”En turbulent och förvånande tid”, inblick.se

Sveriges försvar monterades ned av politiker som hänvisade till den militära underrättelsetjänstens rapporter om att ryska armén var i ett uselt skick. När Gotlands regementschef Peter Molin därmed blev utan uppdrag i Sverige träffade hans soldater under sin utlandstjänstgöring i Kosovo väldigt välutbildade ryska förband, som – visade det sig – var tränade för att hitta väldigt bra på Gotland. […]

– Det som hände var väl egentligen att när man väl bestämde sig för att avveckla delar av försvaret tog man ingen som helst hänsyn till att kaserner var nyrenoverade och stabsplatser nybyggda. De strama ekonomiska ramarna ledde till att dåvarande ÖB Håkan Syréen lade ett förslag att värnpliktsvolymerna, repetitionsövningarna och till och med officersutbildningen drogs in.
– Det blev ekonomi som styrde och en omvridning från invasionsförsvar till insatsförsvar där man inte tog hänsyn till landets försvar. Vi skulle försvara Sverige långt bort i andra länder, som Afghanistan och Mali. Man tittade på kostnaderna för transporter av värnpliktiga, skjutfält och infrastruktur. År 2004 var signalerna att ryska armén var i ett uselt skick. De få ryska förband vi träffade på när vi tjänstgjorde i Kosovo var väldigt välutbildade förband som – visade det sig – var tränade för att hitta väldigt bra på Gotland, så vi förstod att det var sanning i vår idé att vi kanske var ett mål, säger Peter Molin.

Hur ser försvaret av Gotland ut i dag?
– Man går inte i land här utan att ha bestämt sig om man är vän eller fiende. Beredskapschefen bestämmer om det smäller eller inte, det är ett mycket delegerat system. De som är här kan naturligtvis inte stå emot hur länge som helst, det tar ett tag innan det kommer förstärkningar men man drar på sig uppenbara politiska konsekvenser om man kommer hit. Det går inte att göra som på Krim. Det går inte att i det fördolda krypa omkring här ön. […]

Du var mitt uppe i denna process när försvarsbesluten år 1996, 2000 och 2004 beslutade att förbanden här på ön skulle ersättas av Riksantikvarieämbetet. Hur kommenterar du denna process i dag?
– Den här processen började redan med Försvarsutredningen (FU 88) år 1988. Man skulle reda ut hur mycket man skulle lägga ned, överge mycket av materielen, skära ned på rep-övningar, officersutbildningar och även på värnpliktsövningar. Landet hade 13 brigader år 1997. En var mobiliseringsklar och det var den här på Gotland.
– Politikerna och militära underrättelsetjänsten beskrev hur Ryssland inom överskådlig tid saknade militär kraft och att det kommer att vara lugnt och stabilt i vårt närområde. Man sade upp alla officerare som inte fick söka andra förband heller, så 400 officerare fick i praktiken yrkesförbud samtidigt som ÖB drog ned officersutbildningar parallellt med att Sverige lovade 1500 man till EU battlegroup.
– Det var en turbulent och en förvånande tid. Samtidigt kände sig lokalpolitikerna här på Gotland klämda så stödet för en militär närvaro på ön från de lokala politikerna var minst sagt måttligt. Allt handlade om pengar, neddragningar, infrastruktur, lobbying och regionalpolitik. Så försvann tre brigader och kvar blev P4, P7 och I19.
– 1996 hösten avvecklades hela befolkningsskyddet i Sverige. Därför har vi idag inget system med skyddsmasker, därför är skyddsrummen inte rustade, därför har vi inga evakueringsplaner. När vi nu ska återta det här är det förenat med oerhörda kostnader samtidigt som mycket kunskaper ska återtas. Läs artikel