Vi är alltså så illa tvungna att försöka ana oss till hur Ryssland rider ut en allvarlig kris – och tecknen är inte särskilt goda. Carl Fredrik Sandelin avslutar sitt debattinlägg (HBL 15.10) med det som egentligen var utgångspunkten för min öppning: vi behöver den här debatten. Hur olika personer och partier landar i den har sedan mycket olika bevekelsegrunder – både ideologiska och taktiska. Min positionering har fem eller sex centrala beståndsdelar av vilka alla är i den meningen dynamiska att de hela tiden förändras om också i olika takt. Sandelin har som utgångspunkt att ”Natoivrare” eller förespråkare (det är lite olika saker) ser Ryssland som ”den stora busen”. Jag tror att det ger oss en lite stillastående och oriktig bild. Säkerhets- och försvarspolitik handlar inte om dagen utan om morgondagen, om Europa Om vi är överens om det perspektivet behöver vi inte dela upp världen i busar och icke busar utan försöker i stället se varthän verklighetens villkor driver Ryssland, Förenta staterna och Europa. Läs artikel
