Avtalet finns att läsa här.
Varför har Finland förhandlat fram ett bilateralt avtal om försvarssamarbete med Förenta staterna trots att Finland redan är medlem i Nato?
- Förhandlingarna om Defence Cooperation Agreement (nedan DCA) inleddes i mars i slutet av den föregående regeringsperioden. […]
Varför förhandlar Förenta staterna fram bilaterala avtal också med sina Natoallierade?
- En gemensamt överenskommen tidsenlig ram för verksamheten gör spelreglerna för samarbetet i olika situationer klarare och mer förutsägbara. […]
- Enligt avtalet ger Finland Förenta staterna obehindrat tillträde till och rätt att använda de överenskomna faciliteterna och områdena för ändamål som anges i avtalet: till exempel för besök, övningar, stödfunktioner, in- och utresa och placering av styrkor och materiel.
- Faciliteterna och områdena ska i regel användas gemensamt av Finland och Förenta staterna, men parterna har möjlighet att komma överens om exklusiv användning av vissa områden.
- DCA ger Förenta staterna en möjlighet att investera i utveckling av infrastrukturen i de objekt som anges i bilagan med utgångspunkt i gemensam planering. […]
Varför har Finland och Förenta staterna ansett det nödvändigt att uppta 15 områden i bilagan?
- Finland har ett militärstrategiskt viktigt läge. I bilagan har upptagits militära områden såväl i öst och väst som i söder och norr. Detta ger flexibilitet i samarbetet med Förenta staternas styrkor till exempel i områden där det faller sig naturligt att utveckla övningsverksamheten. […]
Innebär avtalet etablering av Förenta staternas baser eller styrkor i Finland?
- Förenta staterna inrättar inte några baser i Finland, utan landet får till vissa delar använda Försvarsmaktens faciliteter.
Följer Förenta staternas styrkor sin egen lagstiftning i Finland?
- Den sändande statens (till exempel Förenta staternas) styrkor ska följa sin egen lagstiftning i verksamhet som bedrivs inom ramen för avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor (s.k. Nato Sofa). Samtidigt ska den sändande statens styrkor respektera den mottagande statens (till exempel Finlands) lagstiftning. […]
Vem utövar straffrättslig jurisdiktion över Förenta staternas styrkor?
- Jurisdiktionen över brott som misstänks ha begåtts av medlemmar av Förenta staternas styrkor fördelas mellan Finland och Förenta staterna. På fördelningen av jurisdiktionen tillämpas bestämmelserna i Nato Sofa och i DCA.
- Bestämmelserna i dessa avtal befriar inte från straffrättsligt ansvar, utan de fastställer hur jurisdiktionen fördelas mellan två stater.
- I enlighet med DCA avstår Finland i situationer med parallell jurisdiktion enligt Nato Sofa från sin företrädesrätt att utöva jurisdiktion över medlemmar av Förenta staternas styrkor. Finland har rätt att från fall till fall återkalla avståendet från utövande av jurisdiktion i fråga om gärningar som är av särskild betydelse för Finland. […]
På vilket sätt begränsar Finlands lagar eller internationella åtaganden lagring av olika vapentyper på finskt territorium?
- Med stöd av kärnenergilagen är det förbjudet att föra in kärnladdningar till Finland eller att framställa, inneha och spränga sådana. Det är också förbjudet och straffbart att transportera kärnvapen genom Finland. Kärnladdningsbrott har kriminaliserats i strafflagen. […]
Hur har bestämmelserna i avtalet bedömts i förhållande till Finlands grundlag?
- I synnerhet bestämmelserna om organisering av säkerheten, om gemensamt överenskomna faciliteter och områden, om styrkors inresa och rörlighet och om straffrättslig jurisdiktion (dödsstraff) är av betydelse med tanke på suveränitetsbestämmelserna och de grundläggande fri- och rättigheterna.
- Riksdagens grundlagsutskott kommer senare att ta ställning till om avtalet ska godkännas med enkel majoritet eller med 2/3 majoritet. Läs informationen