Utdrag ur talet:
I tider av oro och stora utmaningar ska säkerhetspolitiken hanteras ansvarsfullt, långsiktigt och med brett parlamentariskt stöd. Därför var det en tydlig signal till omvärlden när fem svenska riksdagspartier – regering och opposition – i våras enades om den svenska säkerhets- och försvarspolitiken. Sverige håller kursen. Vi förblir tydliga. Vi är militärt alliansfria och ska inte söka medlemskap i Nato. Den militära alliansfriheten ger oss handlingsfrihet att stå upp för Sveriges suveränitet och att verka för säkerhet i vårt närområde. Vi fullföljer samma linje som tidigare svenska regeringar, vilket jag senast framhöll i den svenska riksdagen häromveckan.
En aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik är Sveriges främsta försvarslinje. Den byggs på sammanhållningen i EU och på ökat samarbete på bred front: i Norden, Östersjöområdet, FN och OSSE, med Nato och genom den transatlantiska länken.
Nu höjs också den svenska försvarsförmågan. Den svenska regeringen vänder en trend och satsar rejält på att stärka försvaret. Övningsverksamheten utvecklas och förbandens förmåga höjs. 2016-2020 ökar anslagen med 10 miljarder. Med tidigare beslutade höjningar blir det 17 miljarder i ökning. Det motsvarar 11 procent.
Den svenska regeringen fördjupar nu våra bilaterala och multilaterala säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten. Bland dessa samarbeten värdesätter regeringen det finsk-svenska samarbetet mycket högt. Sverige och Finland utvecklar i dag försvarssamarbetet både på djupet och på bredden. Låt mig också understryka att vad gäller säkerhetspolitiska vägval är konsultationer mellan Sverige och Finland självfallet av central betydelse. Hela talet finns att läsa