Låt värnplikt bidra till bra integration, Anders Lindberg, ledarkrönika i Aftonbladet

I takt med att Ryssland rustade upp och det säkerhetspolitiska läget blev allt mer oförutsägbart avrustade Fredrik Reinfeldt och Moderaterna landet för allt vad tygen höll. Peter Hultqvist (S) blev snabbt en ­populär försvarsminister i nästan alla läger bara genom att sluta skönmåla utvecklingen i Ryssland och säga som det är om den dåliga svenska beredskapen.

Elefanten i rummet

Sedan valet har utvecklingen vänt, Försvarsmakten har fått mer resurser, övningsverksamheten har ökat och personalen har börjat återfå viss framtidstro. Det går framåt även om det går långsamt och med för små resurser. Men elefanten i rummet är fortfarande frågan om hur ­soldater och sjömän ska ­rekryteras.

Litet land behöver värnplikt

Nyligen tillsatte regeringen den tidigare riksdagsledamoten Annika Nordgren Christensen (MP) för att utreda frågan. Hon är ett mycket bra val, en respekterad och kunnig försvars­debattör med förtroende i alla läger. Men hon kommer att behöva säga politikerna en del obe­kväma och dyra sanningar. En sådan är att ett litet land behöver någon form av ­allmän värnplikt om vi ska kunna komma upp i de volymer av ­soldater och befäl som ­behövs. Det är faktiskt just en plikt, inget fritt val, att ställa upp för landet i kris ­eller krig. Det ska självklart ­inte bli som förr, då vi satte ­vapenvägrare i fängelse, men medborgarskap är inte bara en rättighetskatalog – det är en ömsesidig relation. Läs ledaren