig bakom det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande för ett fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan. Vi ställer oss således bakom att riksdagen beslutar att regeringen får ställa en väpnad styrka bestående av ca 50 personer till förfogande fram till utgången av december 2020 med möjlighet till ytterligare 150 personer i en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka.

Alexandra Völker (S): […] Det svenska bidraget kommer att arbeta där det är mest efterfrågat och vid baser där det är möjligt utifrån säkerheten. Utöver att ge rådgivning till försvars- och
säkerhetsstyrkorna kommer bidraget även att bestå av personal i staber och ledningsstrukturer som är relevanta för insatsen. RSM-insatsen som helhet utgörs i dag av 39 länder och består av ungefär 17 000 personer. Det svenska bidraget på ungefär 50 personer är därmed ett storleksmässigt ganska litet bidrag, men en väldigt viktig del. Läs protokollet

Sverige utsett till ordförande i säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE under 2021, regeringen.se

Sverige utsågs idag till att vara ordförande i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) 2021. Beslutet fattades enhälligt av OSSE:s 57 deltagande stater vid organisationens ministerrådsmöte i Bratislava, Slovakien, på torsdagen. […]

– Som ordförande kommer Sverige fortsatt att verka för att återställa respekten för de principer som den europeiska säkerhetsordningen vilar på. Vi kommer att prioritera arbetet för att stärka demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet i alla relevanta fora, säger Ann Linde. Läs pressmeddelande

Läsvärda böcker

Sven Hirdman

Här är några böcker som jag läst under hösten och som jag vill rekommendera till alla som är politiskt och historieintresserade:

The Kremlin Letters

David Reynolds och Vladimir Pechatnov. Yale University Press 2018, 680 sidor.

 Denna bok innehåller skriftväxlingen mellan Stalin, Churchill och Roosevelt under andra världskriget. En förlaga på ryska utgavs redan för 50 år sedan, men då endast med själva telegramtexterna. Denna utvidgade upplaga baseras på en ny sökning i brittiska, amerikanska och ryska arkiv och innehåller förutom telegrammen hela bakgrundsutvecklingen till krigsskeendet.

Det är fascinerande läsning som ger en ny inblick i andra världskrigets historia. Det är slående vilken respekt, ja aktning Churchill och Roosevelt hade för Stalin under krigsåren. Stalin framstår som mycket målmedveten. Churchills verkliga intressen visar sig ligga i Medelhavsområdet och omsorgen om det brittiska imperiet. Roosevelt är upptagen av hur efterkrigstiden skall gestalta sig. I de flesta frågor, förutom den polska, lyckas de tre ledarna dock till sist samsas.

Läs mer

Stor samlande övning mot cyberhot o dyl, sempermiles.se

Just nu genomförs den återkommande Natoövningen CYBER COALITION där cybersoldater och experter från hela Natosfären, d v s från medlems- och partner-/samarbetsländer, kommer samman för att träna, testas och dela erfarenheter på cyberförsvarscentret NATO Cooperative Cyber Defence Centre of Excellence i Tallinn, Estland. […]

Inga exakta uppgifter rörande antalet deltagare och från vilka länder de kommer men tidigare i år nämndes först storleksordningen 700, därefter upp emot 900 och nu senast, i och med genomförandet, omkring 1 000 medverkande ”från hela världen”.

Vi har inte funnit några uppgifter rörande svenskt deltagande men det är högst troligt att Försvarsmakten har personal på plats. Under liknande tystnad har Sverige medverkat vid tidigare års upplagor av övningen. Läs artikel

Ekon från Vinterkriget under försvarets storövning, svenska.yle.fi

Kustforten på östra Finska viken är fortfarande viktiga för försvaret. Under årets huvudkrigsövning har marinen övat att stoppa ett angrepp från havet, precis som under Vinterkriget för exakt 80 år sedan.

Det är bara ett par minusgrader och vintersolen skiner, men den nordliga vinden är bitande och den snabbgående landstigningsbåtens däck är delvis nedisat.[…]

Huvudkrigsövningar ordnas av Försvarsmakten vartannat år. Den här gången är syftet att öva försvarets gemensamma beredskap att reagera på en snabbt eskalerande situation i just sydöstra Finland. I övningen deltar omkring 12 000 beväringar, reservister och yrkessoldater från både armén, marinen, flygvapnet och gränsbevakningen. Läs artikel

A Manifesto For Restrainers, quincyinst.org

Stephen M. Walt, Renée Belfer Professor of International Affairs at the Harvard Kennedy School

After 25 years of repeated failures, Americans want a foreign policy that preserves the security of the United States, enhances prosperity, and maintains the core U.S. commitment to individual liberty. They recognize that U.S. power can be a force for good, but only if it is employed judiciously and for realistic objectives. In short, a large and growing number of Americans want a foreign policy of restraint.

