Nato och USA:s president Joe Biden ska inom kort fatta ett beslut om Afghanistan som får vittgående följder.
De måste ta ställning till om alla utländska styrkor dras bort som planerat senast den sista april eller om styrkorna stannar kvar för att förhindra att talibanerna tar över landet igen. Just nu tyder allt på att det 20 år långa kriget mal på och sannolikt förvärras i år. […] Talibanerna har under vintern ryckt närmare eller omringat flera stora städer så som de nordliga provinshuvudstäderna Kunduz och Pul-i-Khumri i norr, Kabul i öster samt provinshuvudstäderna i Kandahar, Uruzgan och Helmand i söder. […]
Allt detta innebär att Biden knappast kan dra bort de amerikanska styrkorna som planerat, trots att han i åratal har ställt sig skeptisk till en fortsatt militär närvaro i Afghanistan.
– Hotet av talibansegrar, särskilt i områden som är så strategiskt och symboliskt viktiga som Kandahar, gör det ytterst svårt för Bidens administration att fullfölja truppreträtten, säger analytikern Andrew Watkins vid den konfliktförebyggande organisationen International Crisis Group.[…]
– Vårt gemensamma mål är klart: Afghanistan få aldrig mer fungera som en tillflyktsort för terrorister som angriper våra hemländer, säger Natochefen Jens Stoltenberg.
– Ingen allierad vill stanna kvar i Afghanistan längre än nödvändigt, men vi lämnar inte landet förrän tiden är mogen.
Stoltenberg verkade också stöda Dunfords slutsatser då han vid ett Nato-möte den här veckan konstaterade att reträtten är villkorlig.
– Vår närvaro i Afghanistan är baserad på villkor och talibanerna måste uppfylla sina åtaganden.
– Talibanerna måste trappa ner våldet, de måste förhandla i god tro och de måste sluta stöda terroristgrupper som Al Qaida, kräver Stoltenberg.
Natos generalsekreterare är fullt medveten om att de övriga alliansmedlemmarna är helt beroende av USA:s beslut, eftersom de inte kan fortsätta i Afghanistan på egen hand utan amerikanernas logistiska och militära stöd. Läs artikel