[…] Vi som gjorde lumpen under kalla kriget accepterade att vi utgjorde en dämpande buffert mellan öst och väst; och det verkade fungera. Så länge som Sverige och Finland inte var med i Nato förblev Ryssland lugnt i vår del av världen.
Alla politiska partier verkade överens om denna lösning under decennier. Ett alliansfritt och neutralt Sverige utgjorde en fungerande buffert och gav stabilitet och fred i regionen.
Hur kan det då komma sig att när det nu i år smäller till i en Rysslandsbuffert, det vill säga Ukraina, är plötsligt i princip hela riksdagen för att Sverige ska lämna denna välfungerande buffertlösning och välja sida?
Hur kan det komma sig att vi vill spela ett så farligt spel? Man kan ju undra hur det skulle bli om vi hade en folkomröstning i frågan. Är verkligen det svenska folket lika övertygat. som riksdagen är, att ett Natomedlemskap minskar faran för oss?
Hur kan det komma sig att vi vill överge den krigsdämpande strategin som fungerat i decennier bara för att Rysslands president återigen anfaller en nära granne, utan att vi ens diskuterat frågan grundligt publikt med svenska folket?
Trots att det numera är i elfte timmen borde Sverige genomföra en folkomröstning om Natomedlemskap. Om svaret blir nej ska vi dra tillbaka den ansökan som vi alltför hastigt skickat in. Läs artikel