But what does that mean in practice? In a sense, it’s easier to understand what restrainers don’t want. They don’t want endless wars, bloated military budgets, and security commitments that keep expanding, but are never seriously debated or approved by the public. If restrainers were suddenly put in charge of U.S. foreign and national security policy, however, what would they do differently? What do restrainers really want?

Without presuming to speak for other members of the Quincy Institute, here’s how I would answer that critical question: Läs artikel

George Soros and Charles Koch take on the ’endless wars’, politico.com

George Soros and Charles Koch don’t agree on much. But they are linking arms to advance a major foreign policy objective they both share: winding down America’s ”endless wars.”

The leading financier of liberal causes and the billionaire backer of the conservative movement are combining their influence to upend the orthodoxy in Washington that the use of military force must remain a primary instrument of American power around the globe.

A new think tank backed by their foundations, the Quincy Institute for Responsible Statecraft, is opening its doors on Wednesday a few blocks from the White House. It boasts a roster of leading academics mostly from outside Washington, along with several Pentagon and State Department veterans who all desperately see a need to ”reassess some of the first principles” and inject more restraint into U.S. foreign policy.

 

Press conference by NATO Secretary General Jens Stoltenberg following the meeting of the North Atlantic Council , nato.int

[…] And all leaders were very clear. We stand together all for one, and one for all. Our commitment to Article 5, the collective defence clause of our Alliance, is ironclad. Today, we took a wide range of important decisions.

We have increased the readiness of our forces. I can announce that we have delivered on the NATO Readiness Initiative. Allies have committed 30 battalions, 30 air squadrons, and 30 combat ships, available to NATO within 30 days. […]

We have also agreed on a new action plan to step up our efforts in the fight against terrorism. All Allies remain committed to the fight against ISIS and our training mission in Iraq and the training mission in Afghanistan. […]

We are committed to strong deterrence and defence, while remaining open to meaningful dialogue with Russia. NATO is responding to Russia’s deployment of intermediate-range, nuclear capable missiles in a defensive and coordinated way.  And we remain committed to strengthening effective arms control, disarmament and non-proliferation.

For the first time, we addressed the rise of China – both the challenges and the opportunities it poses. And the implications for our security. Leaders agreed we need to address this together as an Alliance.  And that we must find ways to encourage China to participate in arms control arrangements.

Questions from the press:

Robin Emmott [Reuters]:  Secretary General, we know that Turkey has been very determined to hold up a plan for defending the Baltics and Poland. I wondered if you were able to resolve this issue today, and if so, how? Thank you.

Läs mer

Logistiken, wisemanswisdoms.blogspot.com

Alla områden av försvaret undergick stora omdaningar under ”ökenvandringen” i slutet av 90-talet och under 00-talet. Ett av de områden som drabbades hårdast var logistiken. En robust logistikorganisation är fundamental för de hårda prövning på såväl försvar som samhälle som ett krig innebär. Eftersom det inte skulle bli krig under överskådlig tid, kunde också logistik omorganiseras till insatslogistik, d.v.s. att tillfälligt koncentrera de tillgängliga resurserna till en insats istället för att både ha bredd och djup. Under ökenvandringen omstrukturerades också logisitiken till en mer New Public Management-lik organisation. Materiel och förnödenheter skulle beställas från centrala förråd och anlända just-in-time. Allt från strumpor till gradteckningar och granater. I denna tanke återfanns också det stora centrallagret utanför Arboga, kommenterat av en attaché från ett land väl öster om Sverige med ”I wonder how the air defences of this place is”. […]

Nu är det andra tider och Försvarsberedningen har varit mycket tydlig i sin rapport från tidigare i år (Värnkraft) att Försvarsmakten måste bygga ut sin logistikorganisation. Att återuppbygga logistikorganisationen till en nivå som kan stödja hela försvaret vid ett väpnat angrepp kommer att ta lång tid, även om Försvarsmakten framhåller logistik som ett prioriterat område inför nästa försvarsbeslut. Det är en långsam tillväxttakt som återfinns i underlagets förbandstabell. Man ska också betänka att precis som det logistiska underområdet krigssjukvård, så är stora delar av logistiken beroende av resurser i samhället och att staten tidigare vidtagit rätt åtgärder. För att det militära försvaret ska fungera krävs det att samhället har en grundläggande försörjningstrygghet i form av drivmedelslager, livsmedel, mediciner och en stor mängd andra förnödenheter. Läs artikel