Så kan svenska företag hantera ny geoekonomisk spelplan, di.se

Björn Fägersten, VD för analysföretaget Politea och forskar om internationell politik vid Utrikespolitiska institutet

[…] För det första är Kina på väg att hinna i kapp USA på flera områden och utmanar alltmer aktivt det globala system som amerikanerna har upprätthållit. Även om stormaktsrivaliteten har en militär dimension – se bara spänningen kring Taiwan – så utspelar sig en stor del av maktkampen kring innovation, investeringar och handelsmönster. I vårt närområde innebär Rysslands aggressionskrig mot Ukraina även en vidare konfliktdimension i kampen mot västvärlden där flöden av energi, data, innovation och pengar används som politiska instrument av alla parter. Det är alltså just de flöden och resurser som liberaliserades under den tidigare eran och som tjänat den hittillsvarande liberala ordningen som nu kontrolleras och nyttjas för strategiska syften – en geoekonomisk logik.

För det andra ser vi en alltmer fragmenterad globalisering. Trots stormaktsrivalitet är inte globaliseringen över. Tvärt om är många av dess mekanismer fortfarande starka. Särskilt om man vänder blicken från västvärlden till Afrika eller Asien.  Men globaliseringens ömsesidiga beroenden samexisterar med en återkommen maktlogik, och dess flöden nyttjas av stater med politiska syften. Denna hybridvärld – partiell hyperglobalisering med frihandel och samarbete inom vissa områden, men samtidigt konflikt, maktkamp och strategisk reglering – bör ses som det nya normalläget under överskådlig framtid.

Till stormaktsrivaliteten och globaliseringens effekter kan läggas den tekniska utvecklingen där vi just nu står inför en mängd parallella genombrott av kritiska tekniker som förstärker varandra. Genombrott inom AI, kvantberäkning och nya material är inte bara en förutsättning för en grön och digital omställning utan utgör också en säkerhetspolitisk maktbas för stater.  Att forma, kontrollera och vara framgångsrik i denna utveckling – som tills stor del drivs av näringslivet – är ett primärt mål för stater i allmänhet och stormakterna i synnerhet. Nyligen befästes detta fokus på teknik och innovation som prioriterade områden för framtidens maktutövning i såväl USA:s nya säkerhetsstrategi som i ambitionerna som presenterades under den kinesiska partikongressen.  Läs artikel