Nato kan inte skydda Baltikum, säger de svenska Nato-aktivisterna, Lars-Gunnar Liljestrand

Flera av de mest högljudda förespråkarna för svenskt Nato-medlemskap motiverar sitt ställningstagande med att det gäller säkerheten för Baltikum.

De baltiska staterna har gått med i Nato för sitt skydd. Det är deras eget val, och de har all rätt att göra det valet. Nato-ledarna har också upprepade gånger försäkrat att Baltikum skall försvaras. Den 3 september 2014 uttalade USA:s president Barak Obama: ”Försvaret av Tallinn och Riga och Vilnius är lika viktigt som försvaret av Berlin, Paris och London.”

Men de svenska Nato-aktivisterna tvivlar. Ambassadör Sven-Olof Petersson funderar i Aftonbladet (3/3) ”hur Sverige på bästa sätt kan bidra till fred och stabilitet i vårt närområde, när tillgång till svenskt territorium är avgörande för Natos försvar av Baltikum. Sverige utanför Nato skapar ett svart hål i försvaret av Baltikum. Med Sverige som medlem i Nato minskar därför krigsrisken.”

Tillgång till svenskt territorium skall alltså vara ”avgörande för Natos försvar av Baltikum”.

Den 7 januari skrev 25 förespråkare för svenskt Nato-medlemskap i Dagens Nyheter: ”De baltiska staterna känner sig inte helt säkra enbart med garantin enligt Natostadgans artikel 5, den ömsesidiga säkerhetsgarantin. De inser att det finns alltför många tänkbara situationer då frestelsen för ett ryskt angrepp blir övermäktig.” De 25 skriver att Nato-förstärkningar behöver kunna flygas in till Baltikum i händelse av konflikt, och då klarar sig Nato inte utan Sverige: ”Men en kedja är inte starkare än den svagaste länken. Och den är i dag Sverige. Förstärkningar måste flygas in över oss, flygbaser i Sverige är viktiga för flygunderstöd.”

Det är en märklig argumentering från Nato-aktivisterna. Å ena sidan framhålls Nato som en pålitlig militär garant för Sverige, om vi går med. Å andra sidan är Nato så hjälplöst att alliansen inte säkert kan infria sina löften om stöd till de baltiska staterna. Nato som har flera medlemsstater kring Östersjön förutom de baltiska – nämligen Tyskland, Polen, Danmark, varifrån flyg snabbt kan komma fram – kan ändå inte komma Baltikum till hjälp. Man måste ha tillgång till Sveriges territorium!

Nato-aktivisterna för ett intrikat resonemang om Nato-medlemskap, Baltikum och Sveriges säkerhet: Hotas Baltikum vid en konflikt, kommer Sverige inte att kunna stå utanför. För att undvika den situationen skall vi gå med i Nato. Då kommer nämligen Ryssland att tveka inför ett anfall på någon av de baltiska staterna, eftersom Nato-flyg från Sverige kan skydda dessa. Häri ligger poängen med svenskt Nato-medlemskap. Det är alltså inte till primärt för vår egen skull vi skall ansluta oss till Nato, utan för att upplåta Nato-baser och svenskt luftrum för Nato-flyg, och därvid bidrar vi till att avskräcka Ryssland.

Nato-aktivisterna känner sig säkra på att hela logistikkedjan håller. Men vad kan hända vid verkliga säkerhetspolitiska utmaningar i framtiden? Man säger inte vad resultatet blir om den konflikt man frammanar inte kommer i Baltikum utan i annan del av Östersjöområdet eller i andra områden längs den långa gränsen mellan Ryssland och Nato-länderna eller i annan del av världen där Nato känner sig manat att agera. Då gäller ju inte huvudargumentet med svenskt Nato-medlemskap för Baltikum. Inte heller värderar de den ökade konfliktrisk som blir följden av ett svenskt Nato-medlemskap (de 25 säger bara att det kan i början bli lite irriterat gny från Ryssland men inget att bry sig om). Sverige måste eftersträva att stå utanför en konflikt i Österjöområdet, även om sannolikheten är stor för att vi också som alliansfria dras med. Med ett Nato-medlemskap kommer vi att oundvikligen bli en del av konflikten. Men detta förbigår aktivisterna.

Försvarsminister Peter Hultqvist har med rätta gått emot att svensk säkerhetspolitik skall bestämmas av sådana här hypotetiska konfliktsituationer.

I vårt grannland Finland har den politiska ledningen avvisat argumentet att landets säkerhet skall kopplas till Baltikum. I ett tal den 25 augusti 2015 sade president Sauli Niinistö:

”Då och då får vi höra tankar som skisserar upp något slags delansvar för Finland när det gäller försvaret av Baltikum. Jag har dock varit tvungen att vara ganska precis i denna fråga. Av den enkla anledningen att Finland inte befinner sig i en sådan ställning där det kan ge andra sådana militära säkerhetsgarantier som det inte ens själv har. Vi är inte heller en stormakt som har ’ammunition’ till övers att dela ut. Vår östgräns är längre än Natoländernas sammanslagna gräns mot Ryssland. Om ett folk på drygt fem miljoner invånare under dessa förhållanden i princip självt ansvarar för sitt försvar är det ett tillräckligt stort ansvar.”

Finlands bästa bidrag till fred är att vi ser till att man försvarar sitt eget land, säger Niinistö.

Samma gäller för Sverige. Vi måste rusta upp försvaret och värna vårt eget territorium.