…För det första konceptet, benämnt Defensiv tröskel, redogjorde ledamoten Jörgen Ericsson. Innebörden av detta är en prolongering av försvarsbeslutet 2015, men för att innehålla intentionerna i detta krävs en försbudget som utgör 1,2% av BNP. Antaganden som ligger till grund för detta koncept är bl a att ett totalförsvar existerar.
Den militärstrategiska ambitionen innebär en defensiv tröskeleffekt vars mål är att en antagonistisk aktör tvekar och avstår från att iscensätta ett angrepp. Operativt är nyckelorden tidigt möta, skydda egen styrketillväxt, lokal kraftsamling, bevara stridsvärdet, slå en kvalificerad motståndare/ avvärja angrepp med stöd av tredje part samt att återställa ursprungssituationen.
Personalförsörjningen av konceptet bygger på en blandning av frivillighet och plikt där huvuddelen utgörs av pliktpersonal. Grundutbildningen utgör nio-tolv månader och Försvarsmaktens infrastruktur har utvecklats, innehållande ett system för resursspridning. Konceptet innehåller en något förstärkt armé med en kärna av två brigader…
Ledamoten Anders Carell redovisade nästa koncept, Uthålligt försvar, där den strategiska idén ganska utrerat bygger på ett uthålligt motstånd med militär närvaro över ytan, där angriparen påverkas under lång tid och där Sverige ej är beroende av andra makter. Således en mycket tydlig viktläggning vid markstriden.
Den operativa idéns kärna innebär motstånd i hela landet, ett asymmetriskt uppträdande och att påföra motståndaren ständiga personalförluster.
Personalförsörjningen grundas på allmän värnplikt med en grundutbildning på mellan fem-tolv månader. Kärnan i konceptet, markstridsbataljonerna antas ”leva” i femton år.
Försvarsmaktens kärna är femhundra infanteribataljoner och ett Hemvärn med lika många hemvärnskompanier, där varje bataljon har sig underställt ett hemvärnskompani. Bataljonerna med ingående hemvärn kan karakteriseras som ett lätt infanteri men med spetsteknologi inom vissa systemområden. Läs artikel